Doftar av jord och förgänglighet
Det märks mer och mer att hösten är i antågande. De dimmiga morgnarna som bäddar in trädgården och växthus, nattemperaturen som sjunker och en extra varm tröja som åker på under förmiddagarna i trädgården. Luften som doftar av jord och förgänglighet, enstaka rosor som remonterar och miskantusgräs som snart får vackra höstvippor.
Det är härligt att strosa runt i en trädgård på vägen mot hösten och uppleva det vildvackra med alla sinnen.
Böjer sig för hösten
Solrosorna jag plockade på självplock för några veckor sedan har nu böjt sig för hösten och gått i förgänglighetens värld. Det finns något rogivande och vackert med det stadiet och jag återanvänder gärna solrosorna när de blommat klart.
Såå användbar
Den här ställningen är jag så glad åt – så användbar hela året att pynta upp i. Jul, påsk, midsommar och nu får solrosorna en viloplats innan det är tid för komposten. Här är det bara fantasin som sätter gränser för vad man kan använda och vilken stämning man vill ha.
Passar i ruinen
Installationen med solrosorna får stå ute ett tag innan jag plockar in den i växthuset. I öppningen i ruinen passar den bra. I alla fall när det är vindstilla – skulle hösten få för sig att vina till plockar jag ödmjukt in den i stillhet – annars är det risk att den tippar över ruinkanten.
Älskar de gula nyanserna
Under tidig vår och sensommar/höst älskar jag de gula tonerna. Det känns som det är då man behöver energi i de gula nyanserna. Energin som ger lekfullhet, glädje och en extra boost. Så härligt att fylla sig med naturens överflöd – samtidigt som de mätta tonerna ger ett efterlängtat lugn efter en intensiv sommar.
Det finns tid att jorda sig, andas in den friska luften och stå stadigt i myllan.
Viktig bara-vara-tid
Den här hösten har jag gett mig själv tid att bara vara – inga utbildningar är inbokade. Nu ska jag bara känna hur jag vill gå vidare i livet när utbildningen till frilansjournalist är slutförd liksom fotoutbildningarna. Nu finns tid att landa i allt jag lärt mig och bara njuta. Det känns fantastiskt härligt.
Trädgården ska få mycket kärlek och omtanke – i lugn och ro utan stress. Så njutningsfullt i förgänglighetens tid. Dessutom betyder bloggandet oerhört mycket för mig – här har jag möjlighet att kombinera skrivandet med skapandet och fotandet och dessutom det bästa jag vet – få inspirera er läsare!
Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa
PS. Det är inte första gången jag återanvänder solrosor – HÄR hittar du tidigare inlägg! DS.
PS. Ser texten konstig ut är det Blogger som ändrar – jag blir tokig på att det sker hela tiden, fast jag skriver rätt! DS.
