Trädgårdens färgstarkaste ballerina intar scenen

Lyser upp tillvaron

Får jag presentera trädgårdens ballerina?! Hon är en färgstark uppenbarelse på sin pinne i zinkhinken vid ruinen och lyser upp tillvaron i trädgården när vi nu har tagit klivit in i den gråaste månaden på hela året – november. 

Har man lite fantasi kan man föreställa sig att hon har dragit upp kjolarna och förbereder sig för entré på naturens egen scen. 

Urtunnad kjol

Kjolen är inte lika ljungrik som den en gång var. En del gick åt till en krans och det här är – vad som var kvar. Ibland får man ta vad som bjuds.

 

Färgstarkt huvud

Hade bara två olika små pumpor när jag skulle bygga min ballerina så det fick bli den som var mest likt ett huvud som fick pryda skapelsen. Proportionerna blev i alla fall skapliga.  

 

Står på stadig pinne

Hade fullt sjå att hitta en pinne som höll för att stoppa igenom ljungplantan och spetsa pumpan. Fick ta fram kniven för att tälja en spetsig udd på pinnen.  

Kanske skapar en hel balett

Det kanske blir fler ballerinor som får dansa i ruinen när jag fyllt på förrådet av ljung och pumpor. Hon var väldigt rolig att skapa och snabbt gick det också.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

PS. I nästa inlägg fortsätter jag med uppdukningen på farstukvisten med rostigt tema. DS.

Höstsprakande dörrbukett inslagen i juteband

 

Lite vild och mänskligt operfekt

Kände för att skapa en dörrbukett på samma tema som kransen i förra inlägget – lite vild med material från trädgården. Jag nådde precis upp för att kapa några av rönnens färgstarka kvistar som kanske inte är världens mest hållbara material, men när vintern väl är i antågande byts kvistarna lätt ut. 

Svårhanterlig

Buketten blev stor och jag hade fullt upp att hantera den när jag slängde upp den på köpmandisken i trädgårdsateljén för att sätta fast jutebandet. 

Inslagen i juteband

Äntligen kom det breda jutebandet till användning. Tror jag skickade efter det för flera år sedan till någon idé jag hade. Nu passade det bra tillsammans med dörrmattan framför ytterdörrren. Fast det visste jag inte när jag knöt fast det.

Dörrbuketten fick en lite ombonad känsla när den blev inslagen i jutebandet.

Grön bas

Favoritmaterialet till dörrbuketter tuja, fick utgöra den gröna basen i dörrbuketten. Hortensia torkar alltid snyggt på hösten och är ett tacksamt material i kransar och buketter.

Finns i närmaste dikesren

Det är en härlig tid nu tillsammans med skogens generösa växtskafferi. Torkade ormbunkar som växer överallt efter dikesrenen är så användbart skaparmaterial. Och det är bara att ge sig ut och plocka ett stort fång. Använd gärna handskar och sekatör för att undvika skavsår på händerna när du plockar. 

Den mänskliga skaparhanden är det perfekta

Jag placerade hela mitt fång i en kruka vid ytterdörren som blev både vild och vacker. Superenkelt när man vill fylla upp något stort på temat och dessutom ha material till en hållbar krans. Dörrbuketten är vild och inte alls perfekt för det perfekta hör inte hemma i min trädgården. 

Jag älskar det operfekta och avskyr alla AI-genererade bilder som florerar på sociala medier. I den världen är allt överperfekt och omänskligt – ingenting att sträva efter för vi kan aldrig nå dit ändå. Skaparglädjen och den mänskliga handen ska synas. Det är det perfekta i min värld.  

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa 

Hösten fortsätter med färgsprakande krans i höstens toner

 

Områddning pågår

Hösten knackar på lite överallt i trädgården och det är dags att rådda om på bordet och fönsterluckorna efter gaveln på huset. De trötta sommarblommorna fick respass medan klövern får fortsätta pryda bordet under hösten. 

Ljung i rostig kruka på fot ger höststämning och passar in i hösttemat tillsammans med den nygjorda kransen som valsat runt i trädgården och som till slut hängdes upp på en av fönsterluckorna – medan solhatten som hängt där under sommaren fick räddas in från blåsten. 

Var ska den hänga?

Kransen fick först hänga nere i blomstergården på den grånade pallkrageväggen innan den hittade till fönsterluckan. Det är den största krans jag någonsin gjort, tror jag. Allt material kommer från trädgården utom en kruka köpt ljung och lite mossa från skogen som knappt syns i den färdiga kransen. 

Full i bär och höstfärger

Aroniaträdet är full med bär just nu och bladen har sakta övergått i höstens varma färgskala. Det var lätt att klippa av kvistar till kransen. 

Fåglarna brukar ha full koll på aroniabären för en morgon när man kommer ut så finns det inte ett bär kvar på trädet. När det varit en frostnatt är de ätbara och fulla med c-vitamin. 

Må-bra-stund i solskenet

Jag stod i solskenet och band kransen vid det rostiga planteringsbordet där jag får plats med allt kransmaterial och kan bre ut mig. Det är också lätt att bege sig ut med sekatören i handen och klippa mer material när det börjar ta slut. 

Jag använder ofta den här kransstommen som är replindad med färdigt upphäng. 

Både vemodigt och roligt

Det är lite vemodigt att tömma sommarblommorna och förstå att sommaren gick så fort - även den här sommaren. Samtidigt är det roligt att välkomna hösten med sin helt egna varma färgskala och låta den sätta tonen på inredning och arrangemang.

Här har jag bara börjat och är långt ifrån klar. Krukan till höger åker nog in i garaget för vinterförvaring och kanske en zinkbalja med gräs får flytta in i stället och den högra fönsterluckan är ju tom – än så länge. 

Även den färgsprakande rönnen fick bidra i kransen

Det var inte bara aroniaträdets vackra grenar och kvistar sekatören gick loss på – även rönnen fick släppa till både bär, kvistar och löv. Den nyplanterade hortensian bidrog med några vackra blommor och även miscantusgräsets vippor och strån fick vara med på ett hörn. Älskar att strosa runt i trädgården och upptäcka kransmaterial. 

Vilda kransar, huller om buller

Nu är jag sugen på att skapa fler kransar i samma anda. Har två till likadana kransstommar som bara ska befrias från förra årets torkade material innan jag kan börja binda igen. Det är så kul att skapa riktigt vilda kransar, huller om buller – med material från den egna trädgården. Här är det som bekant bara fantasin som sätter gränser. 

En del nypon från överblommade rosor hittade jag också som döljer sig någonstans i kransens myller. Jag inväntar nog en vindstilla dag så jag åter kan stå ute vid planteringsbordet och njuta i den friska luften och av att se ytterligare en krans växa fram.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner och njut av de vackra höstfärgerna!
Kram/Isa  

DIY. Skapa vackra lönnrosor av lönnlöv. Isa tipsar!

 

Lätt beroendeframkallande

Nu är det tid för att skapa rosor av de sprakande lönnlöven som lyser i färgrika kulörer i skogsdungar och efter vägkanter. Det är när löven skimrar i höstens toner som rosorna blir som vackrast. Lönnrosorna är lätt beroendeframkallande för när man väl börjat skapa kan man nästan inte sluta för det är så roligt att se rosorna växa fram. 

Och man kan lätt skapa många för rosorna är vackra både i kransar, arrangemang och buketter. 

Material

Du behöver massor av lönnlöv i olika storlekar och kulörer och börja skapa helst på en gång du kommer hem med löven för då är de som lättast att hantera. Det går åt ca 8-10 löv till varje ros beroende på hur yvig du vill ha den.

Du behöver:

• Lönnlöv
  
• Floristtejp grön
• Bindtråd
• Avbitartång
• Elefanttråd 1,5 mm (om du vill använda rosen i buketter/arrangemang)

Så här gör du

1. Rosens innersta knopp. Du börjar med att vika ett mindre blad på mitten med toppen mot botten och rulla sedan lövet som på bilden så det bildas en ganska hårt hoprullad mitt på rosen. Detta är starten på lönnrosen och rosens knopp.
   
   
2. Bygg kronblad. Ta nästa blad och vik det likadant. Nu skapar du kronblad runt rosens mitt genom att rulla det omlott runt den första knoppen. Du kan skrynkla bladet lite för att få det yvigare. 
     
3. Fyll ut. Fortsätt med fler löv och lägg dem omlott tills du fått den form och fyllighet som du vill ha på lönnrosen. Du kanske får vika in kanterna mot mitten under byggandet för att få till formen. 

Försegla rosen med bindtråd

När du fått den form du vill ha på din lönnros knyter du en ståltråd/blomstertråd runt stjälken några varv och förseglar löven. Tryck gärna ner mitten av rosen under arbetets gång för när du förseglar rosen med tråden blir den yvigare och bredare.

Förstärk stjälken

Om du vill använda lönnrosen i ett arrangemang eller i en bukett kan du enkelt förstärka stjälkarna med en elefanttråd.

1. Förstärk med elefanttråd. För in en elefanttråd i rosen underifrån som gör att du får en böjlig stjälk som du sedan kan anpassa i längd efter hur du vill använda lönnrosen. På bild 1 här ovanför ser du den svarta elefanttråden bland stjälkarna. 
   
   
2. Linda med floristtejp. Börja med att linda floristtejp runt bindstället på undersidan av rosen och dölj tråden. Tryck till ordentligt med fingrarna så tejpen fäster bra. 
   
   
3. Enkelt att fortsätta binda. Snurra rosen och fortsätt linda tejpen runt stjälkarna till önskad längd. Håll tejpen sträckt under bindtiden. 

Blir bara vackrare med tiden

Nu har du en helt klar lönnros som du kan använda i arrangemang eller i bukett. Längden kan lätt anpassas med hjälp av en avbitartång. Lönnrosorna blir bara vackrare med tiden och är hållbara. 

Nu är det bara fantasin som sätter gränser för hur du kan använda lönnrosorna – själv funderar jag på en krans med björnmossa. Ska bara ta en tur till skogen och hitta mossa först – det får bli helgens roliga projekt.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner – lycka till med lönnrosskapandet!
Kram/Isa

PS. HÄR, HÄR och HÄR kan du se vad jag tidigare skapat med lönnrosor. DS.

DIY. Arrangemang med sprakande lönnrosor i loppad soppterrin

 

Sprakande höstfärger

Det är en härlig tid nu att frossa i sprakande höstfärger. Upptäckte att lönnen började få bronsiga toner när jag cyklade hem från naprapatbesöket i går. Plockade med mig en del lönnlöv på vägen och skapade lönnrosor i trädgårdsateljén som fick flytta in i ett arrangemang på glasbordet i växthuset.

Återanvänder – snabbt och smidigt

Använde min gamla loppade älsklingssoppterrin som redan hade ett hopknölat hönsnät sedan tidigare arrangemang. Smidigt att bara återanvända. 

Står stadigt

Sedan är det bara att fylla skålen genom hönsnätet med lönnrosorna som jag stuckit i ett blomskaft av stål för att de ska stå stadigare. Visar i bildsvit i nästa inlägg.  

Sticker ner lönnblad i arrangemanget

Jag fyller hönsnätet med lönnblad för att dölja det och använder olika storlekar av blad och kulörer. Man får plocka en hel del blad om det ska räcka både till rosorna och att täcka arrangemanget. Det går åt ca 8-10 blad till en ros och jag skapade fem stycken till skålen. 

Alla rosorna blir olika

Det är fascinerande hur olika lönnrosorna blir beroende på hur man binder och vilka blad man har att tillgå – en del blir yviga medan andra blir mer knoppiga. Bladen ska helst vara helt färska för annars kan de bli spröda och spricka när man skapar rosen. 

Jag adderade lite nypon kvistar på toppen av arrangemanget vilket lätt kan bytas ut när bladen vissnat. 

Hösten svepte in

Tillsammans med tända ljus i den rostiga loppade staken på bordet sveptes hela växthuset in i sprakande hösttoner.  Höstdagjämningen har ju nyss varit där natt och dag är lika långa och snart knackar oktober på dörren. Det bästa färgsprakandet har vi framför oss och nu får vi njuta av allt det vackra. 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner – i nästa inlägg visar jag hur jag gör mina lönnrosor.
Kram/Isa

Uppdukat till middag i växthuset med blommor och vikta servetter

 

Tanken svindlar

Ibland är det kul att duka upp med riktiga linneservetter inför en middag i växthuset. Jag fick tänka till ett varv extra innan jag kom ihåg vikningen, tror vi lärde oss det här sättet på Hemtekniska utbildningen jag gick någon gång på sjuttiotalet – alltså över 50 år sedan, tanken svindlar.

Servetterna hittade jag på loppis redan inför vårt trädgårdsbröllop 2010 och de plockas alltid fram till jul och andra högtider eller firande. 

Blomfylld såskarott

På bordet ställde jag bara en liten såskarott ( loppad) med blommor från blomstergården för att få plats med lite större fat med småplock. Hade tänkt att fota bordet igen men det försvann när väl gästerna stod i dörren.

Vaser lite överallt

Jag ställer vaser lite överallt på hyllor och golv som här där rosenskäran får lysa upp på den vita hyllan med gemensam sammanhållen färgkulör. 

 

Rosa blomsterglädje

Den stora älsklingsurnan fick komma in på tegelgolvet och tillföra lite vackert rosa spret och blomsterglädje. Rosenskäran blommar fortfarande hejdlöst i blomstergården och det går att plocka stora fång.

 

Återhämtningens hörn

Det är inte ofta jag sjunker ner i däckstolen men varje gång jag gör det så njuter jag av att se molnen glida förbi genom växthustaket. Det är en hörna av ro och återhämtning. När jag fortfarande jobbade var det här jag hamnade efter arbetsdagen och slumrade en stund.  

 

Sista astrarna ?

På snickarbänken har jag fyllt en vas med blomster från trädgården där astrarna nu sjunger på sista versen och renfana får bidra med sitt säregna utseende. Är lycklig över varje bukett som fortfarande går att plocka in och njuta av, dessutom står de länge i vasen och en bukett räcker i ca 2 veckor om man byter vatten ofta.

I den här buketten passar inte rosenskärans rosa blommor, men en stjälk med knoppar passar desto bättre. 

Möts av en blommande skål

Framför växthuset fyller jag en stor, gammal skål med dahlian Break out som äntligen börjat blomma. Hon får sällskap av några astrar och rosor från makens rosor på uteplatsen. Han planterade barrotade rosor som han skickat efter långt innan vi träffades och de blommar fortfarande troget varje år. 

Skålen välkomnade gästerna till trädgården och växthuset. När skymningen svepte in över trädgård och växthus tände vi ljus och lyktor och samtalen fortsatte. Emellanåt vräkte regnet ner och smattrade mot växthustaket medan vinden tilltog och tjöt – då var det skönt att sitta därinne i lä med levande ljus på bordet.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

Kär i purpurbasilika, Guanyin flyttar in och planteringen fortsätter

 

Planteringen fortsätter och idéerna ploppar

Planteringen i Soliga Gläntan fortsätter och idéerna ploppar. Jag går där varje dag och funderar och provar mig fram. Ställer in en kruka med purpurfärgad prydnadsbasilika och blir kär i kontrasten med de gula växterna i rabatten. 

Beaujolais sådde jag i våras och satt i två krukor framför växthuset där de fört en lite tynande tillvaro. Nu när jag provade dem i gläntan kändes det som att de hittat hem  – direkt.

Magi uppstår

När solen skiner på basilikans blad och blomning blir det magiskt tillsammans med de andra växterna. Klart jag planterade mina uppdragna exemplar i rabatten. Purpur ligger mitt emot den gula nyansen i färgkartan och kulörerna lyfter varandra.

Jätteexemplar av African Blue

Hos Kalles Trädgård hittade jag de här jätteexemplaren och såg framför mig hur de skulle kunna pryda Soliga Gläntan nästa år. Expediten grävde fram sortetiketten i botten av krukan och själv var jag också där och kikade. Sortnamnet är African Blue och den är steril så man kan bara köpa plantor av den. 

De här plantorna är uppstammade och står i en plastkruka i terrakottakrukan. Den kräver mycket vatten och det hade de löst genom att vattna direkt i ytterkrukan, vilket gav mig en idé att ta med mig.

Nya planer för nästa sommar

Den rostiga baljan i Soliga gläntan har jag flyttat tillbaka till den plats den haft i sommar. Att använda den som fontän var en bra idé som dock inte fungerade pga den dåliga solcellsfontänen som aldrig riktigt laddades trots att jag lagt den på den soliga stenhällen. Jag hade tänkt att borra hål i baljan och plantera i den, men efter besöket hos Kalles låter jag bli.

Planen nu är att sätta Prydnadsbasilika i den precis som hos Kalles. Då behöver baljan vara tät för att ge basilkan de bästa förutsättningarna. Dessutom är det enkelt när man inte behöver fylla baljan med jord utan bara planterar basilikan i plastkrukor och ställer ner i baljan.

Kan redan se basilikan framför mig hur den böljar i baljan och sprider sin purpurfärgade växtglädje. 

 

Ut i rabatten

Växterna jag planterade i kruka för en vecka sedan och ställde i gläntan har jag nu planterat i rabatten i stället. Då hinner de rota sig innan vintern och har bättre förutsättningar att komma tillbaka nästa vår. 

Den purpurfärgade alunroten passar perfekt in i det nya temat och kanske blir det fler av den sorten.

I bakgrunden skymtar en buddistisk gudinna som ofta placeras ut i trädgårdar för att skydda platsen från negativ energi, skapa lugn och harmoni. Jag har haft henne länge och oftast har hon stått i växthuset och spridit sin frid. 

Guanyin – barmhärtighetens gudinna

Guanyin kallas för barmhärtighetens gudinna och som världen ser ut behövs hon mer än någonsin. Hon passar bra in mellan de grå stenarna och ska nog få en annan passande sten att stå på. Som sagt – jag provar mig fram tills allt hamnar där de hör hemma. En väldigt rolig process.

Allt sker i samklang med platsens förutsättningar. Rönnens stam, krona och bär, även rötterna som ligger ytligt får jag ta hänsyn till. Katsurans bronsiga hösttoner där bladen nu sakta faller till marken. Stenarnas placering där merparten oftast döljer sig under jord – klong säger det i spaden och jag får gräva någon annanstans.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

Öländskt rost, värkande leder och blommande murbinka

 

Första året med murbinka

I år är första året jag dragit upp Murbinka från frö och jag har aldrig haft köpta plantor av henne heller. Hon är en helt ny bekantskap som jag aldrig trodde skulle börja blomma i sommar – så långsamt har hon grott. 

Fick väldigt många plantor så jag kunde strössla lite överallt och nu ser jag fram emot sensommaren och höstens blomning eftersom hon kan blomma ända in i oktober. Då kanske hon hinner bli så där häng-över-kanten-snygg.

Nu blommar de

När plantorna var så små satt jag sex stycken i krukor som står i en krukhållare som är lätt att bära med sig och ställa lite varstans i trädgården. Nu har de börjat blomma till min stora glädje och jag får vara noggran med vattningen eftersom jorden snabbt torkar ut i de små krukorna – även om hon är torktålig. 

Blåsväder har varit populärt den senaste tiden vilket inte är så bra för små växter. Inte för trädgårdsnördar heller. 

Marktäckare nästa år

Eftersom jag fick så många plantor har jag klämt ner murbinkan där det varit ett hål i zinkbaljor och blomlådor så hon är utspridd överallt i trädgården. Några plantor ska jag försöka övervintra vilket jag läst ska gå bra. Då har jag förhoppningsvis etablerade plantor att plantera nästa vår och kanske ska de få flytta in i Soliga gläntan som marktäckare. 

Dansande älvor från Öland

De dansande små älvorna i rost hittade jag på Öland för många år sedan. Det var en spännande konstnär som skapade mycket fint i rost som vi stötte på i de små bodarna på ön. Den rostiga hon är ett loppisfynd från en tur till Lindesberg. 

Jag brukar plantera efter årstider i den och dörren står placerad på vår uteplats så den tillför mycket för stämningen till platsen.

Hoppas det mojnar framåt kvällen

Är så trött på blåsvädret som invaderar lederna i kroppen och begränsar trädgårderandet. Brukar tänka: I morgon är en annan dag och försöka uthärda de värksatta. Och blåsiga.

Tur det finns kluriga korsord, spännande böcker och en bildbank att fördjupa sig i. En och annan film också och en liten runda i trädgården mellan varven. 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

Återvunna flaskvaser pryder brickbordet i köket

 

Välanvänd bröllopsgåva

Bredvid altandörren i köket står ett brickbord vi fick när vi gifte oss 2010 som är flitigt använd till installationer. Här brukar jag duka upp efter årstiderna, men i sommar har bordet mest blivit ett avlastningsbord för allehanda saker när jag passerat förbi. 

Nu har jag samlat mina återvunna glasflaskor med så där härligt bubbligt glas i en vacker ljusgrön ton på bordet. Fulhörnan blev finhörna och man blir glad varje gång man går förbi eller kommer in i köket.

Tänk att så lite kan göra så mycket.

Välkänd dansk designer

Jag har samlat under många år när jag ramlat över någon flaska i butiker eller loppisar som talat till mitt hjärta. Den med märket på kommer från en välkänd, dansk designer Holmegaard, som jag hittade på ett loppis på Österlen i fjol. Den har så häftig form och tjock botten som gör den lite unik.

Flaskan bakom till höger fyndade jag på byggnadsvårdsbutiken Ovolin här i stan för många år sedan. Den stod på ett bord med yviga vinbärskvistar i och jag föll som en fura. Det var bara den kvar så ägaren tog ur kvistarna, hällde ur vattnet och flaskan var min.

Den största jag kunde hitta

Den höga flaskan till vänster i bubbligt glas hittade jag på "En liten bit av medelhavet" i Hammenhög. En fantastisk liten oas med utvalt sortiment och en fantastisk medelhavsträdgård bakom butiken med vitkalkade murar och doft av lavendel . Tidigare kunde man även äta magisk god grekisk sallad vid bord dukade med rutiga dukar i den lilla trädgården. 

Tur man har högväxande rosenskära och blomstermorot som kan pryda flaskan – annars är den lika vacker utan.

Riktigt små platsar också

När jag dukade upp kom jag på att jag har några mindre flaskvaser som fick plats på brickbordet. De fyllde jag med rosenvial, kapslar från jungfrun i det gröna, risp och en skir tandpetarsilja. 

Gav så mycket energi

Så kul att fixa till på brickbordet med flaskvaserna som först fick diskas ordentligt eftersom de stått och blivit dammiga, röja undan på brickbordet och ut och plocka blommor att fylla vaserna med – precis lagom aktivitet för en värkbruten kropp på väg ur ett skov. 

Fick så mycket energi av att skapa lite vackert och av bara farten blev tidningskorgen tömd, köksbordet avröjt och nystruken duk pålagd. Nu väntar jag bara på fyra bordstabletter i vackert grönt mönster jag såg på Rusta på rea så blir köksbordet komplett – naturligtvis med en återvunnen flaska på bordet med ljus i. 

De är användbara till mycket, de återvunna flaskvaserna – lika vackra bara som de är, som med någon prydnad i.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa