Fjolårets trendros Koko Loko och andra skönheter

 

Fjolårets trendros

En av fjolårets inhandlade rosor var en Koko Loko som tydligen var väldigt populär 2023. Jag föll för den på en trädgårdsmässa där det bara fanns ett exemplar kvar och handelsträdgården skulle inte få hem fler för den fanns inte att få tag på om jag minns rätt. Klart jag slog till. Sedan fick den stå i kruka hela sommaren vilket inte var helt lyckat då den bara blommade sporadiskt. 

Mer gynnsamt läge

I höstas grävde jag ner henne i rabatten utanför Trädgårdsateljén och kan se att hon nu skjuter skott nerifrån så hon ser ut att ha klarat vintern. Hon ska bli väldigt trevlig att följa i år och se hur hon utvecklas.

Hon har en ovanlig färgnyans i en nougatbrun ton som sakta övergår till pudrigt lavendelrosa - det stadiet har jag inget minne av i fjol så det ser jag fram emot i år. I år står hon i rabatt i söderläge mot i fjol då hon hamnade i kruka på framsidan på stenbeläggningen i hörnan av huset. Eftersom läget är gynnsamt borde hon blomma i de olika vackra stadierna i år och trivas bättre. 

Fantastisk vacker ros

En annan nykomling i rosfamiljen i fjol var  Augusta Louise  - en förtjusande rosfröken som det är lätt att bli förälskad i. Hon fick bo i en zinkhink i Blomstergården i fjol och sedan planterade jag henne i samma rabatt med Koko Loko - hoppas dom skall trivas tillsammans. 

Augusta Louise har också visat tecken på att ha klarat vintern även om jag hittills bara sett små livstecken från henne. Det är som att gå i väntans tider under våren om rosorna har klarat vintern eller inte. Man gläds över varje livstecken. 

Vacker och zinkhink

Augusta Louise hade sällskap av en Fairyros i Blomstergården som var så vacker i sin zinkhink - henne planterade jag i höstas i rostiga rosenrabatten där hon visar ett tydligt tecken på att trivas. Hon var så vacker i zinkhink att jag ännu skall inhandla ytterligare ett exemplar att plantera i zinkhink i sommar igen. Den här gången får roshinken sin plats på en piedestal i rostiga rosenrabatten. Det tror jag kommer att bli snyggt när det blir lite höjd på rosblomningen i rabatten. 

Den långa vintern tar hårt på krafterna

Även om inte värmen har kommit på allvar, nätterna är kyliga så är det härligt att längta och drömma om årets rosblomning. Är lite osäker på hur det gått för Valdemar - han visar inte så många livstecken och det är fler rosor som vintern har tagit hårt på. Efter den här långa vintern är jag också fruktansvärt trött - hoppas få mer kraft och ork när solen behagar titta fram igen. Det är nog så för många av oss att vi behöver en rejäl dos värme och solsken just nu. Både trädgårdsnördar och rosfröknar. 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa