Emma bjuder på ohämmad Frankrikefeeling att hämta kraft ifrån

 

Badar i Frankrikefeeling

Alltså den här tiden på året när januari bjuder på regn, mörker och rusk behöver man en rejäl dos livsglädje i Frankrikeformat för att överleva eländet. Jag önskade mig Emma Hambergs glädjefyllda bok Au pif! av maken i julklapp och nu kan jag frossa i alla mustiga recept, sköna illustrationer och mysiga anekdoter från hennes färgsprakande värld. Emma tar läsaren i handen och tillsammans valsar vi ut på en härlig upptäcksresa bland doftande aprikoslundar, mjuka ostar och långa oändliga middagar. 

Älskad antikmarknad

Jag älskar Frankrike och längtar ständigt dit. När yngsta sonen bodde där passade vi på att resa dit höst och vår när antikmarknaden invaderade staden första söndagen i varje månad. En helt underbar marknad där det kryllade av vill-ha-saker - har släpat hem både små charmiga statyer, patinerade flaskhållare och rund antik bricka med målade blommor som används flitigt - ibland har vi stått på flygplatsen och packat om att få med allt hem.  Har till och med fyndat fönsterluckor som sonen fick paketera och skicka hem med posten allt för att få lite Frankrikefeeling på hemmaplan. 

  

Älskar ALLT med lavendel

Jag gör mitt bästa för att få in Frankrike lite överallt - som underläggen på bordet i växthuset med lavendelmotiv inköpta under en tur till Nice när jag fyller 60. Allt med lavendel älskas högt i den här trädgården. 

Stryker med handen

Det finns säkert över 50 plantor med lavendel i min trädgård och jag älskar att stryka med handen över rabatterna och känna doften som frigörs eller plocka knippen med blommor att hänga upp lite varstans. Som en essens av Frankrike. Vid en resa till Provence 2007 köpte jag en stor bukett med lavendel som sedan hängde vid min plats i bussen att sniffa på under hela hemresan och när jag kom hem möttes jag av den blommade lavendelhäcken på framsidan. 

I Provence föddes idén till ruinen

Det var på resan till Provence och ett besök hos Lena och Gösta Linderholm som idén till en egen ruin i trädgården föddes. På Plätten fanns nämligen en ruin med en liten charmig öppning som jag föll pladask för. 

Plockade fram alla våra Ölandsstenar

Skulle våra Ölandsstenar som tidigare legat runt tomten kunna muras upp till en liknande ruin ? Vi strödde ut alla stenarna på gräsmattan och anlitade sedan en släkting med gammal murarerfarenhet och satte igång. 

Visst blev det en ruin

Och visst blev det en ruin i trädgården som skyddar från insyn från gatan och döljer växthuset. En plats i trädgården vi aldrig skulle nyttja annars har blivit ett härligt hörn att hänga i. Vi har till och med gift oss här. Men det är en helt annan historia som du kan läsa mer om HÄR . 

Vattnas i munnen

För alla oss som älskade Emmas bok Je m'apelle Agneta känns miljöerna från klostret igen, till och med sköldpaddan Lizette finns med och har fått babysköldpaddor under sin långa rymning. Det vattnas i munnen av alla härliga bilder och inbjudande recept - jag vill genast ge mig ut till närmaste fiskhandlare och inhandla kammusslor, nät med blåmusslor och mjäll torskrygg till den bästa Bouillabaissen eller en ljuvlig Moules Frites. Mums!

Uppföljaren kommer snart

Som grädde på moset upptäckte jag att Emma har skrivit en uppföljare till Agnetaboken som heter Au revoir Agneta som  släpps i mars där vi får möta Agneta och alla karaktärerna igen - så underbart. Till dess skall jag frossa i  Au pif  ! och formligen vältra mig i franska recept och tanka Frankrikefeeling.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner - hoppas du hittar din väg till påfyllning av ny energi!
Kram/Isa

För 10 år sedan

Träpålar markerar växthuset

För ca 10 år sedan såg det ut så här i trädgården - några utspillda pallkragar och en övergiven sandlåda med en ensam smultronkruka, för övrigt den första saken jag köpte till den här trädgården när jag träffade min nuvarande man 2002, men det är en helt annan historia.

På bilden har vi hunnit slagit ner några träpålar för att markera ut var vi ville bygga växthuset. Det är min fasta övertygelse att man i princip kan skapa vad som helst var som helst - det är bara att gräva där man står. Gräset är inte grönare någon annanstans - det gäller att vattna och gödsla sitt eget så det grönskar i stället. Med en gnutta fantasi, lite jävlar anamma och stora drömmar kommer man långt.

Trädgårdens hjärta

Nu 10 år senare har man svårt att komma ihåg hur det såg då för 10 år sedan innan allt började. Växthusbygget är det bästa jag gjort i trädgården och är trädgårdens hjärta. Det är runt växthuset som sedan allt annat byggts upp som köksträdgård, lavendellund och rosenhäckar. Mitt eget paradis på jorden - tänk att det gick att skapa utifrån miljön på första bilden med pallkragarna. Det känns som två helt skilda världar, vilket det också är.

Omstart när staketet kom upp

Innan växthuset byggdes trivdes jag aldrig i trädgården även om jag tillbringade mycket tid där. När det höga staketet mot gatan kom upp och perennarabatten anlades 2008 kändes det som att trädgården föddes och fick en omstart. Året efter kom ruinen till och nu var vi på väg att skapa trädgården precis som vi ville ha den.

Det bästa liv som finns - växthusliv

Ruinen byggdes på en plats i trädgården vi aldrig skulle ha använt annars och "skyddade" växthuset från insyn. Vi har t.o.m. gift oss i ruinen - prästen såg lite paff ut när vi i förberedelserna träffades på en "byggarbetsplats" eftersom växthuset blev precis klart dagen innan.  Då var det verkligen bråda tider. Det känns som 20 år sedan för jag har svårt att tänka mig ett liv utan växthus. Det bästa liv som finns.

Nu gäller det bara att härda ut tills det är dags igen - att idka växthusliv. Nedräkning pågår !

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

Charmig bänk på Öland

Me like 

För det mesta är det, det enkla som är det vackraste. Man tar vad man har och vips så har man en charmig bänk vid lavendelhäcken som här vid Capellagården på Öland. Med några stenar och en tjock grånad planka har man skapat den vackraste av bänkar. Sen spelar ju hela miljön en stor roll också med röda rosor mot en vitkalkad vägg som bryts av med lavendelbuskar.

Så nu funderar jag som bäst var jag kan skapa en liknande bänk här hemma i trädgården - har stenar liggande från ruinbygget (Gotlandssten går ju lika bra !) och en gammal planka kan ju inte vara så svårt att hitta på auktion eller loppis. Värre kanske det är med miljön - röda rosor har jag inga, inte vitkalkad stenvägg heller, däremot massor av lavendel och andra rosor på gång.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

Schindeles mineraler och rassliga, silvriga toner framför växthuset !

Stjärnögat trivs i värmen 

Vegetarisk lunch i atriumträdgård !

Vilken fantastisk helg det varit ... man tror nästan inte det är sant med denna högsommarvärme i september !

Utehelgen började redan till lunch i fredags med goda vänner i atriumgården i länsmuséets lokaler där Rosengrens skafferi gjort iordning innergården med massor med kryddor, lavendel,  persikoträd, aprikoser, citrus & oliver och en springbrunn med porlande vatten. En härlig miljö att äta en vegetarisk lunch i .... sedan fortsatte vi med fika hemma i ruinen i solskenet.

Jag har tillbringat hela helgen ute i trädgården och vi har ätit frukost, lunch och middag ute, antingen i växthuset eller också i ruinen. Under lördagen var det alldeles tyst i villaområdet. Ingen snickrade eller klippte gräset. Kanske var det för varmt. Det var en ovanlig tystnad och väldigt efterlängtad.

Älskar att strosa runt i trädgården och hålla på med något när det är tyst och man kan höra sina egna tankar. Det är som en meditation. Nu klippte jag bort allt överblommat på lavendelhäcken på framsidan så det kan komma nya blommor.

Schindeles mineraler gör underverk med växterna ?!

Det är fantastiskt att Stjärnögat som jag planterade i mitten av maj fortfarande blommar ... lobelian hänger också fortfarande med. U-jord och gödsling med Schindeles mineraler har gjort susen ... hittade en burk jag beställt för länge sedan och tydligen har mineralerna obegränsad hållbarhet bara dom står torrt.

Så nu skall jag gödsla jorden i lådorna i köksträdgården med mineralerna för att preparera jorden till våren .. det skall bli spännande att se om det har någon effekt ... kanske tar jag en dos själv också !

Silvriga, rassliga träd framför växthuset !

Nu skall det bli silvriga toner framför växthuset ...silverpäron är väl så nära olivträd man kan komma i Sverige. Köpte 3 st när vi hämtade hem klotpilen från Östansjös plantskola (halva priset - bäst att passa på !). Tycker att det lite rassliga bladverket och de silvriga tonerna stämmer så väl med växthusmiljön - även om jag har tänkt att klippa in kronan lite så den blir mer kompakt istället !

Träderna är inköpta ... så nu skall det väl bli av !

Vi har sten kvar sedan ruinbygget och av dom skall det byggas en stödmur på gräsmattan precis framför växthuset som jämnar av lutningen från huset. Sedan skall det bli lavendelodlingar med silverpäron och lite olika gångar så man lätt kan komma fram till växthuset från olika håll. Den här idén har funnits några år men nu hoppas jag verkligen den blir av när vi köpt träden.

I och för sig kom den här idén med träden till bara de senaste dagarna ... annars har jag varit inne på rosor tillsammans med lavendeln eller en stäpp med massor med gräs. Det blir ett ganska stort område som skall göras iordning ..... nu hoppas jag makens rygg håller så vi kan sätta igång så snart som möjligt. Stenarna vi använder är så tunga så dom orkar jag själv inte bära.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner ...hoppas du haft en underbar helg !
Kram/Isa

Projekt ruin fortsätter !

Sensommaren/hösten 2009 fortsatte vi bygga klart ruinen ! Varv efter varv växte den fram medan betongen snurrade och mullrade i cementblandaren och blev till kittet som fäste stenarna med varandra.

De gamla, stora rosbuskarna som stått i landet runt huset grävdes upp och flyttades till ruinen där de förhoppningsvis skall trivas och omfamna båda sidor av ruinen och "mjuka upp" stenintrycket till sommaren.



Jag letade korgstolar på Blocket och var nära att ta hem köpet på 4 st !! stora, vita, gamla korgstolar hos en och samma säjare. Tyvärr dök det upp andra spekulanter som var envisare än mig så jag var tvungen att dra mig ur till slut. Tills det dyker upp nya tillfällen att hitta vita korgstolar har ruinen förärats med 2 st inlånade korgstolar som blev hemlösa precis när ruinen blev klar ! Men jakten fortsätter !

Funderar också på att "klä in" muren med klätterväxter, klättrare som inte behöver något stöd utan "suger sig" fast själv. Eller pensla muren med filmjölk så det växer mossa på den eller både ock eller ..............

Projekt ruin är inte helt klart än eftersom golvet i ruinen fortfarade saknas. Vi har en hel del svart skiffer i oregelbundna former som ligger, kanske kan det bli ett snyggt golv. Projektet får fortsätta att "skvalpa" ett tag till så får vi se till våren/sommaren vilket uttryck det får !

Projekt ruin startar !

Tiden gick ända till sommaren 2009 innan inspirationen från Lena och Göstas ruin på Plätten i Provence började anta sin form i min trädgård. Det var ju så många andra trädgårdsprojekt och köksombyggnad som skulle göras innan.

Men nu var det dags ! Vi (Vi = någon annan än jag som släpat med stenarna, oftast mannen i mitt liv) hade tidigare travat stenarna utan att mura ihop dom och 2 ggr har muren rasat. Senaste gången blev den liggande i kollapsat tillstånd i något år, men nu skulle här grävas ur och muras upp en stadig ruin som skulle hålla !

Tur att yngsta sonen var sommarledig så det gick att sätta honom i jobb. Han grävde ur (70 cm djup) det mesta av lerjorden och Mannen forslade bort den och sedan skulle singelgrus köras hem och paddas ihop innan det var dags för murning. Här anlitade vi en släkting med ett ungt förflutet som murare som fick plocka fram sina gamla kunskaper igen!

Våra Gotlandsstenar såg ju inte riktigt ut som de stenar som Lena och Göstas ruin var murad av. Stora, tunga och i många olika storlekar och former. Bara att bära fram alla stenarna från buskaget var ett jättejobb som Vi!! gjorde. Många stenar fick delas och den längsta tiden gick åt till att välja vilka stenar som skulle vara var.

Men varv efter varv började ruinen ta sin form och så småningom blev det också ett "fönster" i ruinen med en stock ovanför som jag släpat med från mina föräldrars älskade sommarställe i Dalarna som numer är sålt. Det känns bra att en liten, liten del därifrån lever vidare i min ruin här.

Det färdiga resultatet får du se i nästa inlägg !

Inspiration från Provence !

Sommaren 2007 deltog jag i en Livsnjutarresa till Provence. Vi åkte från Malmö en riktig kulen och kall julidag, i Malmö FFs lånade buss, via Danmark, Tyskland och till slut Frankrike och på 3:e dagen nådde vi slutligen Provence och underbara Nyons där vi bodde under vistelsen.

Spänningen var stor i bussen när vi åkte in i Provence.
När vi såg första lavendelfältet gick det ett sus genom hela bussen ... tänk dom fanns faktiskt på riktigt och såg dessutom så fantastiskt vackra ut som man hade föreställt sig ! Dessutom avlöstes dom av stora solrosfält och små pittoreska byar med vackra stenhus med fönsterluckor och ett böljande landskap. Nu var jag äntligen i hjärtat av Provence !

Konstnärsparet Lena och Gösta Linderholm mötte upp vid välkomstmiddagen och det bjöds på såväl sång, musik, anekdoter och mycket trevligt umgänge. En härlig kväll med mycket skratt och sedan sov man som en stock när man visste att man slapp upp nästa morgon och släpa ut resväskan till bussen !

Vistelsen i Provence präglades sedan av olika utflykter till vingårdar, tryffelodling, Påvepalatset i Avignon olivoljepressning, marknader och en massa andra utflykter.

Näst sista dagen besökte vi Lena och Gösta i deras trädgård, kallad Plätten, en bit utanför Nyons. Där lagade vi en underbar måltid tillsammans med lokalproducerade råvaror som Margaretha Rosengren (från delikatessbutiken Rosengrens Skafferi) inhandlat på dagens marknad.

Jag har aldrig ätit godare korv än den som Gösta grillade på Plättens utekök ! Tillsammans med goda ostar, Lenas underbara Gaspatcho, len pastagratäng med tryffel och olika sallader och bröd blev det en oförglömlig måltid.

Naturligtvis fotade jag en del från Plätten och särskilt ruinen fångade mitt intresse. Hemma i trädgården hade vi massor med Gotlandssten över sedan vi rivit upp och bytt ut en mur runt tomten. Kunde det kanske bli en ruin hemma i trädgården med inspiration från Lena och Göstas i Provence ?

Jag kunde inte motstå frestelsen att köpa en stor Lavendelbukett på marknaden i Nyons och släpa med mig hem på bussen. Jag fick knyta en kasse runt den så den inte skulle skräpa och hänga upp den vid min plats i bussen. Det doftade underbart hela vägen hem till Sverige igen och en liten bit av Provence hade jag i alla fall med mig!

När jag kom hem till trädgården blommade lavendeln för fullt och jag kunde lätt plocka hur många stora buketter som helst. Fast buketten från Provence är ändå buketten från Provence !

Inspirationen från ruinen fortsätter i nästa inlägg !