Pimpad rostig lampskärm och adventspyntad farstukvist

 

Dukar upp på farstukvisten

I vanliga fall brukar jag gå bananas framför växthuset med att duka upp till advent och jul men i år valde jag farstukvisten på framsidan i stället så på förmiddagen var jag och maken ute och hängde upp ljusslingor. Det var fram med långa stegen, hammare och spik och tålamodet frestades på en aning när alla slingor försiktigt skulle trasslas ur så dom inte var trasiga redan innan vi fått upp dom. 

Så roligt att rådda runt med lite pryttlar som den enögda medfarna tomten, ladda batteriljus och små batterislingor i ljuslyktor och runt ljungen på marmorbordet.  

Pimpad till advent

Den rostiga lampskärmen fyndade jag för många år sedan på ett loppis i Hammenhög på Österlen. Den har periodvis hängt i trädgården med hängande rostiga fåglar och prismor som nu spridits för vinden. Till advent fick det bli röda hängande äpplen i snören och thujakvistar. 

VAR är den ?

Jag visste med mig att jag hittat en rostig kedja på någon loppis en gång i tiden men kan inte för mitt liv begripa var jag har lagt den eller hängt den. NU hade jag behövt den för att hänga upp den rostiga lampskärmen men jag hittade en kortare kedja så den kom upp i alla fall. Jakten fortsätter under veckan för jag vill att skärmen hänger längre ner och kanske begåvas med en egen liten ljusslinga.

Återanvänder igen och igen och igen

För säkert 30 år sedan hittade jag en mall till en snökrans i Året Runt och överförde den på en plastficka som jag använt många, MÅNGA gånger sedan dess. Perfekt med en mall på en plastficka som man bara kan spola av och använda igen och igen och igen. De här snökransarna gjorde jag redan i fjol och sedan har fönstret stått undanstoppat. 

Flyttar runt tills jag är nöjd

Jag kommer säkert att flytta runt alltihop och byta ut vissa saker som den gamla gröna trädgårdsfåtöljen mot en i rotting i stället under veckan som kommer. Det tar ett tag att rådda runt innan man är nöjd. Skulle vilja ha in mycket mer grönt också som någon liten gran eller tall. Nu tog jag mest det jag hade till hands och som fanns tillgängligt - dessutom var det riktigt kallt i dag så det bet i kinderna när man kom in igen.  

Tur att det finns torgmadammer

Allt behöver man ju inte göra själv heller. När jag hittade vackra lingonriskransar på torget så kunde jag inte motstå när jag vet hur mycket material det går åt till en tät krans och hur lång tid jag skulle få gå dubbelböjd i skogen med sekatören i högsta hugg för att plocka riset. Något jag aldrig hade orkat. Bandet är ett favoritband sedan 25-30 år som snart är helt utnött men vissa saker tillhör liksom advent och jul. Det har tunn ståltråd i kanterna så det är lätt att forma.

Snön är nog snart på väg

Nu är det bara snön som fattas men den är nog på väg i slutet av veckan tror jag. Jag har down-skiftat på jobbet så i fortsättningen jobbar jag bara 25 % vilket känns riktigt, riktigt bra. Nu när jag fyllt 65 börjar en annan fas i livet och livskvalité har blivit ett ledord. Man behöver ta hand om sig så man orkar göra det roliga i livet och fylla på energikontot. Och njuta av dagarna som går. 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner - var rädd om dig och varandra !

Kram/Isa

Rostigt tema på brickbordet i köket

 

Uppdukat på brickbordet

Temat med rost + grönt fortsätter in i köket på brickbordet där jag alltid brukar duka upp till advent. Ljusslingor och ljus är ett måste och är så trevligt att tända när man äter frukost till vardags i kökssoffan.  

Givande utflykt

Vi gjorde en utflykt under lördagen till Blomstermakeriet i Lindbacka Bruk där jag hittade massor med rostigt pynt till brickbordet. Ett fantastiskt ställe att botanisera på om man gillar rostigt. Den rostiga lådan har jag tittat på länge och nu slog jag till och fyllde den med vita hyacinter, mossa, ljusslingor mm.

Plockat fram ur gömmorna

Den fina rostiga lilla charmiga skylten med Merry Christmas har jag fyndat hos Sofias Bod och dom plockas fram till varje jul. Har flera stycken. Dom passar lika bra i kransar som i installationer.  Guldiga vallmokronor hade jag sedan tidigare i gömmorna och den rostiga ljusslyktan har tillbringat många år i trädgården för att få sitt rostiga utseende. 

Går åt batterier

Batteriljus köpte jag redan förra året så behöver man inte passa ljuset, dessutom har den timer att ställa in liksom de skira ljusslingorna som också fanns i förrådet med ljusslingor så jag slapp köpa nya. 

Rostig gran på pinne

Den rostiga granen på sticks fyndade jag också hos Blomstermakeriet - fanns i olika storlekar och jag ångrar att jag inte köpte fler. Så användbara och kan plockas fram till åtskilliga kommande jular. 

Lingonris och mossa plockade jag i skogen efter vägen där vi svängde in vilket var tur eftersom det skall bli ganska rejält med frostgrader i natt. Skönt att ha en kasse att plocka ifrån när man behöver till kransar och pynt. 

Mysiga advent

Nu skall det bara upp något i fönstret också. Rost, äpplen och grönt hade jag tänkt mig - hittade Ingrid Marie på torget i lördags. Får se vad det blir till slut.

Adventsstakarna har inte kommit ner från vinden än men de röda julgardinerna ligger på vänt i köket och fönstren är nästan färdigputsade så det finns hopp att det blir klart under veckan. Så mysigt med advent som lyser upp. Njuter av att titta in på alla upplysta gårdar när jag cyklar till jobbet om morgnarna.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner - var rädd om dig och varandra !
Kram/Isa

Svansgirlang av thuja med rostigt pynt

 

Det blev en svans

Jag fortsätter att skava på min vildvuxna thujahäck och tror aldrig tidigare att jag uppskattat thujan så som jag gör nu. Har varit så inne på tall och enris till kransar och pynt men man får ta det som finns och vara tacksam. I dag blev det en "svans" - hade en het annan idé i huvudet men ibland tar skapandet sina egna vägar. Den fick pryda dörren till trädgårdsateljén. 

Ungefär som en rävsvans

Jag tog helt sonika avklippta grenar i lagom storlek, la omlott och surrade fast med spoltråd undan för undan så det bildades en lång fyllig svans - ungefär som en rävsvans.  

Rostiga kronor funkar alltid

I min thujasvans hängde jag lite rostigt pynt jag fyndade på resan till Gecko Trädgårdsbutik - tycker rost är så vackert till grönt ris. Några små kvistar med röda bär fick också pryda svansen. 

Loppisfynd när orginalet gick i kras

Bredvid dörren hänger en keramikvas från Tolla Marianne på Sollerön som jag loppisfyndat för många år sedan. Köpte en likadan direkt hos Tolla på 70-talet som var helt i keramik - tyvärr gick den i kras men jag hann njuta av den under flera decennier. 

Var hittar man SMÅ röda äpplen ?

Är sugen på att binda fler svansgirlanger och pryda dom med kanderade äpplen - gäller bara att hitta små röda äpplen i lämplig storlek. Det har visat sig inte vara så lätt - sätter min lit till någon torgförsäljare inne i stan på lördag. Och håller tummarna. Mer rostigt pynt finns också i gömmorna.  

Barnsligt förtjust i naturmaterial

För några år sedan röjde en nyinflyttad granne i sin trädgård och jag fick så lämpligt mängder av enris. Pyntade upp i zinkhinkar framför växthuset  med rostiga detaljer och röda bärkvistar. Alltså vilken lycka det var - kan bli barnsligt förtjust över naturmaterial att pryda trädgården med vintertid. Även om enris sticks som satan - man får ha bra handskar när man skall hantera det. På så vis är det lättare med thujan. 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner - var rädd om dig och varandra !
Kram/Isa

Julkranspyssel inför advent

 

Julen är röd och grön 

För mig är julen röd och grön - älskar kombinationen julrött mot naturgrönt. Härligt att första advent närmar sig och man får skapa julkransar och hänga upp. Jag vill gärna hålla mina kransar ganska så clean utan en massa ditsatt pynt som tar fokus från det naturliga.

Återvinner rosetten varje år

Den vackra röd/vita rosetten återvinner jag varje år sedan en proffsig florist så skickligt snodde ihop den i en kreativ blomsterbutik under en julmarknad i Nora. Nu har jag ju glömt hur hon gjorde men vill jag ha en till hoppas jag hon finns kvar på samma ställe. 

Ser fram mot årets julmarknad för i år hoppas jag att den blir av. Brukar vara så mysigt i den lilla trästaden med små charmiga butiker och lockande marknadsstånd på bakgårdarna medan mörkret sänker sig och marschallerna lyser upp. 

En myt att den slutar växa

Thujahäcken på uteplatsen på baksidan har växt på sig en hel del sedan förra ansningen - att den skulle sluta växa på toppen om man kapade den visade sig vara en myt. Härligt när man kan vara självförsörjande på kransmaterial även om thuja kanske inte är mitt förstahandsval så känner jag mig rik ändå.

Kreativt kaos på arbetsbänken

På arbetsbänken i trädgårdsateljén råder ett kreativt kaos och jag är så glad och tacksam att jag har ett krypin att skapa i nu när vintern kryper närmare. På bänken kan jag bre ut mig och sedan lämna allt när orken tryter. Ibland blir det intensivt flera dagar i sträck för att sedan återuppta allt först om en vecka. Allt väntar så snällt precis där jag slutade sist.

Mycket lättare med metallstomme

Tänk så mycket lättare det är att skapa en krans på en metallstomme än en av halm som fordrar så mycket material att jag aldrig kommer igenom. Här har jag blandat thuja och trasselmossa som bidrar med lite vilt utseende på en rostig metallbåge som jag fyndade på Blomstermarken. 

Bilen får inte plats

De senaste veckorna har fokus legat på att städa igenom garaget, åka till tippen och få in trädgårdsmöblerna, vattenslangar och krukor inför vintern. Samtidigt ska cyklar och annat få plats och vara lättillgängligt. Tur att vi inte behöver köra in bilen under vintern också. Den hade garanterat inte fått plats.

Rena fönster är livskvalité

Nu ser jag fram mot mer skapande av kransar medan växthuset töms och går i vinteride - allt har sin tid och nu väntar putsande av fönster och uppsättningar av julgardiner i köket även om jag redan kommit en bit på väg. Brukar börja tidigt och tar ett fönster i taget - att sitta och betrakta rena fönster är verkligen livskvalité och man känner sig så nöjd.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner - var rädd om dig och varandra !
Kram/Isa

Laddar november med livsbejakande konst och symboler

 

Blev omedelbart förälskad

Jag såg dom dansande kvinnorna direkt jag kikade in genom skyltfönstret till den mysiga lilla butiken på hörnet i Mariefred vid en av våra promenader genom samhället och blev omedelbart förälskad. Så där vill jag också dansa mig genom livet och allra helst genom nästa passionärsfas i livet som väntar där framme. Bara ren och skär livsglädje. 

Det är här jag sitter och bloggar

Omge sig med livsbejakande symboler

Butiken var naturligtvis stängd och bara öppen under helgerna men det fanns ett telefonnummer att ringa så det ringde jag och fick prata med konstnärens man. Vi avtalade ett möte i butiken och jag hängde vid skyltfönstret för att se om det fanns fler dansande, livsglada kvinnor vilket det fanns. 

3 st tavlor ville jag ha till mitt hemmakontor att tanka energi från, sätta på en glad låt och bara dansa loss och "skaka rumpa". De där ofrivilliga zoombiedagarna skulle bli lite lättare att överleva med livsglädje från de här härliga kvinnornas optimism och livsaptit.  Det är viktigt att omge sig med stödjande konst, symboler och vackra ting som betyder något för en.

Kanske blir en målarkurs

Den duktiga konstnären heter Vivi-Ann Norén och butiken My Art Shop och jag fick även tillfälle att hälsa på henne när dom besökte samma konsert som vi med Uno Svenningsson på Gripsholms Värdshus. Hon håller även målarkurser och jag är jättesugen att delta i mitt nästa liv. 

Värmer hjärtat

På skrivbordet i mitt hemmakontor har jag också ett annat konstverk som betyder mycket för mig. En teckning från mitt äldsta barnbarn i Norge som jag fick när vi möttes första gången igen efter pandemin. Blir varm i hjärtat varje gång jag tittar på det. 

Gör livet lite lättare

Det här halsbandet är också en kär gåva - kan känna med vilken omsorg F har lagt ner när hon trätt upp alla pärlorna på tråden och format ordet "Farmor". Och så stolt och glad hon var när hon trädde halsbandet över mitt huvud. 

Grå november fordrar mycket livsglädje för att ta sig igenom det tunga täcket av dimma och mörker så det är bara att ladda med symboler som gör livet lite lättare.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner - var rädd om dig och varandra !
Kram/Isa

Småförälskad i Uno, Mariefred och trädgårdspynt

 

Toppenvistelse på Gripsholms värdshus

Maken fyllde 60 i april under pandemin så då blev det inget firande så när jag sedan fyllde 65 i måndags slog vi till på en vistelse på Gripsholms Värdshus i Mariefred. Ett fantastiskt ställe som vi gärna återvänder till när det skall lyxas till lite i livet. Vi blev så väl mottagna och servicen var verkligen toppen - dom hade full koll på alla mina allergier och servade enbart sånt jag kunde äta till vår välkomstmiddag på 4-rätter på födelsedagens kväll.

