Återbruk och konstnärlighet hos Mandelmanns Trädgårdar

En helt ny anläggning

Under årens lopp har vi besökt Mandelmanns Trädgårdar otaliga gånger – första året var 2003 efter tips från hyresvärden vi bodde hos då. Nu är det säkert 8-9 år sedan jag besökte Mandelmanns senast och jag blev så otroligt överraskad över utvecklingen. Det var en helt ny anläggning som mötte oss. Kände inte igen mig över huvudtaget.

Det var trädgårdsmagi på hög nivå och jag fick rysningar av de fantastiskt välskötta odlingarna. Och klurigheten att använda annorlunda material i portaler och staket – som överdelen på portalen på bilden. Kanske är det en griskätte eller något annat från bondelivet som fått nytt liv. 

Så personligt och konstnärligt. Jag älskar det. 

Enkelt och vackert

Här är ett annat exempel på återbruk när det är som bäst. Ett rostigt fat fyllt med stenar mitt bland lavendeln. Enkelt och effektfullt. 

Mandelmannsk känsla

Alla portaler och staket smälter så naturligt in i miljön och växtligheten och blir en del av helheten. De förstärker den Mandelmannska känslan och uttrycket. Rabatterna är skapade med Maries fingertoppskänsla för färg, form och intresse för det vildvackra där böljande gräs blandas med rosenskärans yvighet och stadiga blåklint. 

Hårdhet och mjukhet möts i ett staket

Här är ytterligare exempel på enkla, naturliga staket som smälter in i omgivningen, men som ändå bidrar med sitt uttryck på ett konstnärligt sätt. Älskar kombinationen med hårdheten i stålstängslet kontra mjukheten i det grå träet i stolparna. Inget är perfekt vilket gör det lev-ANDE. 

Bara fantasin sätter gränserna

Kreativiteten och fantasin har inga gränser hos Mandelmanns. Jag kan tänka mig att man tar det man har och skapar utifrån det. Underbar kombination. 

Nu vill jag ha gråa stolpar med ett levande uttryck i min egen trädgård för att förverkliga visioner och drömmar. 

En klassiker

De klassiska hässjestörarna är naturligt grå och passar bra ihop med grönskan som klänger. En gång i tiden hade jag hässjestörar i trädgården men det blev aldrig som jag tänkt mig och undrar om vi inte kastade dem bakom växthuset – kanske ligger de kvar där fortfarande. 

Väl värt sitt pris

Trädgården var så stor att man kunde gå runt i en evighet och titta på rabatter, växthus och odlingar som anlagts i terasser runtom. Så imponerande. Det var massor med folk och vi fick till slut parkera ute på vägen för parkeringen framför anläggningen var proppfull. Det kostade 165 kr i entré för vuxen medan barn under 15 år gick in gratis. Det var värt sitt pris tycker jag med tanke på vilket jobb som ligger bakom den stora, välskötta anläggningen. 

Imponerande anläggning

Jag fick en kort pratstund med Marie som berättade att alla barnen var på plats och hjälpte till. Och det behövs nog för att hålla allt i toppskick. Det var kul att gå runt med svärdottern från Norge som följt serien på TV och som tagit initiativet till besöket. Vi var djupt imponerade – vilket jag också talade om för Marie. Barnbarnen var dock inte lika imponerade eller intresserade så efter en timme var vi tvungna att bryta upp för att fortsätta vår utflykt. Till mer barnvänliga ställen. 

Det här var ett besök som satt djupt avtryck i både mig och svärdottern. Det tog tid att smälta alla underbara miljöer, växter och atmosfären i trädgården. Jag kan tänka mig ett återbesök nästa år men kanske inte under absoluta högsäsong då det är så mycket folk. Den här fantastiska trädgården tål att ses igen och igen och igen! 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa 

Buketten från trädgården får mitt hjärta att sjunga

 

Skuttade glad ur sängen

Hittade en vas på Myrorna och måste naturligtvis inviga den med en egenplockad bukett från trädgården. Plockade allt i kanna i går kväll och bladade av sen har blommorna fått stå och vattendra hela natten. I morse skuttade jag glad ur sängen och direkt ut i trädgården för att binda bukett – så himla roligt.

Purpur, burgundy, rosa och vitt

Tänkte till ordentligt i vintras när jag beställde fröer och dahliaknölar att allt går ihop färgmässigt i buketterna. Purpur, burgundy, rosa och vitt är grundtonerna som sedan kombineras med det skira gröna och vajande gräs som Bunny Tails. 

Purpur var historiskt en enormt exklusiv och dyr färg att framställa – en färgton som drar åt det blålila hållet medan burgundy är mörkare och har en fyllig röd ton inspirerad av rött vin. 

I min bukett har jag:

Dahlia på långa stjälkar och knoppiga
Vitpytta The Pearl och Marchmallows
Stjärnflocka vit och rosa
Risp
Blomstermorot
Stjälkar från rosenskära och knoppar
Gräs Bunny Tails
Outslagen lejongap Appleblossom
Chokladskära
Eternell Purple
Rosenvial

Älskade chokladskära

Alla sommarväxterna har jag kallsått och dragit upp från frö utom Chokladskäran som jag köpt som stor planta och som nu fått flytta in i den höga terrakottakrukan i Soliga Gläntan. Nyanserna på blommorna älskar jag och den kompletterar de övriga växterna så fint.

Hoppas jag kan spara knölarna i höst och driva upp chokladskäran på nytt nästa år. Vill nog ha henne även i rabatten i Soliga Gläntan. 

Sjungande hjärta

Mitt hjärta sjunger när jag får skapa och i morse vaknade jag med ett leende på läpparna. Så vansinnigt roligt att driva upp plantor som jag sedan kan plocka av till färgstämda buketter. Senare i sommar kommer även dubbla astrar, flox, trädgårdsnejlika och fontängräs. 

Får mer och mer vana att binda i spiralen ju fler buketter jag skapar vilket känns jätteroligt. Jag vill hela tiden lära mig mer och utvecklas. En förutsättning för att skapa buketter är ju att ha tillgång till bra material. Så det försöker jag ha och skapa bra förutsättningar för. 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

Överflöd av daggkåpa ger vackra kransar

 

Aldrig tänkt på

Såg kransar skapade av daggkåpa i något flöde på FB som fladdrade förbi. Det har jag aldrig ens tänkt på att man kan använda daggkåpan till kransmaterial och är det något jag har i överflöd i trädgården så är det just daggkåpa. 

Klippte mängder med material

Sagt och gjort – jag begav mig ut i trädgården i morse och började klippa blommorna till kransen. Vis av erfarenhet vet jag att det går åt mängder med material till en yvig och tät krans och nu är det ändå snart dags för att klippa jättedaggkåpan så det passade ju bra.

Plockade ner älsklingsstommen från sitt upphäng i växthuset och invaderade rostiga planteringsbordet i trädgården som numer (efter Tusen trädgårdar) är tomt och där jag kan bre ut mig med allt material.

Band små buketter

Klippte och samlade ihop små buketter i handen som sedan las mot stommen och knöts fast med bindtråden. Försökte ta bort så många blad som möjligt för att bindningen skulle gå lätt.

Tät och lite bullig

De små buketterna läggs efter varandra och bildar kransen. Gillar när det blir en så här tät och lite bullig krans av daggkåpematerialet. 

Som vanligt är det en härlig stund i trädgården och lite meditativt att klippa och binda i morgonens tystnad. Inga ljud hörs längre från gärdet där byggnation pågår eller nertagning av träden de sparat som chockade mig häromdagen när jag cyklade förbi. Trodde absolut att de skulle bli kvar och utropade till den stackars mannen som var ditkommenderad.

– TAR ni ner TRÄDEN?! 

Återkommande växt på gott och ont

Jättedaggkåpan återkommer i flera av mina rabatter och gör sig så bra mot växterna som växer innanför som pionerna på bilden som nu blommat över. Även om jag kan bli lite trött på den eftersom den brer ut sig som om den hade ensamrätt på rabatten. Kan den tar den gärna över grannens jordplätt också och mutar effektivt bort den.

Nävorna som växt mellan daggkåpeplantorna är i det närmaste utrotade både i den här rabatten och i långa perennarabatten. 

Tro hur den blir torkad?

Jag provar att hänga upp min krans lite överallt i trädgården och vi får se var den hamnar till slut. Det ska bli intressant att se hur daggkåpan kommer att torka på kransen – i rabatten blir den brun och ful. Det är då det är skönt att helt brutalt bara kapa den jämns med backen. 

Fast sedan jag gjorde det för många år sedan med häcksaxen och en groda skrikande hoppade upp ur rabatten törs jag inte vara så brutal längre. Grodan försvann genom staketet och in genom häcken till grannen på andra sidan. Hoppas den klarade livhanken i alla fall. 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner – nu ska jag ut och klippa daggkåpa igen för här ska bindas fler kransar!
Kram/Isa

Provencalsk stämning med Nordens olivträd, lavendel och en mur

 

Provence i Närke

Nordens olivträd, lavendel och en mur. Kan det bli mer Provence i Närke än så? Är så glad över de bottenympade Silverpäronen på framsidan som nu äntligen börjar växa till sig och bli lite vackra. De har inte riktigt hittat formen än, men är på god väg. 

 

Kapade grenar nertill

Planterade tre stycken i svängen på framsidan innanför lavendelhäcken som nu är något deformerad. I vår har jag stammat upp träden en del som har grenar efter hela stammen. De lägsta grenarna var i vägen för gräsklipparen och träden blev mycket vackrare när jag kapade dem. 

Fick tips av en fackman att ta bort grenarna upp till lårhöjd ungefär för att få en krona på träden, men det måste vara grenar kvar runt om så jag får fortsätta beskärningen nu under JAS-tiden.

Tåliga Silverpäron

Silverpäronträden framför växthuset har en krona, som jag klippte rejält i våras – de här träden tål en hel del och klarar livhanken även om det blir beskuret under våren innan det börjar slå ut. Det är ju då man ser vad som behöver beskäras. Jag försöker lära mig efterhand och provar mig fram. 

 

Växer snabbt

Träden planterades 2014 så det är tolv år sedan nu. De tillför charm framför växthuset och är det träd som mest påminner om olivträd. 

Fåglarnas favorit

Ytterligare ett olivträd, förlåt Silverpäron, planterade vi vid Blomstergården mot grannen som insynsskydd. Den stammade jag upp i höstas för att grenar inte skall hänga in över odlingslådan. Fåglarna älskar att landa i den för att sedan hoppa ner till det lilla fågelbadet för att dricka vatten eller plaska runt. Det första jag gör på morgonen när jag greppat vattenkannan är att fylla på färskt vatten till småfåglarna. 

Nu när vi kommit in i juli njuter jag bara i trädgården och blir lite lat. Strosar runt och inser att det är läge att börja nedklippningen av kantnepeta som nu blommat över i Vildvackra rabatten. Snart behöver även jättedaggkåpan klippas och nävorna och ....

Tar det en dag med en kropp som vill och väljer att blunda tills vidare. Ibland behöver man vila sig lite från trädgården.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

Lyckliga fönsterluckor, skål med rosor och pioner och även en pålrot kan trivas i kruka

 

Fyller skålen med rosor och pioner

Den stora vackra skålen jag loppade förra sommaren kom väl till pass nu när man kan klippa av rosor och fylla den med. Susannes lilla pudel Meja använde den att dricka ur när hon sprang förbi under helgen – så den kan ha flera syften. 

Man får passa på att klippa av pionerna medan de fortfarande är fluffiga – värmen har tagit enormt på dem de senaste dagarna. De övriga är Giardina, Valdemar, honungsros och Wild Edric. Några näpna tusenskönor och en avklippt purpurfärgad verbena fick också medverka.

Lyckliga fönsterluckor på väggen

Äntligen har de gröna fönsterluckorna jag fyndade på antikmarknaden i Nora i fjol hittat sin plats. I fullständigt ösregn traskade jag runt med stövlar och regnkappa efter Åpromenaden – flera säljare hade inte ens packat upp i regnet. Precis på slutet hittade jag dem och blev lycklig. 

 Älskar fönsterluckor och har de lite överallt i trädgården. 

Lavendel och Provence

Emaljskylten hittade jag på marknaden i Nice i fjol – älskar allt med lavendel och Provence. Vill gärna ha en provencalsk känsla i trädgården och både lavendel och fönsterluckor påminner mig om Provence. 

När man vänder fönsterluckorna på det här viset på väggen är det lätt att fästa saker på den med en klädnypa. Då är det enkelt att byta ut och plocka om på fönsterluckan.

Ett klipp och egenuppdraget

I blomlådorna trängs nu rondellpetunior med sommarslöja och million Bells för 25kr/st – Katrinebergs Handelsträdgård hade generös utförsäljning innan de stängde för säsongen.  Rena klippet och jag packade kartongen full. Rondellpetuniorna har jag dragit upp själv och de är lite sena av sig, men jag är övertygad om att de kommer att blomma generöst även denna sommar. 

Till slut accepterade hon livet i kruka

Annars har jag försökt fylla med egenuppdraget så långt det är möjligt och till och med grävt upp förrymda plantor av väddklinten som till slut verkar acceptera sitt fortsatta liv i kruka. Det är inte lätt att anpassa sig när man är född med pålrot. Hon har sällskap av tandpetarsilja, blomstermorot och sprakande fontängräs. 

Inget fynd i år

Igår var det dags för Noradagarna igen och Å-promenaden – den här gången i precis lagomt varmt väder och inget traskande i regnpölar. Nora visade upp sig från sin allra bästa sida och loppisar och antikstånd avlöste varandra. 

I år gjorde jag inga fynd förutom en 50-talsduk för 40kr. Jag har blivit kräsnare med åren och inser hur mycket jag egentligen redan har hemma i trädgården efter många års skattletande. Sommaren har ju bara börjat så ännu finns det gott om tid för det stora fyndet. 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa