måndag 26 februari 2018

Ett steg närmare trädgårdsdrömmen




Sommaren avlägsen

Just nu känns sommaren väldigt avlägsen när den kalla vintervinden drar runt kroppen när man vågar sig ut. Var tvungen att vända på promenaden, böja ner ansiktet för vinden och streta hemåt innan kroppen helt stelnat ihop. Det såg så skönt ut när jag satt hemma och tittade ut, men fy så kallt det var.





Vägrar vinter

Jag vägrar att lägga ut vinterbilder, vill hellre frossa i riktigt somriga foton istället för att få känna på känslan av riktig sommar, solvarm värme och frodig växtlighet. Som finns där framme i framtiden inom räckhåll, men ändå så långt borta.





Längtar så

Längtar så efter kontakten med naturen, grönskan och Moder Jord. Som får mig att må så bra och känna harmoni och tillhörighet. Att få sjunka ner i en korgstol i ett lite dolt hörn av trädgården och bara vara lockar något oerhört. En kopp tee smakar aldrig så bra som i trädgården efter en rejäl ogräsrensning med jordsmak under naglarna. Att få vara nära det gröna livet.


Hur den här verktygslådan som förvandlats till en kryddlåda såg ut nygjord hittar du HÄR 


Livskvalité

Tänk vilken livskvalité det är att få gå ut i trädgården och klippa färska kryddor till middagsmaten. Eller bara gå förbi och stryka med handen och bara njuta av dofterna. Längtar.


Stenfontänen i bakgrunden framför växthuset.


Symboler med kärlek och harmoni

I min trädgård finns massor av symboler som hjärtan och änglar lite överallt. Kärlek och harmoni får gärna prägla trädgården. Det är den känslan jag får när jag kliver ut i min trädgård. Och det första jag alltid gör är att sätta på fontänen som med sitt stillsamma porlande förstärker allt annat i trädgården. Stillhet, harmoni och tystnad.





Stillhet och frid 

Änglarna finns inte bara i himmelen utan ock på jorden skulle man kunna säga. Ängeln i köksträdgården står stadigt på sin stenpiedestal varje säsong och tillför stillhet och frid. Tänk att hon hade ett hål under som passade precis in i skruven som satt på piedestalen som grannen langat genom häcken.


 


Trädgårdsdrömmen hägrar

Frukost i växthuset en lördagsmorgon och livet är fulländat. Känns som en hägring denna vintriga, kalla dag. Innan jag gick in idag var jag tvungen att ta en runda runt växthuset och kika in. Jag kände mig som ett barn på julafton som trycker näsan mot rutan och där innanför slås inbjudande klappar in på löpande band, livet pulserar och man vill bara kliva in och vara med.

Det är bara att härda ut kylan och all snö och en dag i taget är vi närmare trädgårdsdrömmen igen !

Ha det så bra alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

fredag 23 februari 2018

Inspiration från pelargonutställningar




Kan inte leva utan pelargoner

Alltså är det någon blomma jag absolut inte skulle kunna leva utan så är det pelargoner. Kärleken bara växer och växer. Här kan man verkligen snacka om mångfald - den här primadonnan finns ju i så många olika färgsättningar och utföranden att man blir alldeles snurrig och yr av lycka !






Kanske en Anna Britta ?

Idag har jag samlat bilder från olika pelargonutställningar jag besökt och vi startar i växthusen i vår egen Stadsträdgård. Där kan man även fynda sticklingar nu på vår/vintern och vid senaste besöket såg jag en enorm Anna Britta. Nu var det helg när vi var där och sticklingsförsäljningen var inte öppen så nu hoppas jag på tur vid nästa besök.

Googlar jag på pelargonen Anna Britta upptäcker jag att hon fått sitt namn efter en pelargonkunnig lantbrukarhustru, är röd och storvuxen. Jag har aldrig haft en röd pelargon tidigare - kanske är det på tiden att jag släpper in en. Det där med färger är ett känsligt kapitel tycker jag. Det räcker med lite "fel" nyans för att det skall störa mitt sinne och jag vill gärna ha harmoni omkring mig.





En pelargon för varje tillfälle

Det är så roligt och intressant med alla historier runt pelargoner som den om flyttlasspelargonen från Julita pelargonutställning. Var det något man kunde pryda sitt hem med och som tillförde hemtrevnad så var det en pelargon. Sen döpte man den efter givaren eller tillfället. Idag finns flyttlasspelargonen på Julita Gård som kan spåras tillbaka ända till 1910-talet. Magiskt !




