Skapa vild strutbräkenkrans med lönnrosor

 

Lönnrosor i kransen

Nu återkommer jag till lönnrosorna igen – höstens vackraste och mest användbara pynt. Här har jag använt några i en krans av strutbräken (eller vad de heter). De tillför elegans i den rufsiga kransen. Strutbräken är ett vilt material att jobba med och fyller ut bra i en krans.

Så vackra nyanser

Det är otroligt hur vackra nyanser det är i lönnrosorna jag skapade för ca en månad sedan. De blir bara vackrare med tiden. På de här har jag inte lindat floristtejp runt stjälkarna utan bara en enkel blomstertråd. Jag har lämnat kvar långa trådar så det är enkelt att fästa rosorna i kransen.

Den som spar hon har

Nu kom den stora buketten av strutbräken jag tidigare plockat under hösten till användning. Det är så bra att samla på sig material så man har – när lusten att skapa infinner sig. 

Räckte precis

Hela buketten gick åt till kransen och sekatören gick varm av att klippa av alla stjälkar. Tänk att det alltid går åt mycket mer material än vad man tror – och jag lär mig aldrig. Tur att jag hade så det precis räckte. 

Platsar i det rostiga temat

Kransen hängde jag upp på väggen vid bordet på farstukvisten där jag håller på att skapa en installation med rostigt tema. 

I-hop-plock

Jag hade två bordsunderreden, men saknade bordsskivor när jag kom att tänka på de gedigna fönsterluckorna jag haft i trädgårdsateljén. De passade perfekt. Så nu har jag ett långsmalt bord att duka upp hösten/vintern på. Jag gör mig ingen brådska utan tar lite i taget. Kanske hinner det bli vinter innan jag är klar.

Höstfat

Det rostiga fatet från Claus Dalby passade perfekt in i temat och fylldes med mossa, kottar, fetbladsväxter och naturligtvis en lönnros. 

Vill ha lugn och ro

Nu saknas ljusslingor och lyktor – ville inte hänga/ställa ut några innan hallowen. Tycker det kolliderar med Allhelgonahelgen och ville inte locka ovälkomna besökare, tyvärr hjälpte det inte att släcka ner entrén. Vi fick påhälsning ändå, men vägrade öppna. Jag hade möts av en dödskalle med obehagliga ljusblixtar som jag såg genom glasrutan i ytterdörren. Det räckte.

Nu kan jag inreda i lugn och ro utan oro för att locka gastar, spöken och dödskallar. 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

Trädgårdens färgstarkaste ballerina intar scenen

Lyser upp tillvaron

Får jag presentera trädgårdens ballerina?! Hon är en färgstark uppenbarelse på sin pinne i zinkhinken vid ruinen och lyser upp tillvaron i trädgården när vi nu har tagit klivit in i den gråaste månaden på hela året – november. 

Har man lite fantasi kan man föreställa sig att hon har dragit upp kjolarna och förbereder sig för entré på naturens egen scen. 

Urtunnad kjol

Kjolen är inte lika ljungrik som den en gång var. En del gick åt till en krans och det här är – vad som var kvar. Ibland får man ta vad som bjuds.

 

Färgstarkt huvud

Hade bara två olika små pumpor när jag skulle bygga min ballerina så det fick bli den som var mest likt ett huvud som fick pryda skapelsen. Proportionerna blev i alla fall skapliga.  

 

Står på stadig pinne

Hade fullt sjå att hitta en pinne som höll för att stoppa igenom ljungplantan och spetsa pumpan. Fick ta fram kniven för att tälja en spetsig udd på pinnen.  

Kanske skapar en hel balett

Det kanske blir fler ballerinor som får dansa i ruinen när jag fyllt på förrådet av ljung och pumpor. Hon var väldigt rolig att skapa och snabbt gick det också.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

PS. I nästa inlägg fortsätter jag med uppdukningen på farstukvisten med rostigt tema. DS.

Spontanskapelse med stensöta och lönnrosor

 

Avklippt stensöta

Lönnrosorna jag gjorde för en månad sedan har nu fått en djupare färgton och ett vaxartat utseende. De blir bara vackrare och vackrare med tiden. Jag höll egentligen på med att tömma blomstergården när jag klippte ner stensötan som flyttat in. När jag stod med det avklippta i handen kände jag att den kanske man kan använda till något – och det kunde man.

Kompletterade stjälkarna

Jag ville ha längd på mina lönnrosor så jag kunde använda dem i stensötabuketten. Kompletterade stjälken med en elefanttråd och lindade fast den med floristtejp för att få rätt längd. Att stjälken blir ojämn och lite knölig gör inget eftersom det inte kommer att synas i buketten. 

Lätt att stoppa in i buketten

Lindade bara en bit såpass att elefanttråden fått fäste, sedan var det bara att stoppa in lönnrosen i buketten där jag ville ha den och knyta ett snöre hårt runt stjälkarna inklusive elefanttrådarna så allt sitter stadigt för att klara av vind och blåst. 

Trevlig spontanskapelse

Tre lönnrosor räckte i min bukett för att förgylla den i höstens varma färgtoner. Hade ingen plan för var jag skulle hänga den eftersom det blev en spontanskapelse och ett trevligt avbrott för kroppen från all nedklippning i blomstergården. 

Bara början

Jag knöt fast den på bordsställningen på farstukvisten där jag börjat duka upp inför hösten och vintern med ett rostigt tema. Buketten passade perfekt in på temat och här kommer jag att fortsätta att plocka in mer torkat och rostiga pryttlar. Så himla kul att inreda och skapa. Det får du läsa och se mer av i nästa inlägg. 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner och trevlig Allhelgonahelg!
Kram/Isa

Ljungkrans med fetbladsväxter

 

Frostigt och krispigt

Nu har det varit frost flera morgnar och det var friskt och kyligt i luften när jag idag cyklade genom skogen ner till Mariebergs köpcentrum i ett ärende. Det är fantastiskt vackra dagar och jag njuter av all färgprakt naturen bjuder på och krispigheten i den friska luften. 

Det är dock lite skönare att stå i växthuset vid snickarbänken när jag vill skapa och duka upp mitt material.  

Kräver mycket material

Det var länge sedan jag band en krans på halmstomme eftersom den kräver så mycket material. Mycket, mycket mer än vad man tror. Ibland lämnar jag den halvklar och återvänder efter några timmar eller dagen efter när orken tryter och kroppen värker. 

Matchande ljung

Det gjorde jag med den här kransen. Så skönt att bara kunna lämna allt. Fick gå ut flera gånger för att klippa mer tujakvistar – tur man har en hel häck att klippa av. Två krukor ljung gick det åt till den här lilla kransen om man vill ha den tät – och det vill jag. 

Mina nya trädgårdsstövlar matchar ljungens lila toner – vilken tillfällighet.

Fetbladsväxter fick pryda

Jag prydde min krans med några fetbladsväxter som jag satt fast genom att trycka en elefanttråd rakt genom växten och ner i halmkransen. Sedan knipsade jag av den delen av elefanttråden som blev över. 

 

Plockar helst material i naturen

Nu dröjer det nog innan jag binder en krans på halmstomme igen. Är inte van vid att behöva köpa material till kransbindning. Jag brukar annars alltid plocka mitt material i naturen. Det känns bättre i hjärtat. Fast halva krukan med taklök är kvar så vi får se om jag adderar fler i den här kransen eller vad det blir. Kanske ett vackert band också som matchar ljungen – det får jag hålla utkik efter. 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

Höstsprakande dörrbukett inslagen i juteband

 

Lite vild och mänskligt operfekt

Kände för att skapa en dörrbukett på samma tema som kransen i förra inlägget – lite vild med material från trädgården. Jag nådde precis upp för att kapa några av rönnens färgstarka kvistar som kanske inte är världens mest hållbara material, men när vintern väl är i antågande byts kvistarna lätt ut. 

Svårhanterlig

Buketten blev stor och jag hade fullt upp att hantera den när jag slängde upp den på köpmandisken i trädgårdsateljén för att sätta fast jutebandet. 

Inslagen i juteband

Äntligen kom det breda jutebandet till användning. Tror jag skickade efter det för flera år sedan till någon idé jag hade. Nu passade det bra tillsammans med dörrmattan framför ytterdörrren. Fast det visste jag inte när jag knöt fast det.

Dörrbuketten fick en lite ombonad känsla när den blev inslagen i jutebandet.

Grön bas

Favoritmaterialet till dörrbuketter tuja, fick utgöra den gröna basen i dörrbuketten. Hortensia torkar alltid snyggt på hösten och är ett tacksamt material i kransar och buketter.

Finns i närmaste dikesren

Det är en härlig tid nu tillsammans med skogens generösa växtskafferi. Torkade ormbunkar som växer överallt efter dikesrenen är så användbart skaparmaterial. Och det är bara att ge sig ut och plocka ett stort fång. Använd gärna handskar och sekatör för att undvika skavsår på händerna när du plockar. 

Den mänskliga skaparhanden är det perfekta

Jag placerade hela mitt fång i en kruka vid ytterdörren som blev både vild och vacker. Superenkelt när man vill fylla upp något stort på temat och dessutom ha material till en hållbar krans. Dörrbuketten är vild och inte alls perfekt för det perfekta hör inte hemma i min trädgården. 

Jag älskar det operfekta och avskyr alla AI-genererade bilder som florerar på sociala medier. I den världen är allt överperfekt och omänskligt – ingenting att sträva efter för vi kan aldrig nå dit ändå. Skaparglädjen och den mänskliga handen ska synas. Det är det perfekta i min värld.  

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa 

Hösten fortsätter med färgsprakande krans i höstens toner

 

Områddning pågår

Hösten knackar på lite överallt i trädgården och det är dags att rådda om på bordet och fönsterluckorna efter gaveln på huset. De trötta sommarblommorna fick respass medan klövern får fortsätta pryda bordet under hösten. 

Ljung i rostig kruka på fot ger höststämning och passar in i hösttemat tillsammans med den nygjorda kransen som valsat runt i trädgården och som till slut hängdes upp på en av fönsterluckorna – medan solhatten som hängt där under sommaren fick räddas in från blåsten. 

Var ska den hänga?

Kransen fick först hänga nere i blomstergården på den grånade pallkrageväggen innan den hittade till fönsterluckan. Det är den största krans jag någonsin gjort, tror jag. Allt material kommer från trädgården utom en kruka köpt ljung och lite mossa från skogen som knappt syns i den färdiga kransen. 

Full i bär och höstfärger

Aroniaträdet är full med bär just nu och bladen har sakta övergått i höstens varma färgskala. Det var lätt att klippa av kvistar till kransen. 

Fåglarna brukar ha full koll på aroniabären för en morgon när man kommer ut så finns det inte ett bär kvar på trädet. När det varit en frostnatt är de ätbara och fulla med c-vitamin. 

Må-bra-stund i solskenet

Jag stod i solskenet och band kransen vid det rostiga planteringsbordet där jag får plats med allt kransmaterial och kan bre ut mig. Det är också lätt att bege sig ut med sekatören i handen och klippa mer material när det börjar ta slut. 

Jag använder ofta den här kransstommen som är replindad med färdigt upphäng. 

Både vemodigt och roligt

Det är lite vemodigt att tömma sommarblommorna och förstå att sommaren gick så fort - även den här sommaren. Samtidigt är det roligt att välkomna hösten med sin helt egna varma färgskala och låta den sätta tonen på inredning och arrangemang.

Här har jag bara börjat och är långt ifrån klar. Krukan till höger åker nog in i garaget för vinterförvaring och kanske en zinkbalja med gräs får flytta in i stället och den högra fönsterluckan är ju tom – än så länge. 

Även den färgsprakande rönnen fick bidra i kransen

Det var inte bara aroniaträdets vackra grenar och kvistar sekatören gick loss på – även rönnen fick släppa till både bär, kvistar och löv. Den nyplanterade hortensian bidrog med några vackra blommor och även miscantusgräsets vippor och strån fick vara med på ett hörn. Älskar att strosa runt i trädgården och upptäcka kransmaterial. 

Vilda kransar, huller om buller

Nu är jag sugen på att skapa fler kransar i samma anda. Har två till likadana kransstommar som bara ska befrias från förra årets torkade material innan jag kan börja binda igen. Det är så kul att skapa riktigt vilda kransar, huller om buller – med material från den egna trädgården. Här är det som bekant bara fantasin som sätter gränser. 

En del nypon från överblommade rosor hittade jag också som döljer sig någonstans i kransens myller. Jag inväntar nog en vindstilla dag så jag åter kan stå ute vid planteringsbordet och njuta i den friska luften och av att se ytterligare en krans växa fram.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner och njut av de vackra höstfärgerna!
Kram/Isa  

DIY. Skapa vackra lönnrosor av lönnlöv. Isa tipsar!

 

Lätt beroendeframkallande

Nu är det tid för att skapa rosor av de sprakande lönnlöven som lyser i färgrika kulörer i skogsdungar och efter vägkanter. Det är när löven skimrar i höstens toner som rosorna blir som vackrast. Lönnrosorna är lätt beroendeframkallande för när man väl börjat skapa kan man nästan inte sluta för det är så roligt att se rosorna växa fram. 

Och man kan lätt skapa många för rosorna är vackra både i kransar, arrangemang och buketter. 

Material

Du behöver massor av lönnlöv i olika storlekar och kulörer och börja skapa helst på en gång du kommer hem med löven för då är de som lättast att hantera. Det går åt ca 8-10 löv till varje ros beroende på hur yvig du vill ha den.

Du behöver:

• Lönnlöv
  
• Floristtejp grön
• Bindtråd
• Avbitartång
• Elefanttråd 1,5 mm (om du vill använda rosen i buketter/arrangemang)

Så här gör du

1. Rosens innersta knopp. Du börjar med att vika ett mindre blad på mitten med toppen mot botten och rulla sedan lövet som på bilden så det bildas en ganska hårt hoprullad mitt på rosen. Detta är starten på lönnrosen och rosens knopp.
   
   
2. Bygg kronblad. Ta nästa blad och vik det likadant. Nu skapar du kronblad runt rosens mitt genom att rulla det omlott runt den första knoppen. Du kan skrynkla bladet lite för att få det yvigare. 
     
3. Fyll ut. Fortsätt med fler löv och lägg dem omlott tills du fått den form och fyllighet som du vill ha på lönnrosen. Du kanske får vika in kanterna mot mitten under byggandet för att få till formen. 

Försegla rosen med bindtråd

När du fått den form du vill ha på din lönnros knyter du en ståltråd/blomstertråd runt stjälken några varv och förseglar löven. Tryck gärna ner mitten av rosen under arbetets gång för när du förseglar rosen med tråden blir den yvigare och bredare.

Förstärk stjälken

Om du vill använda lönnrosen i ett arrangemang eller i en bukett kan du enkelt förstärka stjälkarna med en elefanttråd.

1. Förstärk med elefanttråd. För in en elefanttråd i rosen underifrån som gör att du får en böjlig stjälk som du sedan kan anpassa i längd efter hur du vill använda lönnrosen. På bild 1 här ovanför ser du den svarta elefanttråden bland stjälkarna. 
   
   
2. Linda med floristtejp. Börja med att linda floristtejp runt bindstället på undersidan av rosen och dölj tråden. Tryck till ordentligt med fingrarna så tejpen fäster bra. 
   
   
3. Enkelt att fortsätta binda. Snurra rosen och fortsätt linda tejpen runt stjälkarna till önskad längd. Håll tejpen sträckt under bindtiden. 

Blir bara vackrare med tiden

Nu har du en helt klar lönnros som du kan använda i arrangemang eller i bukett. Längden kan lätt anpassas med hjälp av en avbitartång. Lönnrosorna blir bara vackrare med tiden och är hållbara. 

Nu är det bara fantasin som sätter gränser för hur du kan använda lönnrosorna – själv funderar jag på en krans med björnmossa. Ska bara ta en tur till skogen och hitta mossa först – det får bli helgens roliga projekt.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner – lycka till med lönnrosskapandet!
Kram/Isa

PS. HÄR, HÄR och HÄR kan du se vad jag tidigare skapat med lönnrosor. DS.

DIY. Arrangemang med sprakande lönnrosor i loppad soppterrin

 

Sprakande höstfärger

Det är en härlig tid nu att frossa i sprakande höstfärger. Upptäckte att lönnen började få bronsiga toner när jag cyklade hem från naprapatbesöket i går. Plockade med mig en del lönnlöv på vägen och skapade lönnrosor i trädgårdsateljén som fick flytta in i ett arrangemang på glasbordet i växthuset.

Återanvänder – snabbt och smidigt

Använde min gamla loppade älsklingssoppterrin som redan hade ett hopknölat hönsnät sedan tidigare arrangemang. Smidigt att bara återanvända. 

Står stadigt

Sedan är det bara att fylla skålen genom hönsnätet med lönnrosorna som jag stuckit i ett blomskaft av stål för att de ska stå stadigare. Visar i bildsvit i nästa inlägg.  

Sticker ner lönnblad i arrangemanget

Jag fyller hönsnätet med lönnblad för att dölja det och använder olika storlekar av blad och kulörer. Man får plocka en hel del blad om det ska räcka både till rosorna och att täcka arrangemanget. Det går åt ca 8-10 blad till en ros och jag skapade fem stycken till skålen. 

Alla rosorna blir olika

Det är fascinerande hur olika lönnrosorna blir beroende på hur man binder och vilka blad man har att tillgå – en del blir yviga medan andra blir mer knoppiga. Bladen ska helst vara helt färska för annars kan de bli spröda och spricka när man skapar rosen. 

Jag adderade lite nypon kvistar på toppen av arrangemanget vilket lätt kan bytas ut när bladen vissnat. 

Hösten svepte in

Tillsammans med tända ljus i den rostiga loppade staken på bordet sveptes hela växthuset in i sprakande hösttoner.  Höstdagjämningen har ju nyss varit där natt och dag är lika långa och snart knackar oktober på dörren. Det bästa färgsprakandet har vi framför oss och nu får vi njuta av allt det vackra. 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner – i nästa inlägg visar jag hur jag gör mina lönnrosor.
Kram/Isa

Skira humlekottar, vackra kapslar och överblommad blomstermorot i sensommarens första krans

 

Älskade kottar

Det är så kul att bryta av allt klippande och planterande i rabatterna med att skapa en krans av sensommarens härliga material. I år hade hade jag lyckats gräva av humlen som snurrat in sig i staketet och hade inga egna humlekottar – jag fick gå över till grannen som hade desto fler av den eftertraktade varan. 

Älskar humlekottarna även om de inte står sig så länge.

Krävs mycket material till en krans

Tur att grannen hade så gott om kottarna så jag kunde klippa en hel del för det går alltid åt dubbelt så mycket som man först tror. Ofta får jag gå ut och klippa i omgångar för det saknas material.

Patinerad snickarbänk

Klippte långa stänglar av humlen för jag ville att den skulle bli vild och ostyrig. Tog bort merparten av bladen för de blir inte så vackra om de får vara kvar. Står gärna i växthuset vid min älskade snickarbänk som börjar bli vackert sliten efter alla år. Och alla kransar som skapats här.

Så här binder jag

Jag blandade humlekottarna med överblommad blomstermorot, Nigellans vackra kapslar och stensöta från blomstergården. Sätter ihop små buketter som läggs mot stommen och binds fast med blomstertråden.  

Stommen används flitigt

Älskar den här stommen som jag använder flitigt hela året och som byter skepnad efter årstiderna. Hittade den på Saluhallen i Orsa för många år sedan och har aldrig sett den någon annanstans sedan dess. Den är som en prydnad som den är och jag lämnar oftast halva stommen fri för att få kontrasten mellan stålet och grönskan. 

Fylls av lycka

Jag känner mig rik när jag går runt och samlar material – det finns något djupt i människans natur att samla inför vintern även om det är bara växtmaterial att skapa med och inget ätbart. Fylls av lycka om jag hittar något i naturen att använda i buketter, arrangemang eller till kransmaterial. 

Håller alltid utkik vid morgonpromenaden eller cykelturer i området. Oftast har jag sekatören i fickan. 

Glömde den i solen

Kransen hamnade till till slut på pallkrageväggen i blomstergården för fotografering och jag råkade glömma den där i solen och den slokade sorgsen när jag hittade den några timmar senare. Så nu har jag lärt mig läxan – ska man använda detta växtmaterial får man hänga  kransen mörkt och svalt till vädret blivit lite kallare.  

Hoppas på att skapa många fler kranser i höst för skogen är full med mossa och rosorna har börjat sätta nypon så det finns mer material att bli lycklig över.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa