Arrangemang i loppisfyndad soppterrin från 20-talet

 

En skön dag för att trädgårdera, skapa och rensa

Efter regn kommer solsken sägs det – och det stämmer verkligen bra in i dag! Efter gårdagens dagsregn kom solen i dag på besök och det var ljuvligt att sitta i ruinen och njuta av höstsolen som sveper in över trädgården. En riktigt skön dag att trädgårdera, skapa och rensa.

NU fick den komma fram

Den vackra soppterrinen jag ropade in på stadsauktionen i våras har under sommaren stått i ett hörn i köket och sett bortglömd ut. Älskar att den har en annorlunda form och målningar som påminner om Art Deco. Kanske kan den vara från 20-talet. Idag diskade jag i alla fall ren den från damm och bestämde mig för att göra ett arrangemang i den. 

I trädgårdsateljén hittade jag hönsnät i lagom storlek att knöla ner i terrinen och sedan började det roliga – att gå runt i trädgården och plocka blomster och grönt som skulle kunna passa ihop i ett arrangemang.

Färger som harmonierar

Det blev höstliga toner i min terrin, som rudbeckia Sahara som nyligen börjat blomma i härliga olika bronstoner, några dahlior som fortsätter leverera liksom rudbeckian Goldsturm. Kaprifolen i långa perennarabatten blommar nu om (eller om det den sena som levererar) och fick bidra med några slingor. 

Hade en gammal bukett där en del gett upp och de fortfarande fräscha fick flytta in i arrangemanget. I berberishäcken som är i behov av rejäl klippning hittade jag någon sorts buske som slagit sig ner vars grenar bar vackra bär som tillförde så mycket i terrinen. Så roligt att botanisera i sin egen trädgård. 

Här har jag kommit en bit på väg innan hela arrangemanget är klart. En del tas bort, medan annat läggs till.

Rikedom på bordet

Till slut när vipporna från miskantusgräset i långa perennarabatten kom på plats och ytterligare några slingor från kaprifolen kände jag mig nöjd och placerade terrinen på bordet i ruinen. Färgnyansen hos kaprifolen går igen i vippornas toner och även i någon av Saharas blommor och dahliorna.

Känner mig så rik där jag strosar runt i trädgården och klipper lite här och där. Vilken skatt det är att ha en alldeles egen trädgård att skapa i. 

Planeringen är i full gång

Sahara måste jag bara ha fler plantor av nästa säsong och att odla henne en stor zinkbalja i blomstergården kan vara en bra idé. Har några över som skulle passa. Planeringen inför nästa säsong är i full gång och i år ska jag höstså så många sorter som går för att slippa ha så många vindruvsaskar i gång i växthuset med kallsådder som sedan ska skolas om. I våras höll jag på att få spel på mig själv över hur många sorter jag hade sått. 

Funderar på att ge mig själv fröförbud – har nog tillräckligt med sorter redan i frölådan. Kanske får skynda mig att beställa innan förbudet hinner träda i kraft! 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner och ha en riktig härlig trädgårdshelg i trädgården!
Kram/Isa

Njuter av att binda buketter mellan allt klippande

 

Redan överblommat

Jag vill stoppa tiden! Det är så mycket som redan är överblommat som den rosa Malvararingen. Hon är nog redan körd för den här sommaren. Jag hann i alla fall plocka en del till buketter innan värmen och allt regnandet tog henne. Blomsterkörveln som var så fin i juni är också ett minne blott – den hittade jag inte bland alla dahlior när vi kom hem efter Österlensemestern. Den torkade nog bort.

 

Litar på trotjänarna

När älsklingarna har blommat över får man glädja sig över andra trotjänarna istället – som tandpetarsiljan som alltid levererar och står väldigt länge i vas. Blomstermoroten är också ett säkert kort, liksom dahliorna. Sedan får man fylla upp med lite annat som man kan hitta på buskar och träd eller i rabatterna. Jätteverbenan blommar nu och kan sväva ovanför, stjärnflockan bidrar med sin skirhet och rosenskäran Apricot är på gång. 

Blåsten ställde till det

Det blåste en hel del i går och kannan jag ställt för vattendragning, blåste omkull flera gånger och blommorna låg där på marken utan vatten. Till slut fick kannan tillbringa natten på stengolvet i tvättstugan och min förhoppning var att blommorna klarat livhanken och stod där vattenspända nu på morgonen. 

Mina förhoppningar infriades. De hade dragit ordentligt med vatten under natten och återuppstått. Jag fick en trevlig stund vid det rostiga planteringsbordet på morgonen med att binda buketten. Bästa stunden på dagen.

Njuter även på håll

Nu får blommorna en trygg plats i ruinen i urnan som står stadigt på det runda mosaikbordet. Den här urnan full med vatten rubbar man inte på i första taget. Det är så roligt att fylla upp de här rustika vaserna i trädgården med egenplockat. Man kan njuta av buketten även på håll under tiden man trädgårderar. 

Klipper och klipper och klipper

Jag fick skrubba rent mosaikbordet innan urnan kom på plats. Efter allt regnande och uteliv i alla väder var det nästan svart av patinering. Nu kan jag slå mig ner i ruinen i en skön knarrande korgstol, njuta av den fylliga buketten och vila mellan allt klippande i trädgården. 

Just nu känns det som att hela trädgården behöver en rejäl ansning. Jag klipper och klipper och det tar aldrig slut. Nu är tiden när trädgården har växt ifrån mig – jag springer efter med häcksax, trimmer och sekatör och försöker komma ifatt. En vacker dag kanske det händer. Fram till dess är det bara att gilla läget, njuta av det vildvuxna och göra så gott man kan och orkar med. 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa 

Jättedaggkåpan - den skira limegröna perennen i rabatten

 

Med ända från starten

En perenn som hängt med sen långa perennarabatten anlades är jättedaggkåpan som fick flytta med från rabatten runt huset och som med tiden nästan blivit som ett ogräs. Den är som vackrast på försommaren när den fortfarande är så där skir och vackert grönskande i blommorna. År 1999 var hon vald till det årets perenn och hon är fortfarande lika populär. 

Frossar lagom till midsommar

Lagom till midsommar kan man frossa i vackra söta daggkåpeblommor tillsammans med rosor. De limefärgade blommorna och den rosa söta tonen hos rosorna gör sig så vackra tillsammans.

Ljuvliga Sarah Bernhardt

Likadant är det med de ljuvliga pionerna. Så härligt att plocka rosiga Sarah Bernhardtpioner i midsommarveckan att njuta av tillsammans med skira daggkåpeblommor, slöjsilja och en och annan prästkrage. 

  

Omgiven av en bård av jättedaggkåpa

I ruinrabatten är pionerna omgivna av en bård av jättedaggkåpan som är fina hela försäsongen för att sedan i slutet av juli klippas ner totalt. Var växt har sin tid i trädgården. Har man tur kan daggkåpan sedan återkomma med ytterligare ett flor - som inte blir lika kraftigt som det första. 

Vackraste tiden

Här är hela rabatten i knopp och är så där löftesrik som en rabatt i maj och juni kan vara innan den exploderar. Daggkåpan är egentligen som vackrast den här tiden. Det är också den tiden jag mest ser fram emot på trädgårdssäsongen. Den skira, vackra grönskan när man har allt framför sig. 

 

Adderar några köpeblommor

Ibland kan man addera några köpeblommor till några skira daggkåpeblommor och det kan bli ett fantastiskt arrangemang i vasen som här med rosa gerbera och cremegula nejlikor. 

Vackra droppar

Daggkåpebladen är så vackra när regndropparna fångas upp av bladen och ligger kvar så visst finns det många fördelar med daggkåpan - även om jag varje vår rensar bort mängder med fröplantor. Man får hålla koll på henne så hon inte tar över för mycket utan hålla henne på mattan. Hon kväver annars lätt sina växtkompisar i rabatten. Fröplantorna är lätta att bara dra bort ur jorden - värre är det med de äldre plantorna, där får man gräva djupt för att få med alla rötter. 

Klipper numer försiktigt med sekatören

Jag minns vid ett tillfälle när jag skulle kapa ner jättedaggkåpan i långa perennarabatten efter blomning och klippte fram en skrikande hoppande groda som hoppade för livet rakt upp ur rabatten, genom staketet, över vägen och in till grannen. Honom såg jag aldrig mer. Sedan dess har jag aldrig vågat kapa ända nerifrån med häcksaxen i fall det bor någon liten varelse där under. Klipper numer försiktigt med sekatören. 

Ha då gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

Häng över kastanjestaket, konstnärligt spret och rosa drömmar

 

Konstnärligt spret

Idag har jag hängt i Blomstergården i det vackra vädret och röjt bland sommarblommorna. Klockrankan har skickat ut sina långa lianer lite överallt och jag klippte av några och satt i vas. Hennes konstnärliga stjälkar som spretar åt alla håll är lite roligt att försöka få ner i en vas att njuta av inne också. 

Kraftigaste stam av rosenskära jag sett

Här i odlingslådan har rosenskäran härjat i sommar - hon som bara skulle bli en halvmeter hög. Kolla in den grova stammen som varit ännu högre, vilken fantastisk växtkraft. Det blev fullt i komposttunnan när jag klippte bort alla stjälkar och nu skall det bli så kul att planera inför nästa års säsong.

 

Hängt över kastanjestaketet

Så här har det sett ut i sommar längs kastanjestaketet där rosenskäran växt. Har gått nästan dagligen och klippt bort överblommat för att ge plats för nya knoppar. Har fröer kvar så hon kommer nog att få en plats nästa år igen. Early Dwarf  med fröer från Sävar Fröplant. Fast det där med Dwarf vet jag inte. 

. 

Ner med plantorna någonstans

I våras/försommaren när odlingslådorna var klara fick jag nästan panik över var jag skulle göra av alla uppdrivna plantor. Stockrosorna hamnade här och nu är det dags att flytta dem till sin egentliga växtplats. Den växtplats som jag hade i åtanke när jag sådde dem. 

Rosa stockrosor mot den grå muren

I ruinrabatten längst in mot muren har jättedaggkåpan slagit sig ner precis där jag tänkt att stockrosorna ska bo. Idag grävde jag upp daggkåporna och slängde ut dom på gräsmattan och grävde ner några av stockrosorna. Min tanke är att när pionerna blommat över så kan stockrosorna kliva fram i bakkanten och fortsätta ge blomning till rabatten. Den blir lite tråkig när pionerna gjort sitt så tidigt på säsongen. 

Ser fram emot maffig blomning

Man har ju sett stockrosorna växa upp ur stenbeläggning både i Ystad och Simrishamn - visserligen i zon 1 eller 0 men här intill muren tänker jag att stockrosorna ska trivas. Rosa mot den grå muren blir vackert. Man kan ju bara hoppas att de skall bli lika maffiga och storväxta som på bilden. 

Nu skall jag gå ut och fortsätta gräva ner stockrosor och drömma om nästa säsongs överdådiga blomning. Och kanske höstså några av de där fröerna som aldrig kom ner i våras.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

Bästa återhämtningen, må-bra-bukett och precis lagom höjd

 

Ljuvlig och doftar kanel

Underbar tid nu på sensommaren när så många blommor levererar och blommar för fullt. Trädgårdsnejlikan Chabaud La France är ljuvlig i buketter och doftar starkt av kanel om man doppar ner nosen i blomman. Är dessutom lagom rufsig och bedårande. 

Må-bra-bukett

Jag plockade mig en riktig må-bra-bukett från trädgården och stod en skaparstund vid den höga rostiga verkstadsbänken nere vid ruinen. Underbart att bre ut sig med blommor, hink och verktyg.  