Pelargonen finns i alla varianter från långa och spretiga till riktigt rufsiga frisyrer. Alla lika vackra.




Rococo

En del är riktiga skönheter och påminner om både tulpaner och rosor. Just den här heter Rococo om jag tolkat namnskylten rätt. En fantastisk rosenknoppspelargon jag såg på Österlen en sommar. En pelargon utöver det vanliga.





En kasse full av pelargonlycka

Haven på Österlen hade tidigare fantastiska pelargonutställningar  med sticklingsförsäljning, men har sedan några år tillbaka övergått i annan ägo och bytt inriktning. Synd att jag inte köpte fler när jag ändå var där. Vi var några fantaster som botaniserade runt bland alla pelargoner och hade svårt att bestämma oss. Kommer jag ihåg rätt kunde man köpa 4-5 stora sticklingsplantor för en hundring - gick i ett lyckorus med mina stora kasse ut till bilen och maken.




Lika imponerad varje gång

På Sjöparken i Kumla vimlar det av primadonnor varje sommar. Både ute och inne och jag är alltid lika imponerad över växtkraften och undrar vad dom gödslar allt med. Sommarblommorna är enorma och dahliorna som stora buskar. Det är som att gå runt på upptäcksfärd i paradiset.




Kan besökas hur många gånger som helst

I växthusen står pelargonerna tätt, tätt och överallt finns vackra terrakottakrukor att titta på. Har du vägarna förbi Kumla i sommar så rekommenderar jag verkligen ett besök. Det är en otrolig anläggning !





Sticklingsjakt och så slant jag på knapparna igen

Har för mig att Sjöparken också har pelargonsticklingar till salu. Det blir nog till att åka runt och jaga lite nya vackra sorter till sommaren. Häromdagen slant jag på knapparna igen så nu väntar en försändelse från odla.nu på posten. Sorter som Doktor Westerlund, Knapa-trädet och Drottningminne vandrar snart in - vilken ljuvlig tid vi har framför oss nu, pelargontid !

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

onsdag 21 februari 2018

Charmfulla flaskor på fransk bricka




Gillar det operfekta

Jag gillar sånt som man kan använda både ute och inne och på flera olika sätt som de här vackra glasflaskorna/vaserna av återvinningsglas som jag samlar på mig. När de är gjorda av återvinningsglas blir de härligt bubbliga och charmfulla och inte så perfekta. Och sånt uppskattar jag.





Ljushållare lyser upp

Nu sätter jag lösa tunga ljusinsatser i flaskorna och ställer ihop som en grupp på en bricka. Ljushållarna kontrasterar flaskorna och lyser upp.






Adderar patina och själ

Sedan är det roligt att addera något patinerat med mycket själ som håller liknande färgskala som ljushållarna som de små figurerna Toto och Titine som jag fyndade i Frankrike i höstas. Älskar dom !





Fjädersparris spretat till det

Fjädersparris är så himla användbar - det är bara att klippa av en stjälk och stoppa i en vas. Står sig jättelänge, tillför grönska och spretar till arrangemanget och ger det liv.




Så användbar

Här syns också den vackra brickan jag föll för på antikmarknaden i Frankrike. Kan användas både som bricka eller som väggprydnad. Kommer att användas många, många gånger hos mig.

Vill du se hur jag använt det här flaskorna tidigare ute i trädgården där de får ett helt annat utseende kika gärna in HÄR.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

söndag 18 februari 2018

Krönika - en kraschad uppläggning, vattnig buljong och strejkande spis




Det vattnas i munnen vid tanken på mjäll torskrygg

Jag föll direkt för bilden med den vackra tomatrisotton som vilade mot den klorofyllgröna basilikabuljongen toppad av en mjäll torskrygg, en sån där torsk som precis skivat sig och gör att det vattnas i munnen.

Sagt och gjort - ingredienserna skrevs upp på handlingslistan och eftersom det nu är vinter och ingen egenodlad basilika finns att tillgå så fick det bli en liten kryddkruka från affären istället. Torsken skulle köpas samma dag som vi skulle tillaga härligheten så den väntade vi med tills det blev lördag. Det var bara det att när lördagen kom så fick jag "fall" och tillbringade dagen i soffan och någon matlagning orkades inte med.




Jag - en mästerkock ?

Vi tog nya tag till nästa helg och se då var kroppen på min sida. Den lilla krukbasilikan såg fortfarande fräsch ut tyckte jag -  i alla fall sist jag tittade till den, men när det väl var dags för tillagning hade den kroknat helt. Kanske var det vädringen som tagit kål på den. Nu såg den ut som jag hade känt mig förra lördagen. Hade jag tur kunde jag rädda en tredjedel av bladen.

Jag hackade vitlök och schalottenlök i god tid, plockade fram tomatjuice och kycklingfond och rev parmesanost så allt skulle vara förberett för att tillaga den smaskiga tomatrisotton. Cocktailtomater skållades, rensades på skal och halverades. Jag kände mig nästan som en av amatörkockarna i mästerkockarna när jag drog igång risottokoket.




Hjärnan kokade över

Sedan hände något i min hjärna för när löken fräste och jag hällde på det vita vinet som skulle koka in undrade jag när riset skulle ned. Det var först när jag tillsatt tomatjuicen jag insåg att riset skulle fräsa med redan från början. Vilket jag alltid gjort tidigare, fast just den här gången var den kunskapen som bortblåst. Fort ned med riset och sedan borde jag ha begripit att det skulle ta lite längre tid att få riset klart när det inte fick vara med och fräsa från början men det gick liksom inte in.





Jag tänkte ANNORLUNDA

Det stod till och med i receptet att man skulle göra klart risotton FÖRST och sedan tillaga fisken, men jag tänkte liksom annorlunda. Om man tillagade fisken SAMTIDIGT som risotton skulle ju allt bli klart samtidigt. Vilket det kanske hade blivit om man hade fräst riset först tillsammans med löken vilket jag nu inte hade gjort.

Den fina torskryggen med skinnet kvar stektes hastigt i stekpannan och sedan skjutsade jag in den i ugnen när det återstod ca 10 minuter av risotton som jag kärleksfullt rörde och fyllde med kycklingbuljong.

De där 10 minutrarna gick väldigt snabbt och när det var dags att smaka av risotton var kärnan som bara skall anas alldeles för hård. Risotton måste koka längre. Torskryggen var då precis klar och precis så där mjäll som jag sett framför mig. Risotton som måste bli klar fick nu min fulla uppmärksamhet vilket gjorde att jag helt glömde att lägga folie över fisken för att hålla den varm.






Hela spisen kollapsade

5 minuter senare var det som att luften gick ur hela spisen, den drog liksom en djup suck och kollapsade helt. Febril aktivitet tilltog i proppskåpet och fast vi bytte proppar låste sig hela spisen och vägrade samarbeta. Risotton hade som tur var precis blivit klar och det enda som återstod var att hetta upp kycklingfonden som skulle vara grund till basilikabuljongen. Eftersom spisen strejkade fick det bli halvljummen buljong istället.





Blaskigt grönfärgat vatten

Det blev inte så bra när jag skulle mixa ihop basilika (som jag drygat ut med timjan eftersom det var den enda färska gröna kryddan som fanns hemma, kanske inte världens lyckade kombo) vitlök, smör och den inte heta buljongen som skulle smälta smöret. Av den där härligt klorofyllgröna buljongen som fanns på bilden till receptet syntes inget spår när jag kikade ner i matberedaren, istället hade det bildats ett kryddsmör som simmade runt i ett blaskigt grönfärgat vatten.





Kraschat upplägg

Nu hade vi hunnit bli riktigt hungriga och det var bara att lassa upp på tallrikarna. Och det vet ju alla som sett Mästerkocken att upplägget är minst lika viktigt som att sätta smakerna. Jag såg framför mig att risotton låg som en upp och nervänd vacker skål mitt på tallrikarna. Jag packade små skålar fulla med risotto och vände ner i de stora djupa tallrikarna.

Nu blev det inte riktigt som jag tänkt mig - risotton rasade åt alla håll och den där "vackra" skålen såg helt kraschad ut. På med den kalla fisken sedan hällde jag den gröna vattniga buljongen runtom vilken gjorde sig ganska bra mot den tomatröda risotton. Kryddsmöret duttades på och sedan var det äntligen dags att sätta sig till bords.




Äntligen mat på bordet 

Maken åt med god aptit så kanske hade jag trots allt lyckats med smakerna eller också hade vad som helst gått ned pga hunger. Nästa gång jag ska göra den här rätten vet jag hur jag INTE ska göra och dessutom ska jag passa på när jag har hur mycket av egenodlad basilika som helst att tillgå. YES - learning by doing !

HÄR hittar du receptet där du också ser hur rätten KAN se ut när allt går som det ska !

Hur gick det då med spisen kanske ni undrar? Den har precis passerat 10-årsgränsen och verkar vara programmerad till att upphöra att fungera. För några veckor sedan pajade varmluften och nu går propparna när vi sätter på spisen. Attans - det var inte länge sedan kompressorn på frysen gick, nu väntar vi bara på att diskmaskinen också ska ge upp.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

lördag 17 februari 2018

Vårfylld verktygsväska




Så välkomnande

Längtar tills man kan njuta av vårlökar igen i växthuset. För några år sedan planterade jag massor i en gammal verktygslåda jag fyndat på loppis, sedan kunde jag njuta i flera veckor av vårblommande narcisser som mötte upp med sin näpna uppsyn när man närmade sig växthuset - ljuvligt !




Förstärkt resväska

Verktygslådan ser ut som en resväska fast i trä med förstärkta lister runtom. Naturligtvis kan man även ta en vanlig resväska modell mindre och plantera i. Finns oftast till en billig penning att fynda på loppis eller Myrorna.




Drömmer och fantiserar

Den här ljuvliga narcissen doftar fantastiskt och snart hoppas jag hitta henne ute i någon handelsträdgård igen för att fylla verktygslådan eller också sätter jag enbart tulpaner på lök i lådan i år. Underbart att drömma och fantisera hur det skall bli - maffigt vill jag att det ska va!




Planterar ut i trädgården

Vårliljorna planterade jag ut i trädgården när de blommat över, gillar just den här sorten med vita kronblad och gul mitt.





Hämtar kraft

Har hur mycket som helst att göra på jobbet just nu med deadline på bokslut och revision. Då hjälper det att drömma sig bort och planera för lediga eftermiddagar i växthus och trädgård och plantering av välkomnande vårblommor.





Avklippta skönheter

Det finns fler sätt att njut av de här skönheterna. Med avklippta blomhuvuden i en vacker skål fylld med vatten får man en ljuvlig prydnad på matbordet. Det står inte på förrän det är dags för de första söta små tankepenséerna att göra entré - åhh så UNDERBART !!




Svingar boan

Laddar för kvällens mellofest där maken överraskat med både bubbel, mellochips och rosa boa. Håller tummarna för en tjej vid namn Dotter som sopar banan med sin sköna låt (även om jag gillar både Martin och Kalle också, patriot som man är)!

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

torsdag 15 februari 2018

Lätt och ljust igen




Plötsligt var det ljust

I morse när jag skulle cykla till jobbet var det helt plötsligt ljust vid 07.30-tiden. Åhh vilken lycka - nu är den inte långt borta - VÅREN !





Tack, tack, tack 

Om cirka en månad kan man vara i växthuset igen - det är som en hägring som skymtar där framme. Jag får fortfarande nypa mig i armen att jag har ett eget paradis i trädgården som står där och väntar. Är så tacksam.





En riktig hjärtedag

Det känns som det är något som släppt och jag känner mig mycket lättare till sinnet. Kan det vara ljuset som återvänt och ger massor av energi igen ?  Fick nog en dos i går för äntligen  hade jag energi att ta mig till frissan och kom ut som en ny människa.

För säkerhets skull tog jag en raid i favoritaffären också. Kände mig bortskämd medan expediten sprang och hämtade nya storlekar. Sedan avslutade jag och maken dagen med en välgörenhetskonsert och superb avsmakningsmeny. En riktig varm hjärtedag !

Ha det så gott alla trädgårdsvänner och may the force be with you !
Kram/Isa

måndag 12 februari 2018

Med passion för riddarsporrar



De första är på gång

Nu har de första små groddarna kommit upp på mina riddarsporrar. Har sått både rosa och lila och hoppas plantorna skall blomma redan i sommar. Riddarsporrar är pampiga växter tycker jag och snyggast om man har riktigt många tillsammans. På bilden är det några olika sorter jag såg på Chelsea Flower Show 2013.





Mäktigt och vackert

Så här mäktigt kan det bli när man sätter Riddarsporrar som en hel häck. Så himla läckert. Den här bilden är tagen hos Anette med bloggen Rost och Rädisor. Hoppas mina kommer att bli lika pampiga även om jag inte kommer att plantera lika många.