Vi lämnade mobilerna på rummet så det blev inga kort tagna från restaurangen

Bästa platsen

Sedan fixade vår toppenservitris bästa bordet åt oss kvällen efter vid Uno Svenningssons spelning i värdshusets restaurang - jag ville gärna sitta i ett hörn så jag slipper sorl från alla håll och vi satt i hörnet snett bredvid scenen, 2 meter från Uno. Alltså - vilken kväll det blev. 

När man sitter så nära blir det verkligen närkontakt med artisten och jag blev småförälskad i Uno efter alla mysiga låtar där man kunde större delen av texterna. Till slut kokade hela lokalen och vi rockade loss till sista låten - alla hade nog ett uppdämt behov av att få njuta av sång och musik efter den långa pandemin. En underbar kväll att minnas i djupet av sitt hjärta.

Mariefred levererar

Den lilla charmiga trästaden Mariefred levererade verkligen en ovanligt solig vardag i oktober. Här serverades varm choklad i alla möjliga konstellationer som kunde avnjutas under infravärmare efter gågatan. Små mysiga butiker avlöste varandra som man kunde botanisera i. I en hittade jag jättefina sjalar till ett fantastiskt pris (175kr). 

Som tur var kom innehavaren fram till mig när jag utbrast "vilka vackra sjalar och vilket bra pris" - det var då hon bad mig titta en gång till och jag upptäckte att det inte stod 175 kr utan 1.750kr ! Dom var handgjorda och som ett konstverk och det var tur att jag inte kom hela vägen till kassan som andra tydligen gjort före mig. Jag var inte ensam om att se fel pris, ändå tittade jag flera gånger och läste fel varje gång. Huua - låt det aldrig hända igen. De dyra sjalarna fick snällt stanna på sin hylla. 

Färgstarkt med livsglädje

Stallarholmen med Gula Industrihuset där konstnären Lena Linderholm håller till ligger alldeles i närheten av Mariefred så vi tog en tur dit. Tyvärr var det stängt men utanför på väggen hängde det här vackra färgstarka tyget som en väggbonad. Så himla vackert.

 

Trädgårdspynt i mängder

På hemvägen i regnet i onsdags åkte vi förbi Gecko Trädgårdsbutik - jag får deras nyhetsbrev och har många gånger dreglat över alla vackra rostiga trädgårdspynt och tänkt att en dag måste jag åka dit och botanisera. Den dagen kom i onsdags - waoo så mycket som rymdes i butiken. Man fick gå varv på varv för att inte missa något. 

Snirkligt, patinerat och rostigt

Efter många varv handlade jag till slut några små saker som det här vackra lövet som absolut inte gick att motstå. Älskar när det är lite snirkligt, patinerat och rostigt. Kommer bli så bra i kommande installationer i trädgården. Dessutom var det ett bra pris och jag såg rätt på en gång. 

Trädgårderar igen

Idag är första dagen jag är i trädgården på en vecka - har grävt upp dahliorna i solskenet och planterat tulpanlökar i zinkbaljor och hinkar. De här som jag skickat efter från Zetas för ganska länge sedan kommer jag inte ens ihåg hur de skall se ut så det blir en överraskning när de kommer upp. 

Zinkhinkarna/baljorna ställde jag sedan in i växthuset där de skall få vinterförvaras. Ifjol hade jag dom i garaget och då kom dom upp alldeles för tidigt. Håller tummarna för att det skall funka i växthuset. 

Efter några värkdagar är det skönt med en lugn helg på hemmaplan och bara ta saker i sin egen takt. Efter lite trädgårderande blir det nog en skön stund under yllefilten med en bra bok och en tupplur. Allt har sin tid. I morgon är en annan dag.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner - var rädd om dig och varandra !
Kram/Isa

Compact living i Trädgårdsateljén

 

Behövs möbler som sväljer pryttlar 

I Trädgårdsateljén behövs möbler som sväljer massor av förvaring så den gamla patinerade blomsterbänken åkte tillbaka till växthuset när jag ramlade över en helt annan hylla/rullvagn på Blocket. Har tittat på den här rullvagnen i flera år men sen tog den slut i lager på Ellos och behovet uppstod egentligen först nu när den så lämpligt dök upp bland annonserna. Vi tog en liten kvällstur till Kumla under veckan och hämtade hem den.

Lite i taget

Här får jag plats med lite allt möjligt och har passat på att tömma krukor och borsta ur och plockat in i dag i det fina vädret. Plockar lite i taget från växthus och trädgård.

Hoppas få plats med alla pelargonerdamer

De älskade pelargonerna plockas nu också in undan för undan och på rullvagnen får de plats i dubbla rader. En hel del står inne i köket, de största är kvar i växthuset och andra på arbetsbänken för att klippas ner lite - en del har växt sig lite för spretiga för vinterförvaringen. Det kommer att bli proppat i Trädgårdsateljén i vinter och det återstår att se hur jag löser det.

Hattar runt i vanlig ordning

Här pågår allt samtidigt - nedklippning av pelargoner, bindning av enriskrans och inplockning blandat med nedklippning av sommarblommor i Blomstergården och tömning av krukor. Min vana trogen hattar jag runt efter vad kroppen tycker är ok att göra. Kan nog säga att trädgårdsateljén är invigd på riktigt nu - känns fantastiskt. 

Compact living

I andra änden av Trädgårdsateljén har vi ställt in ett bokskåp som åkte ut i garaget förra hösten när vi investerade i nya bokhyllor. Nu har det hittat sin plats och skall rymma kannor, loppade skålar, vaser och glasflaskor. Har kommit en bit på väg och diskat massor av flaskor idag. Det är verkligen compact living i ateljén men en korgstol måste jag klämma in för mellan varven måste jag hämta andan och vila.

Bokskåpet köptes för väldigt många år sedan när jag råkade vinna 10.000kr på Handelsbankens vinnarkonto och dom ringde från banken och gratulerade. Det hann snurra dollartecken i ögonen på mig precis som på Joakim von Anka innan jag hörde summan jag vunnit. För vinsten köptes 2 st bokskåp varav det andra är på driven efter en skilsmässa. Också väldigt många år sedan. Funderar på att måla det när jag på allvar går i passion. Det är då också allt i hyllan till vänster bara skall innehålla trädgårdspryttlar och sånt som tillhör en ateljé. 

Första frosten svepte in

Första frosten tog allt i Blomstergården och jag har börjat rensa degtrågen och tömma gården och den rostiga portalen. Nästa helg skall fontänen tömmas, skuras och plockas in för vinterförvaring liksom alla trädgårdsmöbler. Ett steg i taget görs trädgården redo för vintervilan.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner - var rädd om dig och varandra !
Kram/Isa

Höstens förgänglighet känns ganska skönt

Acceptera tidens gång

Hösten pockar på mer och mer och det känns faktiskt ganska skönt när allt går till vila och det gör inget att frosten tar de vilda sommarblommorna som kämpat i Blomstergården eller i krukorna framför växthuset. Att bara följa med i naturens kretslopp, acceptera tidens gång och förgänglighet känns ganska skönt. Har för längesedan gett upp att vattna krukorna i trädgården - allt har fått klara sig ändå. Och nu är det dags för tömning. 

Som ying och yang

Utan hösten och vinterns viloperiod kan inte heller sommarens härliga grönska och blomstring existera. Som ying och yang. Det ena kan inte existera utan det andra. Så tänker jag för att kunna välkomna hösten och vintern och känna förnöjsamhet med säsongen som varit och att den är över. 

Höstens stillhet

Älskar höstens stillhet, klara luft och vackra färgsättning även om kroppen reagerar starkt på höststormarna, alla snabba väderomslag och allt regnande. Frosten har varit på snabbesök de senaste morgnarna och intagit alla dahlior som nu är dags att gräva upp, lägga på tork och bädda ner för sin långa vintersömn.

Omfamnar stolen

Rosen Claire Austin kämpar på i vildvackra rabatten på framsidan vid den höga rostiga stolen och har för första gången omfamnat den - precis som jag drömt om. Det här är bara början, ser fram mot när hon verkligen brer ut sig och väller runt den.

 

Det skira möter det robusta

Det är något speciellt med kombination rost och rosor, det skira möter det robusta och i det mötet uppstår ljuv musik. Som så mycket annat i trädgården är det kontrasterna som gör det. Något att ta med sig när planeringen för nästa års blomstring i Blomstergården skall planeras.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner - var rädd om dig och varandra !
Kram/Isa