torsdag 30 juli 2020

Nästa år DÅ vill jag ha överdåd bara till plock



Insikten landade och slog rot

Plötsligt visste jag precis - insikten bara dånade ner från hjärnan till hjärtat, la sig där och vägrade flytta sig en endaste millimeter. Den hade kommit för att stanna, slagit rot och började blomma i samma sekund den landade. Så självklar. Så självlysande. Så feelgood. Den uppfyllde hela mitt inre, min själ och mitt sinne. 




Jag ska bli blomsterbonde

Frågan jag ställt till mig själv var att vad vill jag ha min trädgård till i framtiden och plötsligt så uppenbarade sig svaret. Jag ska bli blomsterbonde när jag blir passionär. Ja, inte en som säljer blommor utan en som är självförsörjande på egna snittblommor för jag mår aldrig så bra som när jag får strosa runt i trädgården och plocka ihop ett fång egenodlat och arrangera i vas.




Vill ha överdåd till plock

Varje år vid den här tiden saknar jag blommor att plocka till plock i trädgården - även om det går att få ihop några buketter om man anstränger sig. Men jag vill inte anstränga mig. Jag vill gå genom min köksträdgården i en skog av snittblommor och bara kunna klippa hur mycket som helst till stora vilda buketter och frossa varje dag. Det är min framtidsvision. Skall börja redan i höst - det finns många sorter man kan höstså så har man det klart till våren. 




Dahliorna får nog flera lådor

Visst har jag massor av blommor i trädgården men dom kan jag inte plocka så mycket som jag skulle vilja av. Dahliorna har jag satt i hinkar och de stora olivkrukorna - dom är på gång men i inte den mängd jag skulle vilja ha för ett överflöd. Nästa år kommer alla lådorna i köksträdgården att digna av snittblommor - känns lyxigt bara att tänka på. Dahliorna får nog två lådor för det är den här tiden man skulle vilja frossa i dom.




Rufsig bukett

Till dagens bukett klippte jag av en del överblommade och blommande blomstermorot Dara, tandpetarsilja som fick en chock och hängde som en trasa men den kanske rätade upp sig när den hämtat sig, jätteverbena, vädd, klematisstänglar, lite gräs, vallmokapslar och blommande basilika.




Jordgubbarna får flytta ut

Blomstermoroten Dara har jag mängder av i rostiga rosenrabatten som kommit tillbaka från i fjol och dom är så himla fina i buketter så den får också flytta in i köksträdgården nästa år. Har en låda som det växer jordgubbar i där man ändå måste byta ut plantorna så där ska den nog få flytta in. Den lådan kan jag förbereda i höst. Yes - känner mig peppad med ny blomsterenergi mot framtiden. Jag ska bli blomsterbonde - tralala !

Ha det så gott alla trädgårdsvänner - var rädd om dig och varandra !
Kram/Isa

måndag 27 juli 2020

Välkommen Claire Austin




Odöpt rabatt


Nya rabatten på framsidan som jag ännu inte döpt blommar nu för fullt - mest av ettåringarna Jätteverbena och Tandpetarsilja. Det blev snyggt med de svävande Jätteverbenan mot det vaniljgula staketet och tandpetarsiljan bildar små häckar med sitt dilliga bladverk .



Välkommen Claire


Nu blommar hon till min stora glädje - Claire Austin med citrongula knoppar som övergår i vitt. Hon är visserligen inte så hög än och försvinner lite bakom Tandpetarsiljan men om man står ute på vägen och hänger in över staketet ser man henne alldeles utmärkt. 




Är så tacksam att hon överhuvudtaget ville blomma första året och drömmer om när hon vuxit till sig så hon ser ut över staketet och tar sin drottninglika plats i rabatten. 




Ännu mer lila i rabatten


Planterade in 6 st stäppsalvia också för att få in ännu mer lila i rabatten och som växer mer upprätt mot funkiorna och som återkommer varje år. Lite i taget så blir det en rabatt.
 



Mina egenodlade Kantnepetor växer till sig mer och mer för varje dag och börjar nu blomma. Vilken sort det är vet jag inte för det stod aldrig på fröpåsen. Hoppas dom håller sig lite lågväxande bara.