Fattar ingenting

Egentligen fattar jag inte vilken passion jag helt plötsligt drabbats av. Min egen erfarenhet av riddarsporrar är inte odelat positiv. Jag fick med mig plantor från mina föräldrars sommarställe när jag flyttade hit till Örebro och planterade dom i nya perennarabatten.

De första åren kom de riktigt bra och växte sig stora och ståtliga i mörkblått, ljusblått och lila - sedan har blomningen avtagit och nu tror jag att de tynat bort helt. Ett tag önskade jag faktiskt livet ur dom och tänkte gräva upp de stackare som var kvar men kom aldrig till skott eller också hade de försvunnit av sig själva av blotta tanken på utrotning.






Passionen slog plötsligt till

De första åren regnade det mycket och var mycket snö som smälte på våren så då var det bra förutsättningar för dom. Sedan blev det för torrt för dom i rabatten så jag tröttnade helt på dom. Tills nu när något bara drabbade mig - riddarsporrepassion som kom från ingenstans.




Ruggigt liv

Det skall bli spännande och se om mina små plantor tar sig och växer upp till stora ruggar som det en gång var i perennarabatten. Tyckte inte det var så många år sedan, men det hinner hända mycket i en rabatt bara på några år. En del växter försvinner medan andra tar för sig. Nu hoppas jag på en blöt vår (i alla fall på nätterna) så riddarsporrarna får bra förutsättningar för ett riktigt ruggigt liv !

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

lördag 10 februari 2018

En sänggavels långa resa



Ibland skall man ha tur

Tänk vilken tur jag hade som fick en gammal rostig järnsäng med på köpet när jag svarade på en Blocketannons om trädgårdsmöbler för en del år sedan. Säljaren hade en hel lada full med roliga gamla saker som senare under sommaren skulle säljas på auktion, han ville gärna bli av med så mycket som möjligt av "skräpet" och vi hann precis lasta in sängen innan hans åldriga mor dök upp på scenen och satte stopp för vidare planer. Hon var inte lika välvilligt inställd och hade svårt att släppa taget om det förflutna.





Möbeln allt startade med

Det var den här trädgårdsmöbeln som gjorde att jag svarade på annonsen och vi drog iväg med släpvagn upp till Dalom för att hämta hem hela härligheten. Hade ingen aning om att vi skulle få släpvagnen full med fynd på hemvägen.





Prydde växthuset

Under flera år fick sänggavlarna pryda framsidan på växthuset och bara tillföra charm och patina med sin blotta existens. Långsidorna som skulle hålla ihop hela sängen kastade jag bakom växthuset i väntan på att kanske en dag sätta ihop alla delarna.




Möblerar om

Jag gillar ju att "möblera om" i trädgården så efter några år fick en sänggavel flytta ut i perennarabatten som växtstöd istället till rosen Duschesse de Montabello. Hon går så bra ihop med både rost och patina. Kanske gäller alla rosor vid närmare eftertanke.





Jag najade fast sänggaveln i nedslagna armeringsrör så den skulle stå stadigt.




Den andra gaveln fick bli kombinerat växtstöd och insynsskydd mellan ruin och växthus.




Doftande och blomstrande insynsskydd

Här planterade jag doftande luktärter som i slutet av sommaren hade klätt in hela sänggaveln. I toppen av armeringsrören najade jag fast rostiga rosor.





Säng på äventyr

Användningsområdet för den här trotjänaren tog inte slut där. När det blev dags att bygga balkong på fjolårets Trädgårdsmässa i Älvsjö plockades de slängda långsidorna till sängen fram bakom växthuset och nu fick sängen följa med ut på äventyr.





Visar upp sig

Vilken resa den här sängen har gjort och tänk att en vanlig trädgårdsnörd fick delta i balkongutställningen på Nordiska Trädgårdar. Jättekul och lärorikt.




Kikar på himlen och slumrar en stund

Väl hemma igen var det svårt att ställa tillbaka gavlarna i trädgården. Nu får sängen faktiskt vara säng igen. En roll som jag tror hon uppskattar. Jag också. I ett hörn av uteplatsen på baksidan i lä vid den höga thujahäcken i en skuggig vrå kan jag dra mig tillbaka, kika på himlen och slumra en stund.




Förvandlades igen 

När hösten kom förvandlades hon igen. Den här gången till en blomstersäng. Hon måste vara den mest användbara möbeln i hela trädgården. Dessutom var hon helt gratis !

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa