torsdag 27 oktober 2016

Lila toner i rostig verktygslåda




Älsklingsfärgen

Idag har jag plockat fram lite bilder ur arkivet från en installation i ruinen. Här trängs lila toner i prydnadskål, ljung och penséer. Penséerna glömmer man bort lite på hösten eftersom det är en sådan typisk första-på-våren-blomma men den pryder ju faktiskt lika fint på hösten. Kanske lite svår att hitta ute i handeln istället.




Här kikar dom upp sina små ansikten i den rostiga verktygslådan tillsammans med olika sorters mossa och ett litet stenhjärta.




Den här lilla prydnadsgrodan är faktiskt så liten att man får titta en extra gång för att se den. Och jag tror att den t.o.m. var så liten att den försvann. Kanske dyker den upp i växthuset i minibyrån eller någon annanstans som en glad överraskning.




Dockvagnen som min mamma hade när hon var liten har fyllts med vit ljung. Det är så roligt att ha kvar såna saker nu när hon är borta sedan flera år.




Dom här korgarna har jag säkert haft i över 20 år och än har jag inte tröttnat på att fylla dom med mossa och vackra höstfärger.




Så här skönt har det inte varit ute här i dag. Det blåser som attan och är riktigt höstväder fast solen har varit fram och visat sig en liten stund - så det finns hopp om en fin helg !





Själv åker jag till Norge i helgen och hälsar på barnbarnen - det skall bli underbart att få läsa sagor, mysa och väckas av små springande fötter över golvet.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

onsdag 26 oktober 2016

Höstens första frostnatt



Sov fridfullt vidare

Jag var upp vid 4-tiden i natt och kikade på termometern som visade -0,3 så egentligen borde det inte ha varit någon större överraskning i morse att det hade varit nattfrost.

Tidigare år har det hänt att jag galopperat ut med fiberduk mitt i natten och bäddat om pellisarna i växthuset bara för att vara på den säkra sidan. Med åren har jag lärt mig att det inte brukar vara någon fara dom första frostnätterna.

Så den här gången hasade jag lugnt tillbaka till den goa sängvärmen igen och sov fridfullt vidare.




Även fast jag vet om att frosten kan komma vilken natt som helst och lusläser väderrapporterna så är det ändå alltid en liten överraskning när man tassar ut i trädgården på morgonen för att kolla av spåren efter den skäggprydde farbrorns framfart.




Pudrat täcke över sig

Pelargonnävans vackra blad framträder nästan bättre med ett pudrat täcke över sig. Eftersom hon är en perenn tror jag hon klarat natten utan problem men under dagen får hon allt flytta in i växthuset till sina andra släktingar. Innan färden till förrådet tar vid. Som måste röjas för att alla växter skall få plats för sin vinterförvaring. Uggh - det hade jag tänkt göra en solig dag !




Islossning under dagen ?

Det har regnat här sedan i fredags så jag har inte kunnat sticka ut näsan ens i trädgården på hela tiden. Därför är det mycket som står kvar ute som skall plockas in - som de här getingfångarna av glas som nu frusit fast på glasskivan till utebordet i ruinen. Hoppas på islossning under dagen så allt kan räddas in i växthuset som är förvaringsplats för en del trädgårdsmöbler under vintern.




Inbäddat i imma

Växthuset ligger nu inbäddat i imma och de stora pardörrarna har frusit ihop som de brukar göra efter ihållande regnväder med efterföljande frost. Tur att jag har de gröna pardörrarna på gaveln som jag omsorgsfullt oljat in i somras. Sedan tog tydligen något annat vid för tanken var att de stora pardörrarna skulle få samma behandling. Regn och rusk sliter otroligt på växthuset som varje sommar fordrar någon form av behandling.




Nu är det slutt !

Nu är det dags. Alla textilier skall plockas in och kartonger och annat efter lökplantering skall slängas och fönsterbräden torkas ur. Jag drar på det i det längsta eftersom det känns så slutgiltigt att sommaren 2016 är över och nu väntar bara en lång mörk vinter innan jag får komma ut i växthuset igen. 

Lite vemodigt är det allt. Samtidigt nödvändigt med vila efter en intensiv säsong. För både växterna och mig. Och trädgårdsmöblerna blir säkert glada och nöjda av att få ett tak över sig i vinter. Det kommer ju en ny vår nästa år igen !

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

måndag 24 oktober 2016

Med Kungsnävan får man njuta snabbt



Inte alls som Rozanne

På försommaren planterade jag 9 st Kungsnävor Geranium magnificum i perennarabatten. De sista kom aldrig i jorden utan sattes i kruka som nu fått en vacker höstfärg. Förhoppningarna var att den skulle blomma ungefär som Rozanne men det har den inte alls gjort. Rozanne blommar ju hela sommaren och fortfarande kommer det en och annan blomma.




Man får njuta snabbt

Kungsnävan var verkligen vacker när den väl blommade men det gällde att njuta snabbt för den blommade bara en gång i slutet av juni och sedan var det liksom över. Likadant med de som satt i kruka. Överallt läser man att den skall blomma juli-augusti - vilket var min förhoppning.




Nu hoppas jag att det bara var första året innan den etablerat sig ordentligt som det blev en snabb blomning eller att det berodde på just den här varma sommaren. Till nästa sommar hoppas jag den håller ut längre nu när jag planterat så många av den. Eller också är det bara att gilla läget och njuta snabbt !




Rikblommande och kan ge daggkåpan en fajt

Så här vackert blommade den på ett koloniområde i Helsingborg i början av juni i år. Den är verkligen rikblommande och har en väldigt vacker lila nyans. Hos mig sitter den tillsammans med jättedaggkåpa och det blir en skön kombo. Dessutom hoppas jag att nävan ger daggkåpan en fajt om utrymmet i rabatten !



I andra änden av rabatten finns också en blå/lila näva tillsammans med daggkåpa fast den är mer åt det blå hållet. Den har jag fått från en kär bloggvän.





Fler rosor ser jag nu

Den brukar komma igen när jag klippt ner hela härligheten. Tror förresten jag ska plantera fler rosor runt klättertornet nu när jag ser på bilden. Det är så bra att studera bilder när säsongen är slut för då ser man mer vad som behöver planteras, vad som saknas eller behöver flyttas.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

lördag 22 oktober 2016

Nostalgitripp - när växthusdrömmen blev verklighet



Trädgårdens hjärta

Idag tänkte jag bjuda på en rejäl nostalgitripp tillbaka till när vi byggde vårt älskade växthus sommaren 2010. Att det fanns en tid när växthuset inte existerade är svårt att tänka sig idag eftersom jag spenderar så mycket tid där och skulle inte kunna tänka mig ett liv utan det. Det är verkligen trädgårdens hjärta och mitt eget paradis på jorden.




Före växthuset

Det är knappt man känner igen sig på den här bilden men så här såg det faktiskt ut innan växthuset byggdes och innan grannen satte upp ett plank mellan tomterna. Bilden är tagen tidigt på våren. Man såg rakt in till varandra - så öppet var det. En murken sandlåda och övergivna pallkragar fanns på platsen. Och en smultronkruka som var det första som jag köpte till just den här trädgården och till vårt liv tillsammans, jag och maken.

Tittar man noga på bilden så syns också de träkilar jag slagit ner som markering för växthusets placering.




En regnig dag i maj tog sig det här vidundret in i trädgården och grävde ur för grunden och lämnade tydliga avtryck efter sig. Jättespännande - växthusäventyret hade börjat !




När det väl torkat upp gick det fort att anlägga grunden och muren runt om som är byggt av lekablock.




Här är alla murar klara och pelarna på var sin sida av de stora pardörrarna har kommit på plats. Slamningen har börjat.




Handslaget tegel

Tegelgolvet har lagts in med tegel vi mödosamt släpat hem från Karlstad. Den resan kan du läsa om HÄR. Stenläggningen utanför växthuset är också klar och jag kunde naturligtvis inte hålla mig utan måste ställa dit en trädgårdstol och en zinkgrej bara för att få se hur det skulle kunna se ut.




Alla murarna målade vi vita och med den stora olivkrukan på plats utanför började man känna av lite medelhavsstämning.




Stod inte i vägen ?

Jag till och med planterade i krukan och frågade snickaren om den stod i vägen. Nej, det skulle den inte göra - sen tror jag vi hade lite olika uppfattning om vad stod i vägen betydde för krukan var ständigt full med sågspån när snickaren körde igång. Och jag var lite orolig om den skulle överleva växthusäventyret.




Nu levde vi helt i växthusdrömmen och målade fönster och brädor för glatta livet. Vi stupade i säng sent på kvällen och var uppe med tuppen igen nästa morgon.




Regelvirket runt kom på plats och takstolarna började komma upp.




Detaljer var viktiga för mig för att skapa den känsla och stämning jag ville ha i växthuset. Ärgat handtag, patinerade dörrar och rostiga nyckelhål passade så bra.




Alla takstolar har satts på plats och toppats med en krönlist. Fönstren runt om är nästan klara. Några lister fattas. "Altarstegen" har hämtats hem till glasmästaren som skall sätta taket och skära till sidorna runt halvmånefönstren.




Charmiga pardörrar mot weekendresa

Halvmånefönstren fyndade jag hos Vadstena Antik där man kan hitta mycket roligt på deras vind. De gröna pardörrarna hittades på Blocket och vi fick ta oss en tripp till Mariestad för att hämta hem dom. Damen som sålde dom ville åka på en Weekendresa till Barcelona och jag ville ha charmiga pardörrar så alla blev nöjda.




Nästan hela taket på framsidan av växthuset är klar.




Gästerna fick rycka ut

Tänk att det blev klart (sånär som på knutbrädor och lister) precis till vår bröllopsdag i början av juli. De första gästerna som kom dagen innan fick skynda sig ut i trädgården och röja bort överblivet byggvirke och hugga in där det behövdes.