Vem hade trott att rabatten skulle se så här frodig ut redan första sommaren och i slutet av juli - inte jag i alla fall. 




Så här såg den ut i mitten av juni och det är bara lite över en månad bort. Härligt när det går fort ibland.





Strejkade men har nu börjat klättringen


Klockrankan som skulle klättra i rostiga stolen har strejkat ett tag efter utplanteringen men ser nu ut att ta sig igen och har börjat klättringen så smått. Den sätter nog fart inom de närmaste veckorna och sedan hoppas jag på vackra klockor under sensommaren. Snart är vi redan i augusti och jag fattar inte hur det gick till. Vart tog sommaren vägen ?



Kommer mig inte för


Jag måste erkänna att jag fortfarande har plantor som inte kommit ut i rabatterna utan står kvar i "barnkammaren" fortfarande. Jag kommer mig liksom inte för att ta fram spaden och gräva ner dom - det är som att jag fick alldeles nog under våren/försommaren vilket inte riktigt är likt mig. 

Kanske blev det lite för mycket med omgörningen av framsidan och all plantering plus att få alla rabatterna i ordning i övriga trädgården. Jag tror jag tillåter mig att vara lite slö med trädgården just nu till lusten faller på igen. Slår mig ner i däckstolen i växthuset med en god bok istället för att vara ute och röja i rabatterna - japp så får det bli.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner - var rädd om dig och varandra!
Kram/Isa

lördag 25 juli 2020

Nu hänger lavendelknippen på tork i växthuset



Dags att skörda

Nu har jag börjat skörda lavendel till doftande knippen att hänga upp lite varstans i vinter eller lägga på nattduksbordet så sover man bättre. En lagom torr och halvsolig dag är perfekt för att tillbringa tid i lavendelbuskarna - har ju både häcken på framsidan och lunden framför växthuset att klippa från. Jag skulle tro att det finns ungefär ca 50-tal plantor totalt i trädgården. Den trivs hos mig och frösår sig gärna till min stora lycka.




Loppisfynd

Den rostiga charmiga hängaren hittade jag på ett loppis på Österlen och tänkte direkt att den blir bra att hänga lavendelknippen på. Nu hänger den provisoriskt i växthuset och förmodligen kommer jag att sätta upp den i köket lite senare. Tänker mig att den rymma några kryddknippen också.




Sovit som en stock

Nu doftar det både vitlök och lavendel i växthuset och i natt har jag sovit som en stock hela natten vilket är ovanligt efter att ha blivit impregnerad av lavendeldoft eller också var det tigerbalsamlukten som låg tät i sovrummet efter makens muskelskada som nockade mig.

Morgonen startade med en rask promenad före frukost för att få igång kroppen och sedan smakade det himmelskt med en god frukost i växthuset till porlandet från fontänen. Nu väntar lite trädgårdsliv i sakta mak, yoga och en god bok i solstolen under eftermiddagen - mmmm njuter. Bryter av med lite städning, bädda rent osv i takt med att energiförrådet fyllts på så blir det balans i tillvaron. 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner - var rädd om dig och varandra !
Kram/Isa

torsdag 23 juli 2020

Vitlöksfläta med egen personlig touch



Tänk att jag fick ner dom i höstas

Nu är vitlöken skördad och jag är så glad att jag fick egenodlade i år - året innan fick jag aldrig ner dom i jorden fast jag köpt utsäde. Vilken sort det är kommer jag inte ihåg men en sak vet jag och det är att jag skall sätta flera lökar i höst för nästa år vill jag ha massor av vitlökar att göra vitlöksflätor av. Och vilken rikedom det är att ha egenodlad vitlök hela vintern - helt annan smak än den köpta. 




Egen personlig touch

Är faktiskt ganska nöjd med att jag överhuvudtaget fick ihop något som liknar en vitlöksfläta för det var inte så enkelt som det ser ut. Efter att studerat olika filmer på Youtube och provat åtskilliga gånger och rivit upp flätan fick jag till slut ihop den någorlunda med en egen personlig touch.




Skräpigt blir det

Så här såg det ut på bordet i växthuset efter alla mina försök hihi - kaveln har jag använt för att kavla blasten så det är lättare att fläta den i fall ni undrar, en gummiklubba går också bra men den hade maken lånat ut till grannen. Duken skulle ändå tvättas efter alla flugprickar som blir i växthuset så det passade ju bra.




Fler lär det bli

Det här gav mersmak och tänk så roligt det skulle vara att ha med sig en liten fläta när man går bort av egenodlad vitlök och ge till värdparet. Övning ger ju som bekant färdighet. Det kanske får bli fler än två vitlökar som skall ner i jorden i höst. 




Inbyggt i den mänskliga naturen

Det måste vara inbyggt i oss människor att känna sig nöjd och rik när man skördat något man odlat själv och vet att man har för en tid framåt. Att samla inför vintern finns nog i våra gener.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner - var rädd om dig och varandra !
Kram/Isa

onsdag 22 juli 2020

Bottenympade magiskt vackra Silverpäron



Slog rot i mitt undermedvetna

Som något hämtat från en magisk saga med sprakande skirt grenverk står dom där vid Norasjön, jag såg dom redan för flera år sedan och kanske fastnade något omedvetet hos mig redan då - något som väcktes till liv i våras när framsidan skulle få sig en makeover.




Förtrollande vackra

Jag var aldrig fram och kikade om dom var bottenympade men det utgår jag ifrån att dom är. Tycker dom är fantastiska och ser framför mig när mina 3 nyplanterade exemplar blir så här förtrollade vackra och välväxta.





Har en bit kvar

De ser ju ut som det är en rejäl bit kvar innan dom ens kommer i närheten men jag vet av erfarenhet att Silverpäron kan växa på sig oerhört snabbt. Om bara några år kommer det att se helt annorlunda ut  här. När dom väl etablerat sig och skickat ner sina pålrötter kommer grenverket att växa kraftigt. 
Nu gäller det bara att vattna och vattna och vattna.




Redan börjat rosta

Trädringarna har redan börjat rosta efter bara 2 månader och det ser hoppfullt ut att det går mycket snabbare än jag trott. Gräsmattan har fortfarande inte hämtat sig efter vårens uppgrävning och det är nog dags att stödså här och där allra helst som det regnar nästan varje dag.

Lavendelhäcken har hämtat sig bra efter att ha farit ganska illa i omgörningen och är som allra vackrast just nu. Dags att plocka små buketter innan de slår ut för mycket. 



Allt börjar med ett första steg

All förändring börjar med ett första steg för då är man redan på väg för att slutligen landa i att drömmen förverkligats genom att affirmera, fantisera och drömma om - innan man vet ordet av är man där.   Just den fasen är så mycket trädgård för mig - det är den tanken som håller en vid liv genom den mörka kalla vintern. Att drömma om hur träden kan och ska bli ger mig liv och framtidsenergi.




Tacksam för de små sakerna

Efter några dagars ofrivilligt soffhäng är man tacksam för de små sakerna i livet som att det ser ut att bli en fin dag med bara några molntappar på en i övrigt blå himmel idag, få äta lite fast föda igen som rostat bovetebröd med ost - mums och ett underbart litet brev från 6-åriga barnbarnet i Norge med fin teckning och egenhändig text att hon längtar efter mig. Vi har inte setts på ett halvår nu och längtan är oerhörd. Det brevet bär jag med glädje och kärlek i mitt farmorshjärta.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner - var rädd om dig och varandra!
Kram/Isa

lördag 18 juli 2020

Blominvasion i växthuset, lästips och en härlig start på dagen



Härlig start på dagen

Långfrukost i växthuset en ledig helgmorgon är verkligen en lisa för själen - maken åker runda på morgonen och inhandlar tidningar och färska hallon, Pernilla Månsson Colt leder "Ring så spelar vi" från radion i hörnan under alla pelargoner och fontänen porlar stilla på framsidan av växthuset. Älskar dessa morgnar och idag är det så bra arbetsväder - mulet, vindstilla och precis lagom varmt. Man kan trädgårdera i lugn och ro utan att bli genomsvettig. 




Blommar ända upp till nock

I växthuset blommar nu klematisen Sweet Summer Love som den aldrig gjort förr. Tusentals små blommor och knoppar har invaderat stegen och hela gaveln. I början försökte jag binda upp den mot stegen men sedan växte den så snabbt att jag inte hann med så den har fått härja fritt kan man säga.





Den är verkligen generös med sin magnifika blomning och det är lätt att klippa av några stänglar och stoppa i vaser.




Boktips

När man sitter i däckstolen under fönsterluckorna sitter man under en ocean av klematis - man får vika undan några stänglar för att överhuvudtaget komma ner i stolen. Ganska mysigt och omfamnande. Blir det regn av de hotande molnen på himlavalvet under eftermiddagen är det nog där jag kommer att tillbringa tiden med en bok av min nya favoritförfattare Liane Moriarty och morgonens bilagor.





Har redan avverkat tre av hennes bästsäljare och är nu inne på den fjärde "Tre önskningar" - min favorit hitills är "Stora små lögner". Hon är makalös på att knyta ihop alla lösa trådar på slutet och bygga upp en spänning samtidigt som hon skriver med både värme, humor och intelligens.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner - var rädd om dig och varandra !
Kram/Isa

torsdag 16 juli 2020

Nu är det rufsigt i rabatterna



Högsommarens vilda uttryck

Nu märks det tydligt att försommarens skira grönska har ersatts av högsommarens vilda, rufsiga uttryck i långa perennarabatten. Nu tar växterna verkligen för sig, breder ut sig över grannarna och kräver sin plats. Att hålla avstånd existerar inte. Allt regnande och blåst har satt avtryck i rabatten och framförallt daggkåpan har tagit stryk och lagt sig ner.




Goda grannar

Vissa delar av rabatten är jag mer nöjd med än andra som här med småblommig rosa ros, daggkåpa och stjärnflocka. HmHms (helt plötsligt har jag tappat namnet) vackra spiror bryter av och tillför en helt annan form.





Vildvuxet

Andra delar är helt vildvuxna även om jag klipper bort överblommat för att ge plats för andra växter som är på gång. Randgräset var en gång planterat i en hink i rabatten men dyker nu upp lite överallt även om jag under våren försökt gräva upp den så dyker den ändå upp. En dag med lite extra kraft i batteriet kanske jag ger mig på jakt men annars får trädgården vara lite vild och anpassa sig efter vad kroppen orkar. Man får vara tacksam istället över att det växer.




Keramikfåglarna är på plats i de rostiga marchallhållarna precis som dom brukar mitt i det vilda trädgårdslivet.




Dör, flyttar eller breder ut sig

Klematisen Södertälje har börjat blomma och lyser upp i rabatten. Från början hade jag bara kalla färger i rabatten men på resans gång när växter dött, flyttat på sig eller tagit över och hål uppstått har det blivit lite mer av att fylla upp med vad som fanns just då eller något oväntat fynd från handelsträdgården som plötsligt absolut ville följa med hem.




Trivs inte riktigt

Den här färgen gör sig så bra mot det vaniljgula staketet och snart börjar solhattarna att blomma - dom som finns kvar vill säga för många har försvunnit och vägrat återkomma trots inplantering av nya, tror att det blivit torrare i rabatten under de senaste åren och att de inte riktigt trivs som tidigare.





Grovjobbet satt på paus

Har varit ute mellan skurarna och rensat i rabatterna, klippt överblommat och hoppas på mer sol framöver och härlig värme. Har man varit bortrest 10 dagar tar det tid att komma ikapp trädgården. Det är de dagliga rundorna i trädgården när man håller efter allt som gör grovjobbet och sätts det på paus så märks det överallt.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner - var rädd om dig och varandra!
Kram/Isa

tisdag 14 juli 2020

Rostig stol i rabatten




Lite oväntat

Jag hade bestämt mig redan innan vi åkte ner till årets Österlensemester att jag ville ha rostiga klättertorn i den nya rabatten på framsidan - två stycken i olika höjder som skulle pryda rabatten såg jag för min inre syn. Det är så mycket lättare att flytta runt pryttlar när man håller ett enhetligt tema överallt och rostigt återkommer i varje hörn av trädgården.  Sedan ramlade jag över något helt annat som visserligen är rostigt men inte trodde jag att jag skulle komma hemdragandes med en stol som klätterstöd.





Snirklig design

Helt plötsligt bara uppenbarades den framför mig i den stora ladan hos Karl-Fredrik och jag föll för snirkligheten i designen. Just då var det ingen i personalen som hade tillgång till priset och det var väldigt mycket folk så jag fick lämna stolen för att återkomma en annan dag. 

Vi åkte till Karl-Fredrik direkt dom öppnade kl. 10 och en halvtimme senare var det helt fullt på parkeringen och parkeringsvakten fick slussa folk vidare. Nu har dom infört bokning för besöken vilket är jättebra. Jag får lite lätt panik när det är mycket folk och i dessa tider när man skall hålla avstånd kändes det bra att åka därifrån för att återkomma vid ett annat tillfälle. Var det meningen att jag skulle ha stolen skulle den finnas kvar.




Den fanns kvar !

Vi återkom några dagar senare, stolen stod kvar och det fanns personal på plats som kunde ge ett pris och till min stora förvåning och glädje var det överkomligt. Nu har jag planterat en klockranka vid stolen som jag hoppas ska klä in delar av den innan hösten och senare kanske det blir en vit klematis eller klätterros som får den stora äran att flytta in permanent. 




Bra karma

Eftersom skatteåterbäringen varit god i år och maken förärat mig med en bröllopsdagsgåva att handla roliga saker för fick en rostig ljuslykta på pinne också följa med hem i en fullastad bil. Den skall bli så fin att tända i höstmörkret. 




Magiskt

Rosen Claire Austin har fått stora sprängfyllda knoppar i alla tre rosenbuskarna i rabatten och jag går i väntans tider att knopparna ska slå ut. Det är så fantastiskt att man planterar torra barrotade pinnar och några månader senare har man en rosenbuske full i knopp. Slutar aldrig att förundras över naturens skaparkraft. 





Bra eller inte

Jag ville ha en del vintergrönt i den här rabatten och såg idegran framför mig och nu kantas rabatten av två idegransbuskar. Dom är beskurna så dom ser lite "stympade" ut - har fortfarande inte bestämt mig om det blev bra eller inte. Kanske blir det bättre när dom vuxit på sig lite.




Ännu mera rost

Ännu mer rostigt hittade jag hos Carina på I vått och torrt som är ett riktigt rostparadis. Vackra vallmo på pinne kommer att få flytta runt i rabatterna och är en prydnad var dom än hamnar. Om mina besök hos Carina har jag tidigare skildrat HÄR och HÄR




Nu är den på gång

Tandpetarsiljan är också på väg att slå ut och fyller upp så bra i rabatten med sitt dilliga generösa bladverk och vackra flockformade blomklasar. Det känns bra att fylla upp rabatten första året med många ettåringar för att ha tid att fundera vad jag mer vill ha som återkommer varje år. Drar man upp plantor själv kan man "gödsla" med dom. 




Fullastad bil

Det var lite plock med att få in allt i bilen (precis som det brukar) när vi vände kosan hemåt från Österlen för den här sommaren. Rostig stol och gris och en del rostiga pinnar blandat med en jättekruka från "En liten bit av Medelhavet" fastsatt i säkerhetsbälte i baksätet, flera resväskor, rapsolja från Gunnarshög,  zinkbalja full med växter från Engelska trädgården, strandsol och solhattar och mycket annat fyllde bilen - både jag och maken pustade ut när allt äntligen var packat. Att stanna vid någon loppis på hemvägen var inte att tänka på - och med alla fynd i bilen kände jag mig rätt nöjd ändå !

Ha det så gott alla trädgårdsvänner - var rädd om dig och varandra !
Kram/Isa