Står helt skyddad

Här står jag helt skyddad med ett stort buskage i ryggen, växthuset till vänster (höger på bilden) och ruinen till höger (vänster på bilden). Framför växer den stora stolta klotpilen med en enorm krona - det finns dock en gång ner mellan rosenhäcken och pilen till Ruinområdet där verkstadsbänken är placerad. Jag har full uppsikt över trädgården från min plats. 

Så bra arbetshöjd

Bänken har en väldigt bra arbetshöjd och att man dessutom kan bre ut sig när man skapar är uppskattat av bloggerskan som gärna vill ha mycket space när hon håller på. 

Älskar materialet och rosten

Älskar den rostiga ytan och materialet i bänken som gör att den kan stå ute  hela året utan att brytas ner. Är på jakt efter något liknande till Blomstergården där IKEA-bänken snart gjort sitt efter 25 år.  

Buketter i kannor gillas

Gillar att sätta buketter i kannor och ett antal har fått följa med hem efter otaliga loppisrundor genom åren. Har en blå emaljerad på verkstadsbänken där överblivna blommor gärna hamnar efter att jag bundit buketter. Och en grönblommig från antikmarknad i franska Angers där blommorna får vattendra efter plockning. Så användbara. 

Återhämtningsdag nr 2

Idag är det en återhämtningsdag som är inne på dag 2 efter Lars Winnerbäck-konserten i fredags kväll. Magisk konsert på 4 timmar som stående publik (och ibland dansandes) som satt sina spår men så värt det. Värkande leder och muskler börjar sakta klinga av och jag ser fram mot att energin skall fyllas på. Orkar jag inget annat finns det alltid kraft till att plocka en bukett eller två och fylla en kanna att njuta av. Bästa återhämtningen av dom alla. 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

Knoppiga pioner som håller på sig och några utslagna

 

Dom håller fortfarande på sig 

Går och kollar pionernas knoppar varje dag och ber att dom ska hålla sig några veckor till. Lagom till midsommar eller veckan efter till trädgårdsvisningen den 26:e juni får dom gärna sprida sin skönhet och charm. Det ser hoppfullt ut. 

De röda har slagit ut

Det är bara de röda okända som jag tror jag flyttade från långa perennarabatten hit för att samla "alla" på samma ställe som slagit ut. Rabatten har bara fyra pioner men buskarna blir kraftigare och kraftigare för varje år så det får inte plats några fler just här. 

Omringade pionerna

Jag trodde jag skulle hinna plantera/så i något bakom pionerna men innan jag visste ordet av hade jättedaggkåpan omringat dom. Så fort det finns en ledig plats i rabatterna kan man slå vad om att jättedaggkåpan ser sin chans och invaderar den innan någon annan planta ens tänkt tanken. 

Har flera plantor med stockrosor som skulle göra sig där bakom när pionerna gjort sitt men dom kommer att blomma först nästa år. Får se om jag kan krångla mig in och plantera. 

Pendlande väder

Vädret pendlar mellan lite sol och mängder med regn så det är bara att gilla läget och även utnyttja det. Har skrapat asfalten utanför det höga gula staketet vid långa perennarabatten där det i gliporna växer högt ogräs och det bästa sättet att få bort det är att sätta ner spaden och skrapa upp ogräset med en skjuts med spaden efter en rejäl regnskur. 

Har god lust att strö ut vallmofröer överallt så det åtminstone växer något vackert i revorna. Lite gerillaodling kanske skulle pigga upp. 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

Fulla lövkorgar, sol på näsan och tuffa vårblommor

 

Fulla lövkorgar och sol på näsan

Vilka ljuvligt soliga dagar i trädgården det har varit de senaste dagarna - tror aldrig jag startat så tidigt med att klippa ner perenner och rensa ogräs någonsin. Dessutom hann jag aldrig kratta upp löven i höstas så det blev flera fulla lövkorgar av bara farten.

Korgstolarna som stått i köket under vintern flyttade jag ut på den soliga platsen vid ruinen - det är så himla skönt att bara slå sig ner en stund mellan allt krattande och klippande och rikta ansiktet mot den efterlängtande solen.  Äntligen. 

Hoppas dom klarar nätterna

Tog en cykeltur genom skogen igår till Blomstermarken och inhandlade vårens första rara penséer som tillsammans med en dubbel Primula fick pryda det rostiga fatet från Claes Dalby. Växterna klarar en hel del minusgrader och skall nog stå pall de kyliga nätterna. 

Första vårtecknet

Ljuvligt att vara igång med vårbruket medan fåglarna kvittrande flyger över trädgården och en nyvaken nyckelpiga skimrade till i rufset i långa perennarabatten. Nu väntar jag bara på vårens första fjäril - nässelfjärilarna brukar vakna tidigt. Hade lite dåligt samvete när jag ryckte upp de spirande nässelplantorna men nässlorna har brett ut sig på vissa platser och jag vill inte bränna mig i sommar. Sparar dock en del till fjärilarna och nässelvatten i sommar. 

Lyser upp på växthusväggen

Den rufsiga höstkransen  har nu smyckats med gula crepeblommor som jag skapat med kort ståltrådstjälk så det är smidigt att fästa blomman i kransen som inte är av halm. 

Solen bidar sin tid

Härligt med något som lyser upp växthuset även om jag plockar in kransen över natten eftersom jag är osäker på hur blommorna klarar utomhuslivet. Glömmer jag det blir det en test hur mycket dom klarar.

Helg igen och det grådisiga vädret väller återigen över oss - skillnaden nu är att man vet att solen finns där bakom och bara väntar på att få komma fram och lysa upp vår värld igen. Så härligt att se fram mot.  

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

Ansad klotpil och rosenhäck

 

Fick ett ryck och klippte till

Under veckan fick jag ett ryck och förbarmade mig över rosenhäcken mellan ruinen och växthuset samt den enorma klotpilen. Vem kunde tro att den där ynkliga "pinnen" jag planterade för 9 år sedan skulle vräka ut sig så här ? Man har fått huka sig ner för att komma under kronan vid gräsklippning och snickarna sa, ja just ja, där går det inte att gå ! 

Växer FÖR bh

Här är rosenhäcken innan klippning - den har ränt iväg och är lika hög som Silverpäronträdet. Egentligen ska man ju klippa rosorna på våren men jag tänkte att Therese Bugnet har sån livskraft att det inte gör något om jag kapar häcken nu på hösten så får jag justera den till våren. 

Vill att häcken ska grönska ända nerifrån och istället inte bli så hög, men läget inklämd mellan Silverpäronet och Klotpilens enorma krona gör att hon drar mot ljuset.

Stor skillnad

Efter klippningen blev det ljust och fint igen och man ser ruinen. Dessutom gick jag loss på Klotpilens grenar och kapade massor för att ljuset ska komma in till rosen som växer under klotpilen och att grenarna inte ska sträcka sig över rosenhäcken. Kanske kapar jag rosenhäcken ytterligare i vår - nu har jag fullt upp med att rensa bort allt ogräs och smultronplantor som letat sig in i häcken och lavendellunden. 

Nu behöver man inte huka sig längre

Nu kan man gå på gräsmatten igen mellan klotpilen och rosenhäcken utan att böja sig ner och treva sig fram. Så skönt. Tror det är mellan 3 och 3,5 meter mellan häcken och klotpilen och det var för lite. Det är svårt när man planterar att tänka på hur mycket allt kommer att växa i framtiden när det ser så lätt ut när det planteras.  

Dags att svida om till höststass

Nu syns ljuskronan som hänger i klotpilen och som det är dags att hösten till lite. Satt något i våras som fått hänga kvar under sommaren. Det ska bli roligt att få pynta upp kronan igen. 

Tittar fram

Nu skymtar växthuset bakom klotpilen som var helt dolt innan klippningen och dessutom blev det en ännu vackrare krona efter klippningen. Det är ett väldigt pampigt träd som tillför så mycket till trädgårdens struktur och utseende. Jag tror både jag och växterna är nöjda !

Nu återstår att rensa lavendellunden och fundera över om jag skall ta bort Silverpäronträdet som står där och skymmer lavendeln från att blomma fullt ut. Eftersom trädet har pålrot är nog det bästa att kapa trädet vid marken för det kommer bli svårt att gräva upp - eller vad säger mina kloka trädgårdsvänner där ute ?

Ha det så gott!
Kram/Isa

Vildvuxna silverpäron, övervuxen ruin och försvunnen klematis

 

Yvigt och vildvuxet

De yviga Silverpäronträden framför växthuset var lite väl yviga upptäckte jag med grenar som sträckte sig åt alla håll och kanter. Klippte dom i fjol men det var då det. I år har dom växt mer än någonsin. Älskar det vilda, rufsiga och otuktade men till slut kan även det bli för mycket.

Fick lite feeling

Jag fick lite feeling kan man säga och gick loss med häcksaxen så nu ligger det klipp överallt istället. Lite svårt att komma åt på toppen men det skall bli klipp där med. Skön känsla när man klipper till det rufsiga för att få lite styrsel på träden. Inte lika skön känsla efteråt när man skall ta hand om allt klippet. Och kanske inte det ultimata heller att gå loss med häcksaxen men för mig är det vad jag orkar med. Dessutom går det snabbt. 

Var är klematisen ?

Den här sommaren har det mesta blivit eftersatt i trädgården pga renoveringen med växthuset, vädrets makter och sjukdom i familjen. I ruinen krävs en rejäl ansning och jag har funderat över var klematisen Paul Farges även kallad Summer Snow som brukar slänga sina lianer över hela ruinen tagit vägen. Så sorgligt om den dött. 

Det hade den inte visade det sig men den var totalt överväxt med annat så där nere i mörkret fick den knappast något ljus över huvud taget. Efter att jag klippt fram den hoppas jag att den överlever och kommer igen även om det är sent på säsongen. Den brukar ju ha en enorm livskraft.

I fjol gick den bananas

I fjol såg det ut så här i ruinen - korgstolarna var totalt invaderade av Paul Farges och gick inte att sitta i. Hann liksom inte med innan det var försent. Har hellre invasion än ingenting och i år är klematisen verkligen saknad. 

 

Det fanns en tid

Det fanns en tid innan klematisen invaderade ruinen och ruinen låg öppen och lättillgänglig med korgstolar, mormors soffa (som då gick att sitta i) och ett patinerat trädgårdsbord. För sisådär 12 år sedan. Tänk om jag vetat då vilken växtkraft som bor där i buskarna och att jag skulle plantera en rosenhäck mot växthuset och en klotpil bredvid ruinen som nu döljer ruinen totalt från omvärlden - det är som ett eget hemligt rum. En trädgård är i ständig förändring och ingenting är statiskt. På gott och ont. 

Tid av acceptans

När regnet till slut ger upp skall jag ta mig an ruinen och göra den till min igen. Mosaikbordet skall få sällskap och det skall återigen bli trevligt att slå sig ner där mellan allt trädgårderande. Då skall jag också klippa topparna på Silverpäronen - det ser lite roligt ut nu med dom kvar på trädet. 

Det är en tid av acceptans just nu med allt regnande och kyligt väder i väntan på att värmen skall återvända. Det kippar om skorna när jag tar en tur i trädgården och i växthuset fick jag rädda en liten rödhake som förvirrat sig in och inte hittade ut. Efter lite trugande tog han till slut ett stort hopp upp på blompinnen jag erbjöd som en biljett till friheten och försvann blixtsnabbt ut i det fria. 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa