Naturkänsla med klöver i Soliga Gläntan

 

Lätt att föröka

Klöver har blivit en riktig favorit hos mig. Den är så lätt att föröka  – det räcker med att bara riva loss en tuva och plantera den i en ny zinkhink som undervegetation. Så gjorde jag med klövern på bilden, som jag tror är sorten Dragons Blood. 

Klövern planterade jag i kruka redan tidigt i våras tillsammans med penséer. Nu, efter en hel säsong, har klövern tagit över hela krukan. Jag håller just nu på att dela den och flytta ut till Soliga Gläntan, där den får breda ut sig mellan stenarna. 

Fyndade plantor

Vid mitt senaste besök på Blomstermarken gjorde jag ett riktigt fynd – åtta st klöverplantor för bara 20 kronor styck. Nu har jag mängder med plantor som jag planterat i Soliga gläntan som marktäckare. 

Jag tror att färgsättningen och växtsättet kommer att passa perfekt här och bidra till en naturlig känsla i liten skala. Klövern blir ett fint sällskap till gräset som vajar i vinden och de små klöverblommorna lockar dessutom bin –  alltid är en bonus i trädgården. 

Ju mer sol –  ju mer färg

Klöverns vackra bladteckning kommer att göra sig underbart mot stenarna i Soliga Gläntan. Jag har ytterligare stenar liggande som jag kan komplettera med i vår när jag börjar se hur det kommer att se ut i den nya planteringen.  

De karakteristiska bladnyanserna framträder ännu tydligare ju fler soltimmar klövern får under dagen  – det känns riktigt bra att jag stammat upp rönnen och tagit ner grenar på de andra träden i trädgården. Nu hittar solen in och lyfter hela rabatten. 

Snart nedbäddade

I går var det dagsregn hela dagen så något trädgårdsliv blev det inte. I dag ser jag fram emot att gräva ner resterande klöverplantor i Soliga Gläntan och njuta av en härlig höstdag i trädgården. Jag har samlat in massor av nedfallna löv i lövkorgar att bädda in växterna i rabatterna med – så klövern kommer att få sova gott i vinter. 

Som nyplanterad så här sent på säsongen kan vintern vara tuff för en nykomling – även om man är en tålig klöver. 

Klövermatta som satt avtryck

För många år sedan var jag tillsammans med några andra journalister och bloggare, inbjudna  av Helsingborgs stad till trädgårdsrundorna i nordvästra Skåne. En resa som satt avtryck på flera sätt, med besök i många inspirerande trädgårdar. Ett särskilt minne var en utställning i ett växthus på Sofiero, som då firade 150 år av kunglig tradition –  med medaljongtapet av blommor och en fantastisk klövermatta bestående av endast två olika klöversorter.

HÄR hittar du inlägget! 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner och hoppas du får en stämningsfull Allhelgonahelg!
Kram/Isa

Solrosängen förvandlas. Viftande ponnysvansar i Soliga Gläntan. Del 5.

 

Soliga gläntan träder fram

Nu har Katsurans vackra bronsgräddade blad ramlat av trädet och trädet står nu nästan naken inför vintern. Är så glad att det trivs på den här platsen och växer för varje år. Den bidrar mycket till vad "Soliga gläntan" kommer att utvecklas till de närmaste åren. 

Ja – solrosängen har fått ett nytt namn, som jag är så nöjd med. Nu när rönnen är uppstammad och det höga trädet bakom växthuset ansat så är det sol på olika delar under hela dagen. 

Orange Pumpkin

Nu har fler växter hittat hit som sex plantor av trädgårdsnejlikroten Orange Pumpkin – hon har ett passande namn då blommorna är orangefärgade och ser ut som små pumpor. Hon skall blomma oavbrutet mellan maj-september – om hon trivs, vilket jag hoppas att hon kommer att göra. Hittade kraftiga plantor hos Kalles Trädgård i Askersund som fortfarande hade 50% på nästan hela sortimentet. 

I bakgrunden är två plantor av en högväxt gul vädd planterade – köpte några plantor när vi var på en kombinerad konst/matrunda för ett tag sedan. 

Hoppas på tur

På samma ställe köpte jag också tre stycken röllikor i gult som jag hoppas överlever till våren. På andra ställen i trädgården har jag planterat olika röllikor i omgångar – ingen har överlevt utan blommat vackert enbart första året. Vi får se om jag har bättre tur med dessa som planterats som sticklingar.

Viftande ponnysvansar

Ytterligare gräs har också letat sig in i soliga gläntan och bidrar med sin yvighet som två exemplar av Stipa tenuissima Ponytails. De ser verkligen ut som viftande ponnysvansar och har ett helt annat växtsätt än de andra gräsen jag planterat.

Solar sig i stenen

När solen ligger på speglar sig ponnysvansarna i de vackra grå stenarna och bildar vackert skuggspel. Samspel och magi i naturen. 

Planerade ettåringar

Det här är några av ett-åringarna jag har tänkt så och dra upp till Soliga gläntan till nästa år. Flera olika sorters gräs och Claus Dalbys ringblomma Sunset har jag redan höstsått i den rostiga lådan i gläntan. Den hoppas jag mycket på, liksom zinnian Elegans Peach som kommer att passa så bra in i färgskalan. Sommarrudbeckian Sahara har jag skrivit om tidigare och Blomsterkörveln White Lace kommer säkert att få flytta in med sina graciösa högresta stänglar med skira blomflocklar i vitt. 

Så roligt att planera, drömma och förbereda inför nästa års blomning och trädgårdsliv. Tror aldrig att jag brukar göra det så här tidigt – det brukar tillhöra vinterns stora nöje. 

Soliga gläntan känns nästan som ett namn från Svingelskogen – barnens stora nöje på början av 90-talet. En teaterföreställning vi älskade och lärde oss sånger och repliker utantill. Har fortfarande ett kasettband kvar någonstans som vi spelade i bilen en hel semester. Härliga minnen att tänka tillbaka på.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

Solrosängen förvandlas. Sprudlande rudbeckian Sahara. Del 4.

 

Räknas som sommarblomma

Älskar rudbeckior den här tiden på året när deras läckra nyanser lyser upp i trädgården. Tyvärr har jag tappat bort sortnamnet på den här rudbeckian och antar att det är en sommarrudbeckia. Har tidigare på sensommaren köpt exemplar av strålrudbeckia men inte lyckats få dem att komma tillbaka nästa sommar och kommer de tillbaka så försvinner de så småningom, så nu räknar jag rudbeckiorna som sommarblommor. 

 

Vacker och hållbar i vasen

Den här sorten har så otroligt vackra blommor med en skimrande ljusgrön knapp i mitten. Dessutom är hon fin som snittblomma och har ett långt vasliv. Och sånt gillas.

Älsk på zink, stenar och rost

Testade att ställa zinkhinken med rudbeckior i nya solrosängen för att se hur den passar in i miljön. Även zinkhinkar och baljor passar bra bland stenarna och till rönnens vackra grå stam. Känns harmoniskt och allt samverkar.

Sprudlande Sahara

En annan sommarrudbeckia som absolut kommer att få pryda nya solrosängen nästa sommar är Sahara. Hon sprudlar i olika brända nyanser och skepnader och är härligt höstblommande till frosten sveper in i trädgården. Henne kallsådde jag i vintras och till nästa år får hon flytta in i den runda stora zinkbaljan i blomstergården tillsammans med något gräs och i den rostiga baljan i nya solrosängen – då har jag både till buketter och att njuta av.

Så olika utseende

Så här olika kan Saharas blommor se ut och man vet aldrig vilken av alla olika utseenden som dyker upp i lådan. Variationsrikedomen är stor. Därför är det så roligt att odla henne – känns som man har flera olika sorter i en och samma blomma. Hon kommer att bli perfekt i färgtemat i nya solrosängen och ska få återkomma på flera ställen. Dessutom gör sig rudbeckior så bra tillsammans med prydnadsgräs.

Vackra i arrangemang

Här lyser rudbeckiorna upp ett blomsterarrangemang i en loppad soppterrin. Så användbara och vackra både på plats i trädgården, i buketter och arrangemang. 

Nu väntar jag på en fröleverans som jag inte kunde motstå när jag ändå var i farten med planering av nya solrosängen – mer om det i nästa inlägg.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

Solrosängen förvandlas. Bronsiga toner. Del 3.

 

Vackra brända nyanser

Katsuran som stått på den här platsen en del år skiftar nu i vackra brända nyanser i den svala höstsolen – och får sätta färgtonerna för planteringen. Nu letar jag växter som matchar katsurans vackra varma färger. Den här planteringar ska bli en riktig höstrabatt i enbart varma färger flankerad av den annars så förhatliga stickiga berberishäcken som sprakar varje höst i rödoranga nyanser.  

Bedårade kakträd – katsuran

De hjärtformade bladen på trädgårdens omtyckta kakträd är bedårande. På våren slår bladen ut i kopparfärgade toner för att sedan övergå till klargrönt under sommaren och sedan skifta igen till färgsprakande höstfärger. Det sägs att när bladen faller doftar de av pepparkaka, nybakat bröd eller som karameller. Ibland har jag känt doften, men det är osäkert om det från katsurans vackra fallande blad

Vi har en kakfabrik i närheten som bakar just pepparkakor – när de har storbak ligger trädgården inbakad i pepparkakedoft. Än har i alla fall inte katsuran övergått till doftstadiet – jag går där och sniffar lite varje dag. Och kakfabriken bakade pepparkakor redan i början av sommaren.

Kanske blir stolparna kvar

Stolparna efter de franska fönsterluckorna kanske jag låter stå kvar och hänga en ljusslinga mellan dem. Eller kanske en vacker gammal spegeldörr flyttar in i stället. Då blir det lite insynsskydd mot grannen. Väger olika idéer och får se vad som känns bra till slut. Och vad platsen vill. 

Nygammal förälskelse

Brända toner har också trädgårdsnejlikroten Mai Tais blad som jag delat från långa perennarabatten och flyttat hit. Den har inte blivit så stor och omfångsrik som jag hoppats på i perennarabatten – nu sänder jag ut en önskan om att den ska trivas och föröka sig i stora ruggar och blomma så där överdådigt som jag drömde om när jag planterade den första gången. 

Bjuder in kusinen

Det skulle vara trevligt om hon blommade lite längre än bara maj-juni. Är sugen på hennes vackra kusin – trädgårdsnejlkroten Totally Tangerine. Hon ska blomma ända till september med aprikosorange dubbla blommor. Då har jag något som blommar hela säsongen. 

Jag skriver listor på växter till nya solrosängen, drömmer och planerar – det kommer nog fler inlägg från den här platsen framöver.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

PS. Här kommer en bild från den här platsen från maj 2022 innan vi rensade upp den – så såg det faktiskt ut en gång i tiden för inte så länge sedan. Konstigt att den stackars katsuran överlevt som inte var så stor då. Och rönnen har växt otroligt de här åren. DS.

Solrosängen förvandlas. Rostigt tema. Del 2

 

Rostigt tema

Eftersom solrosängen har en veckad rostig kant runtom som sarg mot gräset väljer jag att addera med rostiga saker bland stenarna som den här vackra rostiga baljan – en gåva från en kär barndomsvän som har samma smak för rostiga ting som jag och vet vad jag gillar, dessutom är hon en fena på trädgård och ger så mycket inspiration. På vissa ställen är det för mycket rötter för att plantera någonting och där passar det att plantera i kärl istället. 

Gräset som jag planterat här på bilden är en prydnadshirs Cheyenne Sky som får en härlig mustig vinröd ton i topparna och blommar med eleganta och luftiga vinröda blomax som svävar ovanför gräset. Nu hoppas jag att hon hinner etablera sig och överlever vintern.  

Blir bara vackrare och vackrare

Den här delen från en gammal mangel hittade jag på loppis för många år sedan och har sedan patinerat av väder och vind. Så vacker design – synd att själva mangeln är så stor och tung annars hade jag släpat hem en sådan också och ställt någonstans i trädgården. Förr kunde de verkligen skapa vackra vardagsting.

Den passar så bra med det rostiga temat och gör sig tillsammans med det svajande gräset. 

Terrakottakruka i siktlinjen

Den stora terrakottakrukan från "En liten bit av Medelhavet" på Österlen, som stått i siktlinjen när man rundar gavln i huset, får stå kvar så länge. Antingen blir det ett högre gräs till sommaren eller en helt tom kruka. Just nu provar jag mig fram. 

Den skulle också bli snygg med högt vajande gräs bakom och lägre framför och kanske någon skir blomma – i brända toner. 

Plantera i kruka

Just nu har jag planterat ett fjäderborstgräs och klöver i krukan – hade gärna tagit ett gräs med roströda vippor som jag vet finns i den här sorten. Fjäderborstgräs är en perenn, men tyvärr inte härdig så därför satt jag den i kruka som jag kommer att plocka in på frostfritt ställe för att se om den överlever vintern. 

Här fick några rostiga fåglar flytta in så det rostiga temat fortsätter.

Undrar hur det såg ut från början

Här ser man de vackra rötterna och stammar på rönnen tillsammans med stenarna som fått vacker patina. Jag undrar hur det här området har sett någon gång på 60-talet. Det sägs att trädgården var arkitektritad och att det har funnits spår efter dammar. När jag flyttade in fick jag börja från början med trädgården. Och det är jag tacksam för – en tom målarduk som bara låg där och väntade. 

Just nu känner jag i vilka växter och färgtoner jag ska måla vidare med på den här platsen och vad den ska få heta i fortsättningen. Solrosängen går ju bort – någonting med gräs blir det nog.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa