Spontanskapelse med stensöta och lönnrosor

 

Avklippt stensöta

Lönnrosorna jag gjorde för en månad sedan har nu fått en djupare färgton och ett vaxartat utseende. De blir bara vackrare och vackrare med tiden. Jag höll egentligen på med att tömma blomstergården när jag klippte ner stensötan som flyttat in. När jag stod med det avklippta i handen kände jag att den kanske man kan använda till något – och det kunde man.

Kompletterade stjälkarna

Jag ville ha längd på mina lönnrosor så jag kunde använda dem i stensötabuketten. Kompletterade stjälken med en elefanttråd och lindade fast den med floristtejp för att få rätt längd. Att stjälken blir ojämn och lite knölig gör inget eftersom det inte kommer att synas i buketten. 

Lätt att stoppa in i buketten

Lindade bara en bit såpass att elefanttråden fått fäste, sedan var det bara att stoppa in lönnrosen i buketten där jag ville ha den och knyta ett snöre hårt runt stjälkarna inklusive elefanttrådarna så allt sitter stadigt för att klara av vind och blåst. 

Trevlig spontanskapelse

Tre lönnrosor räckte i min bukett för att förgylla den i höstens varma färgtoner. Hade ingen plan för var jag skulle hänga den eftersom det blev en spontanskapelse och ett trevligt avbrott för kroppen från all nedklippning i blomstergården. 

Bara början

Jag knöt fast den på bordsställningen på farstukvisten där jag börjat duka upp inför hösten och vintern med ett rostigt tema. Buketten passade perfekt in på temat och här kommer jag att fortsätta att plocka in mer torkat och rostiga pryttlar. Så himla kul att inreda och skapa. Det får du läsa och se mer av i nästa inlägg. 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner och trevlig Allhelgonahelg!
Kram/Isa

Förälskad i solhatten Intense Orange som matchar rönnens bär

Blommade redan första året

Jag är helt förälskad i solhatten Intense Orange som jag planterat fem exemplar av i Soliga gläntan under sensommaren. Det var riktigt kraftiga plantor beställda från Odla.nu som jag var supernöjd med. Så roligt att de hann blomma redan första året – det lovar mycket inför framtiden. 

Ovanlig stadig solhatt

Hon var vacker redan som knopp och det var så roligt att varje dag gå och kolla hur långt hon kommit på sin vandring mot blomning. Hon står på ovanligt stadiga stjälkar även om solhatten överlag är en stabil växt.

Färgmatchar rönnbären

Jag valde henne för att hon matchar rönnens bär i färgkulören. Har utgått från rönnens och katsuran färgtoner på platsen och hon passar perfekt in som undervegetation tillsammans med vajande gräs.

Rönnen har fått bestämma

Rönnens blad är oerhört vackra under september/oktober och det är roligt att leta växter som passar in i färgtemat och förstärker de varma tonerna. Platsen har själv fått bestämma hur planteringen ska se ut.

Ser fram emot nästa höst

Till nästa höst hoppas jag på ännu mer intensiv blomning från solhattarna när de hunnit etablera sig ordentligt på platsen. Och dyker det upp ett erbjudande igen på Odla.nu på samma solhatt slår jag till direkt. 

Här har rönnen och aroniaträdet fortfarande kvar sina vackra löv som nu dalat efter stormen och träden står helt nakna och avskalade inför väntande november. 

Vackert förfall

Innan stormen hade vi nattfrost tre nätter i rad och solhattarna gav upp för i år. Nu får de vila och ta igen sig till våren och jag kan inte låta bli att tycka att de fortfarande är vackra även i det här tillståndet av förfall. 

För varje dag rycker november närmare och naturen förbereder sig på att gå in i vintervilan och det är inte utan att jag känner samma sak. Dagarna blir kortare och kortare och det är skönt att krypa upp i soffhörnet med en rykande varm kopp tee under ullfilten och spana in någon bra serie på TV. Eller bli inspirerad av Trädgårdsmästarna och hitta nya idéer för trädgården till nästa år.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

Rosblomning långt in i oktober med rosen Giardina

 

Blommar fortfarande

Visst är det fantastiskt med rosor som blommar långt in i oktober? Min Giardina som växer på uteplatsen levererar fortfarande med vackra knoppar och blomning. Även om blomningen är lite sparsam så här sent på säsongen så är den desto mer uppskattad. 

Har ibland tvivlat på om min Giardina är en Giardina för googlar jag på rosen ser den helt annorlunda ut på bilderna. Min ros kan ha varit felmärkt och en helt annan sort. Hur som njuter jag av henne oavsett vad hon heter.

Avslöjar sitt hemliga inre

Här har hon öppnat sig och avslöjar sitt hemliga inre. Älskar att följa rosornas olika stadier och förundras hur de kan förvandlas så mycket på skönhetsresan.  

Står i skyddat läge

Giardina har ett fantastiskt friskt och grönskande blankt bladverk och är tacksam att ha i trädgården. På uteplatsen växer hon mot en vägg, på en gammal fönsterram på armeringsjärn, och omges av tre huskroppar och står väldigt skyddat. 

Etiketten med sortnamnet hänger kvar sedan trädgårdsvisningen Tusen Trädgårdar i somras. Ibland behöver jag själv en påminnelse. 

Kärt minne från Dalarna

Jag klippte av en nästan utblommad ros som sträckt sig in i tujahäcken. Den fick flytta in i den gamla väggkrukan från Tolla Marianne på Sollerön. Väggkrukan har säkert hängt här i 20 år och blir bara vackrare med åren. Ett kärt minne från Dalarna.

Den här vyn ser jag från min dataplats där jag sitter och bloggar. Har ett stort tredelat fönster med altandörr så jag ser ända ner till växthuset. Härligt att ha kontakt med trädgården från mitt kontor. 

Den knoppiga varianten

Här är Giardina i knoppstadiet i den första blomningen i slutet av juni månad. En riktig marsipanros. Jag brukar vara flitig med kameran men Giardinan missade jag tydligen i somras för det här är den enda bild jag hittat. 

Idag är det lite bättre väder. Den värsta blåsten har gett sig och renget skvalar inte längre. Det var härligt att strosa runt i trädgården en stund och känna höstens vingslag i trädgården. Det hinner hända mycket på bara några dagar.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

Klassiska tulpanen Spring Green flyttar ihop med myskmadra

Kö till zinkbaljan

Förra hösten satt jag en del tulpanlökar av sorten Spring Green i den runda zinkbaljan i blomstergården. Henne hade jag haft tidigare i långa perennarabatten och tyckt mycket om. Hon blommade sent i maj i zinkbaljan på jättehöga, stadiga stjälkar och sommarblommorna stod bredvid och stampade i sina små krukor i väntan på att få flytta in.  

Blev otålig och klippte av dem

Till slut klippte jag av tulpanerna och satt i en bukett tillsammans med lite klippta grenar från en buske i trädgården. Den stora urnan fordrar höga blomster för att komma till sin rätt och passar på marmorbordet i ruinen. Spring Greentulpanerna passade perfekt.

En riktig klassiker

Den här tulpandamen är en riktig klassiker i svenska trädgårdar. Hon har limegröna fjäderformade band som inte riktigt syns på bilden. En fräsch efterlängtad raring som blommar maj-juni och står sig länge i vas. 

Henne ville jag verkligen spara och grävde upp tulpanlökarna som fick flytta in i svalkan i trädgårdsateljén under sommaren. I dagarna plockade jag fram lökarna som bildat små sidolökar och grävde ner dem på ett helt annat ställe i trädgården. Man brukar ju säga att tulpanbladen ska få vissna ner så näringen går tillbaka till löken så vi får se om det kommer upp några tulpaner.

Får myskmadra som kompis

Här vid buskaget vid ruinen i den nya rabatten med myskmadra som vi planterade under september fick lökarna flytta in. Tror det blir bra mellan plantorna där tulpanbladen kan döljas av myskmadrans blomning och växtsätt. Är nämligen lite allergisk mot det stadiet i tulpanernas liv. Därför har jag ingen vårträdgård även om det finns mycket annat som blommar den tiden. 

Det här får bli ett vitt hörn i trädgården där tulpanerna kan vissna ner i fred. Och jag tror att myskmadran och Spring Green kommer bli en vacker match.  Härligt att planera för en kommande blommande vår och drömma sig bort.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

Ljungkrans med fetbladsväxter

 

Frostigt och krispigt

Nu har det varit frost flera morgnar och det var friskt och kyligt i luften när jag idag cyklade genom skogen ner till Mariebergs köpcentrum i ett ärende. Det är fantastiskt vackra dagar och jag njuter av all färgprakt naturen bjuder på och krispigheten i den friska luften. 

Det är dock lite skönare att stå i växthuset vid snickarbänken när jag vill skapa och duka upp mitt material.  

Kräver mycket material

Det var länge sedan jag band en krans på halmstomme eftersom den kräver så mycket material. Mycket, mycket mer än vad man tror. Ibland lämnar jag den halvklar och återvänder efter några timmar eller dagen efter när orken tryter och kroppen värker. 

Matchande ljung

Det gjorde jag med den här kransen. Så skönt att bara kunna lämna allt. Fick gå ut flera gånger för att klippa mer tujakvistar – tur man har en hel häck att klippa av. Två krukor ljung gick det åt till den här lilla kransen om man vill ha den tät – och det vill jag. 

Mina nya trädgårdsstövlar matchar ljungens lila toner – vilken tillfällighet.

Fetbladsväxter fick pryda

Jag prydde min krans med några fetbladsväxter som jag satt fast genom att trycka en elefanttråd rakt genom växten och ner i halmkransen. Sedan knipsade jag av den delen av elefanttråden som blev över. 

 

Plockar helst material i naturen

Nu dröjer det nog innan jag binder en krans på halmstomme igen. Är inte van vid att behöva köpa material till kransbindning. Jag brukar annars alltid plocka mitt material i naturen. Det känns bättre i hjärtat. Fast halva krukan med taklök är kvar så vi får se om jag adderar fler i den här kransen eller vad det blir. Kanske ett vackert band också som matchar ljungen – det får jag hålla utkik efter. 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

Höststädning pågår i nya supersköna trädgårdsstövlar

 

Är som vackrast nu

Pelargonerna är nästan alltid som vackrast när det är dags att börja tänka på att plocka in dem i trädgårdsateljen inför vinterförvaringen. Jag har börjat att röja i ateljén för att bereda plats för dem bland hundratals plastkrukor efter uppdragna plantor i våras och allt annat som jag bara skyfflat in där under sommaren. 

Det dröjer några veckor till innan operation pelargonflyttning inleds så jag har lite mer tid att fortsätta röjningen.

Håller ut till frosten kommer

Rosenskärorna håller ut fortfarande och verkar aldrig ge upp förrän frosten kommer och tar dem. Eller kanske jag helt enkelt röjer även i blomstergården och plockar en sista bukett. De har varit tacksamma i buketterna och har ett långt vasliv. Plockar man med knoppar är det bara att klippa bort överblommat och låta stjälkarna fortsätta att slå ut. 

Älskad födelsedagspresent

Ett riktigt hösttecken är byte av skor i trädgården – nu behövs riktiga kängor som tål väta och har en kraftig sula under. Precis som de här som jag köpte från Jaktmagasinet och som maken snällt gav mig i födelsedagspresent. En perfekt gåva till en trädgårdsnörd som älskar lila och plats för specialbeställda sulor.

Ni vet hur efterhängsna företagen kan vara när man köpt något att man ska lämna en bra recension. Jag lämnade en riktigt bra med foto och allt till fel företag upptäckte jag efter en stund. Ett företag som inte ens säljer skor och stövlar – undrar vad de tänkte när de här stövlarna plötsligt dök upp.

Det rätta företaget har inte ens frågat om en recension – kom jag på. Nu fick de en här i alla fall. Och den är inte reklamfinansierad.

In för vinterförvaring

Idag har de vita däckstolarna körts in i garaget för vinterförvaring liksom den vita matgruppen på uteplatsen. Fontänen har tömts och plockats in, liksom alla vattenslangar. Jordsäckarna på garageuppfarten är lyckligt inne i väntan på vintersådderna och kanske omplantering av pelargoner i vår. 

Lite i taget pågår höststädningen och förberedelse inför vintern. 

För gät mig ej

Förgätmigejerna som jag planterade i en zinkbalja redan i april och som blommat om säkert tre gånger under sommaren ville jag gärna spara och idag när äldste sonen var på besök grävdes de ner under buskaget efter ruinen för att förhoppningsvis komma tillbaka i vår. 

Bilden är från början av juni när allt är så där skirt och löftesrikt. Allt har sin tid och nu återstår att plocka in några fler växter som jag vill spara till nästa år som chokladskäran och murbinka. Och alla zinkvattenkannor ( ni vet väl att man aldrig kan få för många!). 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

Höstsprakande dörrbukett inslagen i juteband

 

Lite vild och mänskligt operfekt

Kände för att skapa en dörrbukett på samma tema som kransen i förra inlägget – lite vild med material från trädgården. Jag nådde precis upp för att kapa några av rönnens färgstarka kvistar som kanske inte är världens mest hållbara material, men när vintern väl är i antågande byts kvistarna lätt ut. 

Svårhanterlig

Buketten blev stor och jag hade fullt upp att hantera den när jag slängde upp den på köpmandisken i trädgårdsateljén för att sätta fast jutebandet. 

Inslagen i juteband

Äntligen kom det breda jutebandet till användning. Tror jag skickade efter det för flera år sedan till någon idé jag hade. Nu passade det bra tillsammans med dörrmattan framför ytterdörrren. Fast det visste jag inte när jag knöt fast det.

Dörrbuketten fick en lite ombonad känsla när den blev inslagen i jutebandet.

Grön bas

Favoritmaterialet till dörrbuketter tuja, fick utgöra den gröna basen i dörrbuketten. Hortensia torkar alltid snyggt på hösten och är ett tacksamt material i kransar och buketter.

Finns i närmaste dikesren

Det är en härlig tid nu tillsammans med skogens generösa växtskafferi. Torkade ormbunkar som växer överallt efter dikesrenen är så användbart skaparmaterial. Och det är bara att ge sig ut och plocka ett stort fång. Använd gärna handskar och sekatör för att undvika skavsår på händerna när du plockar. 

Den mänskliga skaparhanden är det perfekta

Jag placerade hela mitt fång i en kruka vid ytterdörren som blev både vild och vacker. Superenkelt när man vill fylla upp något stort på temat och dessutom ha material till en hållbar krans. Dörrbuketten är vild och inte alls perfekt för det perfekta hör inte hemma i min trädgården. 

Jag älskar det operfekta och avskyr alla AI-genererade bilder som florerar på sociala medier. I den världen är allt överperfekt och omänskligt – ingenting att sträva efter för vi kan aldrig nå dit ändå. Skaparglädjen och den mänskliga handen ska synas. Det är det perfekta i min värld.  

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa 

Hösten fortsätter med färgsprakande krans i höstens toner

 

Områddning pågår

Hösten knackar på lite överallt i trädgården och det är dags att rådda om på bordet och fönsterluckorna efter gaveln på huset. De trötta sommarblommorna fick respass medan klövern får fortsätta pryda bordet under hösten. 

Ljung i rostig kruka på fot ger höststämning och passar in i hösttemat tillsammans med den nygjorda kransen som valsat runt i trädgården och som till slut hängdes upp på en av fönsterluckorna – medan solhatten som hängt där under sommaren fick räddas in från blåsten. 

Var ska den hänga?

Kransen fick först hänga nere i blomstergården på den grånade pallkrageväggen innan den hittade till fönsterluckan. Det är den största krans jag någonsin gjort, tror jag. Allt material kommer från trädgården utom en kruka köpt ljung och lite mossa från skogen som knappt syns i den färdiga kransen. 

Full i bär och höstfärger

Aroniaträdet är full med bär just nu och bladen har sakta övergått i höstens varma färgskala. Det var lätt att klippa av kvistar till kransen. 

Fåglarna brukar ha full koll på aroniabären för en morgon när man kommer ut så finns det inte ett bär kvar på trädet. När det varit en frostnatt är de ätbara och fulla med c-vitamin. 

Må-bra-stund i solskenet

Jag stod i solskenet och band kransen vid det rostiga planteringsbordet där jag får plats med allt kransmaterial och kan bre ut mig. Det är också lätt att bege sig ut med sekatören i handen och klippa mer material när det börjar ta slut. 

Jag använder ofta den här kransstommen som är replindad med färdigt upphäng. 

Både vemodigt och roligt

Det är lite vemodigt att tömma sommarblommorna och förstå att sommaren gick så fort - även den här sommaren. Samtidigt är det roligt att välkomna hösten med sin helt egna varma färgskala och låta den sätta tonen på inredning och arrangemang.

Här har jag bara börjat och är långt ifrån klar. Krukan till höger åker nog in i garaget för vinterförvaring och kanske en zinkbalja med gräs får flytta in i stället och den högra fönsterluckan är ju tom – än så länge. 

Även den färgsprakande rönnen fick bidra i kransen

Det var inte bara aroniaträdets vackra grenar och kvistar sekatören gick loss på – även rönnen fick släppa till både bär, kvistar och löv. Den nyplanterade hortensian bidrog med några vackra blommor och även miscantusgräsets vippor och strån fick vara med på ett hörn. Älskar att strosa runt i trädgården och upptäcka kransmaterial. 

Vilda kransar, huller om buller

Nu är jag sugen på att skapa fler kransar i samma anda. Har två till likadana kransstommar som bara ska befrias från förra årets torkade material innan jag kan börja binda igen. Det är så kul att skapa riktigt vilda kransar, huller om buller – med material från den egna trädgården. Här är det som bekant bara fantasin som sätter gränser. 

En del nypon från överblommade rosor hittade jag också som döljer sig någonstans i kransens myller. Jag inväntar nog en vindstilla dag så jag åter kan stå ute vid planteringsbordet och njuta i den friska luften och av att se ytterligare en krans växa fram.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner och njut av de vackra höstfärgerna!
Kram/Isa  

DIY. Skapa vackra lönnrosor av lönnlöv. Isa tipsar!

 

Lätt beroendeframkallande

Nu är det tid för att skapa rosor av de sprakande lönnlöven som lyser i färgrika kulörer i skogsdungar och efter vägkanter. Det är när löven skimrar i höstens toner som rosorna blir som vackrast. Lönnrosorna är lätt beroendeframkallande för när man väl börjat skapa kan man nästan inte sluta för det är så roligt att se rosorna växa fram. 

Och man kan lätt skapa många för rosorna är vackra både i kransar, arrangemang och buketter. 

Material

Du behöver massor av lönnlöv i olika storlekar och kulörer och börja skapa helst på en gång du kommer hem med löven för då är de som lättast att hantera. Det går åt ca 8-10 löv till varje ros beroende på hur yvig du vill ha den.

Du behöver:

• Lönnlöv
  
• Floristtejp grön
• Bindtråd
• Avbitartång
• Elefanttråd 1,5 mm (om du vill använda rosen i buketter/arrangemang)

Så här gör du

1. Rosens innersta knopp. Du börjar med att vika ett mindre blad på mitten med toppen mot botten och rulla sedan lövet som på bilden så det bildas en ganska hårt hoprullad mitt på rosen. Detta är starten på lönnrosen och rosens knopp.
   
   
2. Bygg kronblad. Ta nästa blad och vik det likadant. Nu skapar du kronblad runt rosens mitt genom att rulla det omlott runt den första knoppen. Du kan skrynkla bladet lite för att få det yvigare. 
     
3. Fyll ut. Fortsätt med fler löv och lägg dem omlott tills du fått den form och fyllighet som du vill ha på lönnrosen. Du kanske får vika in kanterna mot mitten under byggandet för att få till formen. 

Försegla rosen med bindtråd

När du fått den form du vill ha på din lönnros knyter du en ståltråd/blomstertråd runt stjälken några varv och förseglar löven. Tryck gärna ner mitten av rosen under arbetets gång för när du förseglar rosen med tråden blir den yvigare och bredare.

Förstärk stjälken

Om du vill använda lönnrosen i ett arrangemang eller i en bukett kan du enkelt förstärka stjälkarna med en elefanttråd.

1. Förstärk med elefanttråd. För in en elefanttråd i rosen underifrån som gör att du får en böjlig stjälk som du sedan kan anpassa i längd efter hur du vill använda lönnrosen. På bild 1 här ovanför ser du den svarta elefanttråden bland stjälkarna. 
   
   
2. Linda med floristtejp. Börja med att linda floristtejp runt bindstället på undersidan av rosen och dölj tråden. Tryck till ordentligt med fingrarna så tejpen fäster bra. 
   
   
3. Enkelt att fortsätta binda. Snurra rosen och fortsätt linda tejpen runt stjälkarna till önskad längd. Håll tejpen sträckt under bindtiden. 

Blir bara vackrare med tiden

Nu har du en helt klar lönnros som du kan använda i arrangemang eller i bukett. Längden kan lätt anpassas med hjälp av en avbitartång. Lönnrosorna blir bara vackrare med tiden och är hållbara. 

Nu är det bara fantasin som sätter gränser för hur du kan använda lönnrosorna – själv funderar jag på en krans med björnmossa. Ska bara ta en tur till skogen och hitta mossa först – det får bli helgens roliga projekt.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner – lycka till med lönnrosskapandet!
Kram/Isa

PS. HÄR, HÄR och HÄR kan du se vad jag tidigare skapat med lönnrosor. DS.