Vi gifte oss i ruinen. Dukade upp buffé i växthuset och satt långborden framför komposten där blommande ogräs bildade fond. Helt galet och alldeles underbart !




Ingen snubblade och vi blev vigda

Vi tågade med spelemän och präst över grävskopans djupa avtryck i gräsmattan och var rädd för att någon skulle snubbla. Kommer ihåg att prästen såg lite förvånad ut när vi visade henne ruinen några veckor innan bröllopet när växthusbygget pågick som bäst -  hon hade kanske inte tänkt sig att hon skulle viga någon på en byggarbetsplats. Nu slapp hon ju det tack och lov - och vi med !




Bröllopsbuketten plockades i perennarabatten. Min kompis floristen satt ihop det som blommade just då till en vacker bukett. 




Min hand i din hand - tills döden skiljer oss åt.




Olivkrukan framför växthuset befriades från sågspånet och tillsammans med sin kompis fick dom pryda varsitt hörn av växthuset. Där står dom fortfarande. Hela året - sommar som vinter. 




Bättre än drömmen

Blev då växthusdrömmen precis så som jag drömt om ? Ja, den blev till och med bättre än vad jag någonsin kunnat drömma om. Det har varit en fantastiskt rolig resa hela vägen. Att börja drömma är första steget. Leta gamla patinerade dörrar och samla på sig byggmaterial tar några år. Sedan kan man börja rita, skrapa fönster och söka bygglov. Innan det är dags för själva bygget. Sen kommer det roligaste - att inreda växthuset och skapa den miljö man vill ha. 

Jag har verkligen fått den stämning jag ville ha i mitt växthus. Gammalt material ger mycket själ. Höjd ger rymd och volym. Knarriga korgmöbler och romantiska pelargoner bidrar. Udda prylar och charmiga loppisfynd dyker upp överallt. Det har varit en resa och resan fortsätter. Blir lycklig varje gång jag tittar ut och ser mitt älskade växthus. Tänk om det fortfarande hade varit övergivna pallkragar och en gammal sandlåda jag sett - huuu, vilken fasansfull tanke.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner - det blev ett långt inlägg det här. Blev så engagerad -  dessutom är det världens ruggväder ute så i dag blir det inget trädgårderande !
Kram/Isa

onsdag 19 oktober 2016

Vacker höstfärg på klockrankan



Tål att skrivas om

Kanske blir det årets sista inlägg om klockrankan - en av favoriterna bland sommarblommor den här sommaren. Kanske inte eftersom den är så fantastisk. Den tål att skrivas om många gånger och visas bilder från olika stadier. Visst hade jag hoppats att den skulle klä in stora delar av portalen och pallkrageväggen i köksträdgården men den har överträffat mina vildaste drömmar.




Ännu mer prakt nästa år ?

Den har blommat sedan juli och levererar fortfarande vackra klockor. Höstfärgen är så otroligt vacker och nu har den t.o.m. slängt sina långa lianer runt portalen och till andra sidan. Nästa år skall den få klä in portalen från båda hållen !




Plocka frukter som blir till frö

Vissa blommor har utvecklat en frukt när de släppt kronbladen. Antar att det är där det finns fröer till nästa års klockor. Skall plockas en torr dag och läggas på tork. I februari är det dags att så fröerna till nya livskraftiga plantor. Då hoppas jag att jag har massor av egna fröer.




I början av juni var det lite tanigt i köksträdgården som det brukar vara den tiden. Plantorna i korgarna är nyplanterade.




Klockrankan har börjat sin väg att klä in pallkrageväggen.




I slutet av juli täcker den stora delar av väggen och dessutom har den lagt sig väl till rätta överst på väggen och slänger ut vackra klockor åt alla håll.




Den invaderade även den stora ampeln och här ser man de olika färgstadierna som är så roligt att följa. Klockan kommer ut som nästan gul och slutar sina dagar i mörkaste lila.




En ung nykläckt klocka till vänster och en lite äldre till höger.




Det är roligt att gå tillbaka till början av sommaren och se utvecklingen för man glömmer så himla fort.




I mitten av juli har allt kommit i gång bra. Den verkar trivas och klänger sig fast i portalen.




I slutet av augusti gör den sitt bästa för att inta hela portalen och kastanjestaketet.




Sen upptäckt

Tänk att jag inte upptäckt den här vackra klängväxten förrän nu eller förra hösten när jag såg bilder hos Claus Dalby och några andra bloggar. Men bättre sent än aldrig. Ibland öppnas ens ögon och man ser en växt som liksom varit dold för en tidigare. Är så glad och tacksam för att jag upptäckte den här växten som gett så mycket glädje den här sommaren.




Långt in i november ?

Det skall bli kul att se hur länge hon kan fortsätta att blomma - om inte frosten tar henne innan förstås. En växt att verkligen rekommendera att dra upp från frö nästa år !

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa