Visar inlägg med etikett Köksträdgården. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Köksträdgården. Visa alla inlägg

torsdag 22 januari 2026

Drömmer mig till medelhavet och lagar Pappa al Pompodoro

 

Magisk pergola i en klosterträdgård

När januarivindarna viner runt knuten, världen är allmänt ochästvänlig där ute och kroppen strejkar då drömmer jag mig bort till Medelhavet. Till värmen och solstrålarna som silar ner genom en magisk pergola i en klosterträdgård vid Matissemuseét i Nice där vinrankorna snabbt klättrar över takslanorna. 

Jag drömmer om en medelhavspergola i trädgården – ett ställe där de vackra terrakottakrukorna står på rad och dofterna från blommande rosor och lavendel genomsyrar luften. Man blir nästan yr av essenserna som kommer i små pustar. 




  


Gottar mig med Ernst i Toscana

För att fly bort från januarigråheten ser jag på den medelhavsdoftande serien "Ernst i Toscana" och slås av vill-ha-känsla över den charmiga pergolan i hans trädgård. Precis så här med lite knotiga stockar och bastmatta på taket med ett genuint stenbord vill jag ha – omgiven av gistna olivträd, solrosfält och lagerbladsträd. Och mängder med terrakottakrukor i olika former och storlekar.

Jag slukar alla avsnitten och nästan kryper in i teven för att få smaka på medelhavsdofterna med hela mitt lekamen. När Ernst lagar soppgrytan Pappa al Pomodoro   letar jag upp gammalt bröd i frysen, skivar tomater och njuter av den goda soppgrytan till lunch. 




Nostalgitomer

Ernst sagolikt goda tomatsoppa får mig att längta efter att börja odla tomater igen – och det var många år sedan jag gjorde. Brukade köpa fröer från Franchi – Pomodoro San Marzano 2 som har blivit en symbol för det napolitanska köket och är den enda tomaten som får kallas "kunglig" av pizzabagarna i Neapel.

HÄR hittar du ett recept på en jättegod pizzasås som jag brukade laga av egenodlade tomater och basilika. 




Imponerande portal/pergola

Från medelhavet till mitt älskade Österlen är steget inte långt. Äppellundarna påminner om olivlundarna och här råder ett mikroklimat man är smått avundsjuk på. I entrén till den Engelska Trädgården har man byggt en imponerande portal/pergola av kraftiga stockar – precis sådana jag vill ha i min trädgård. 

Jag har till och med köpt flera exemplar av rosen Valdemar – som syns här på bilden, i den lilla växtshopen på anläggningen. Allt för att få lite av samma känsla. Valdemar växer så det knakar och behöver allt stöd han kan få – så nu får jag börja leta stockar på Blocket.




En liten bit av medelhavet

En annan pärla med medelhavskänsla är butiken " En liten bit av medelhavet" som ligger efter genomfartsgatan i Hammenhög. När man tar klivet från gatan in i den här trädgården som döljer sig på baksidan är det som att befinna sig i ett terrakotta paradis – med klättrande vinrankor, färgstark keramik och doftande jättelika lavendelplantor. Här köper vi extra god olivolja, grekiska oliver och en och annan terrakottakruka varje år.

Så härligt att tanka medelhavsinspiration så man överlever transportmånaden januari mot våren och sommaren som hägrar där framme. En och annan fröleverans bidrar också till livsglädje den här tiden på året. Små rasslande fröpåsar, en dos Ernst och magisk god tomatsoppa ger guldkant på januaritillvaron.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

PS. Blogger har fått spel igen och ändra texten hur många gånger jag går in och rättar. Ser texten konstig ut är det Blogger som spökar DS.

fredag 23 februari 2024

Drömmer om "nya" Blomstergården

 

Fördriver tiden med att drömma

För att fördriva tiden till våren kommer och man kan börja trädgårdera igen så kan man alltid drömma och planera vilket jag gör just nu. Allra helst drömmer jag om köksträdgården som blev blomstergård och som skall uppgraderas till våren. På bilden ovan är köksträdgården nyanlagd, degtrågen jag odlar i fräscha och allt är roligt och spännande som det är med något som nyss skapats i trädgården. Man har liksom kontroll över läget. Då 2012. Annat är det nu många år senare. 



Inga ogräs eller nedfallna löv

Det vita gruset vi la ovanpå markduken är fortfarande vitt och inget ogräs har börjat letat sig ner i springorna. Sommaren 2012 rådde lite nybyggaranda i trädgården. Jag har bott in mig i växthuset och vi äter både frukost och middag där inne med uppslagna pardörrar. Mitt på dagen är det dock alldeles för varmt för att vistas i växthuset. Lägg märke till trädgrenarna som ännu inte nått växthuset. 



Den gröna soffan lever fortfarande

Trädet bakom växthuset är inte så stort och det går bra att odla luktärter längs med armeringsjärnen vi satt upp bakom den gröna soffan. Soffan hittade jag på en annons på Blocket och hämtade hem från Falun tillsammans med bord och 2 fåtöljer. Soffan är det enda som finns kvar i dag och som håller ihop trots att den står ute året om. 



Brer ut sig och skuggar

Armeringsjärnen är nedtagna och vresros från roshäcken några meter längre bort har flyttat in och brett ut sig. Trädet är enormt och grenarna hindrar solen från att hitta ner i blomstergården med sina strålar och skuggar växthuset hela dagarna vilket är på både gott och ont. 



Innan vi kapade

Skönt att kunna vistas i växthuset oavsett tid på dagen och nackdelen är när det hänger ner grenar och slår mot växthustaket. Trots att vi kapat rejält så växer det snabbt ut nya grenar som vill sträcka sig över. Så här såg det ut sensommaren 2022 innan vi kapade grenarna som hängde över. 

Ängeln på sin piedestal syns knappt bakom rosbuskaget som skall kapas ner rejält. Förmultnade löv från trädet ligger som en skir matta över stora delar av blomstergården så till våren blir det mycket jobb med att försöka blåsa upp allt löv med nyskaffad lövblås och klippa ner trädgrenar med grannens förlängda grensax. Det är prio ett i Blomstergården. Det kan jag börja med tidigt i vår. Med lite hjälp av maken. 



Vill behålla det rustika utseendet

Nästa prio är att tömma blomstergården på så mycket som möjligt och bygga nya odlingslådor - de gamla degtrågen har gett sig och är bortom all räddning. De rostiga beslagen och sidojärnen kommer jag att spara och försöka applicera på de nya lådorna för att behålla det rustika utseendet. Vi får se om den tanken lyckas. Man kan alltid hoppas. Maken är laddad med maskiner för att skapa de nya lådorna. Det skall bli kul att skapa dom tillsammans. 



Drömmer egentligen om något helt annat

Mitt älskade IKEA-bord är i samma skick som degtrågen och varit med mig även i min radhusträdgård i början av 2000-talet. Förmodligen har även det gjort sitt och jag har spanat hela vintern efter något lämpligt utan att finna något. Pallkrageväggen i bakgrunden är även den från 2012 och behöver en del kärlek. Den finns det i alla fall hopp för. 

Det jag mest drömmer om är egentligen något helt annat och som jag drömde om redan när vi byggde växthuset 2010 och som fortfarande inte förverkligats. En förlängning av delar av växthuset och mina inre bilder har redan skapat det. Det får jag återkomma om i framtida inlägg. Om jag drömmer riktigt mycket om det och manifesterar det i mina tankar kommer det att genomföras en vacker dag. Det är jag övertygad om.  

Ha det så gott alla trädgårdsvänner - dröm kreativa drömmar om kommande tider i din trädgård !
Kram/Isa

onsdag 20 december 2023

Planerar och drömmer om uppgradering av Blomstergården

 

Högtidsstund varje vardag

Jag brukar titta på Trädgårdsmästarna på sjuan som sänder varje vardag kl. 11 - 12 för att dämpa trädgårdsabstinensen. Idag skapade Charlie en franskinspirirerad trädgård med mängder av doftande lavendel, kantnepeta som husets katt älskade att rulla sig i, ljuvliga rosor och en uttorkad stenig flodbädd med inslag av högt svajande gräs och zink med porlande vatten. Och min längtan efter att få skapa min trädgård ännu mer med fransk känsla slog till. Jag letade mig tillbaka i arkivet till 2012 när vi skapade den dåvarande köksträdgården. 



Uppgradering av Blomstergården

Till sommaren 2024 är det dags för uppgradering av Blomstergården eftersom degtrågen har gett sig i virket och även det stora planteringsbordet som säkert är över 25 år. Klart att allt tar stryk av att år efter år stå ute  i alla väder. Nu vill jag hitta tillbaka till känslan jag hade när vi skapade den här platsen från början. Jag älskar allt med Frankrike, buckliga zinkhinkar och doften av lavendel. 



Då var det så enkelt

Allt var så enkelt då minns jag och det vita stengruset så orört innan alla löv från trädet bakom växthuset släppte ner sina många löv. Rosenhäcken mot grannen håll sig på sin plats vilket den inte gjort de senaste åren utan kämpar för att ta sig in i Blomstergården. Och helst ta över. En lövblås är prio nr ett till våren för att återta makten och ansa rosorna rejält. 

Numer är den rostiga ställningen av armeringsjärn bakom trädgårdssoffan helt dold av rugosarosor och det var bara de första åren som luktärtorna hade en chans. 



Övervuxen madonna

2015 höll sig rosenhäcken någorlunda på plats. Numer får jag klippa bort massor av rosengrenar över madonnan för att hon överhuvudtaget skall synas. Häcken är underbar när den blommar så jag vill gärna ha kvar den men får klippa alla buskarna brutalt till sommaren.  Det åker upp på listan. 



Händig helt plötsligt

Istället för degtrågen i Blomstergården kommer jag och maken snickra rejäla odlingslådor och skräddarsy lådorna utifrån hur jag vill att dom skall stå i Blomstergården. Det skall bli kul att skissa upp det nya utseendet och se om vi går i land med att skapa lådorna. När det är maskiner inblandade visar sig maken helt plötsligt vara ovanligt händig. Jag kommer att måla lådorna svarta och spara de rostiga beslagen från degtrågen i fall de går att använda. Höjden på lådorna blir nog detsamma. 



Sörjer mitt älskade planteringsbord

Sökandet efter ett nytt planteringsbord till Blomstergården pågår ständigt och kanske ställer jag bara dit ett litet trädgårdsbord som på första bilden från första sommaren för att frigöra plats för odlingslådorna. Fast jag vet ju av erfarenhet vad bra det är med rejäla arbetsbänkar att bre ut sig på - gärna flera stycken i trädgården på olika platser. Det här IKEA-bordet har varit fantastiskt genom åren och jag sörjer att det inte finns att få tag på längre. Perfekt med hylla under, bra storlek och arbetshöjd. 

Härligt att börja drömma och planera inför säsong 2024! Vill du läsa mer om hur den här platsen tog form hittar du ett ( av många) inlägg HÄR, HÄR och  HÄR
Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

onsdag 15 februari 2023

Linnétagetesen - nu får hon flytta in igen !

 

Vad hände ? 

Jag vet inte vad som hände men plötsligt hoppade jag över att dra upp plantor från den här vackra Linnétagetesen så jag har inte haft den på flera år. Nu känner jag en längtan efter att släppa in den i trädgården igen för den är ju helt underbar när den blommar så här överdådigt och extravagant.



2018 var senaste sommaren

2018 var senaste sommaren jag hade den i dåvarande köksträdgården där den verkligen fick dominera och sprida sin blomsterglädje. Jag satt ca 6-8 uppdragna plantor tillsammans i den stora zinkbaljan och sedan blommade den praktfullt hela sommaren om man klippte bort överblommat och var frikostig med gödningen. 



Färgglatt inslag

Jag har ju övergått till att odla snittblommor i gamla köksträdgården som numer går under benämningen Blomstergården men hon kan nog bli ett färgglatt inslag i buketterna och bladverket är ju också väldigt fylligt och vackert. 



Hav av tagetes

Sommaren 2018 var köksträdgården som ett hav av tagetes att vandra i - en underbar känsla och nu skall jag göra plats för henne igen. Jag hade tur och hittade en fröpåse i en bortglömd låda från den sommaren. Nu hoppas jag bara att fröerna skall gro också. 



Älskas även av humlorna

Extra härligt är det att humlorna också älskar henne för jag vill gärna dra upp och plantera växter som gillas av våra insekter. Älskar surret i rabatterna och fjärilarna som fladdrar över lavendelhäckarna. En dag i taget så är vi snart där. 

I måndags var det en fantastisk dag med sol och jag greppade sekatören och gick loss på silverpäronträden på framsidan samt sommarblommor som fortfarande stod kvar i Blomstergården sedan i höstas som bruna utropstecken -  så skönt att äntligen få trädgårdera och känna känslan i trädgården. I love it !

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

lördag 21 januari 2023

Luktärter - sommarens stora blomsterglädje

 

Plötslig längtan

Helt plötsligt fick jag en väldig längtan efter luktärter eller Erteblomster som det heter på norsk. Det låter så ljuvligt när dom säger det. Det var ett antal år sedan jag hade luktärter i trädgården men till sommaren är det dags igen. Har dragit upp så många andra sorter varje år att jag glömt bort att så luktärter. 



 

Odlade i pallkragar

Innan vi anlade köksträdgården/Blomstergården odlade jag luktärter i pallkrage vid den gröna gruppen vid växthuset samt anlade en luktärtshäck med armeringsjärn bakom gruppen så man kunde sitta där och njuta av doften. 



 

Blev skuggigt på platsen

Det gick bra ett antal år innan det blev för mycket skugga på platsen pga att trädet bakom växthuset växte sig större och större och skymde solen. Nu till sommaren har vi tagit ner en del grenar som hängde över växthuset och som skuggade så jag hoppas det skall bli mer sol i Blomstergården.  



Luktärter som insynsskydd

Till säsongen 2015 drog jag upp luktärter vid den rostiga sänggaveln vid ruinrabatten som insynsskydd. Det måste ha varit innan jag planterade en ros där och klotpilen fick fnatt och började växa enormt. Idag är det helt igenväxt på platsen så det behövs inget insynsskydd. 




Hittade henne i frölådan

Luktärten Matucana växte hela sensommaren/hösten och levererade mängder med blommor så det var bara att plocka oavbrutet för att det skulle komma nya. Idag upptäckte jag att jag hade en fröpåse av just den här sorten i frölådan - vilken lycka. Den kan bli upp till 2m om den trivs och det hoppas jag att den skall göra i Blomstergården vid den rostiga portalen. 

Där skulle jag egentligen plantera en ros men har inte orkat gräva en grop för den eller köpt in en klätterros heller för den delen så det känns (just nu) som en bra idé att låta luktärter klä in portalen. 




Klär in rostiga portalen

Här syns entrén till Blomstergården med den rostiga portalen - tror det kan bli läckert med luktärter som klär in den och som doftar ljuvligt när man går igenom den. Min längtan förde mig till en websida där man kunde beställa luktärtsfröer, nämligen Blomstersafari Frö & förlag AB som drivs av luktärtsexperten Cecilia Wingård.

Naturligtvis klickade jag hem några ljuvligheter som:

High Society har stora vita blommor med rosa kant och är starkt doftande. 250-300cm hög. 
April in Paris hette tidigare High Scent. Är cremevit med violett kant. Bra till snitt. 180 cm hög
Mrs Collier är en cremevit rikblommig sort med en aning citrus. Stark doft. 180 cm hög

De här damerna är ju inte så färgstarka utan mer sobra så då kan det vara bra med någon färgklick som Matucana. 




Direktså eller förgro?

Jag brukar så mina luktärter direkt på växtplatsen för att slippa dra upp innan men i år tror jag att jag skall göra både ock för att få lite tidigare blomning. Har tyckt att de varit lite svåra att dra upp tidigt och upplevt att dom är lite rädd om sina rötter. Hur brukar du göra ?

Ha det så gott alla trädgårdsvänner - nu drömmer vi vidare om en blomstrande säsong 2023!
Kram/Isa

onsdag 4 januari 2023

2011-2022. Före- och efterbilder framför växthuset

 

Ett ensamt växthus och ruin 2011

Det är så kul att se bilder från ungefär samma plats under många år för att se vad som hänt. Här är växthuset från 2011 - alldeles nytt och fräscht. Ingenting är planterat framför än men planer finns på både träd och lavendellund. 



 

2012 har en köksträdgård tillkommit

Sommaren 2012 har en köksträdgård anlagts bortanför växthuset. Framför ruinen och växthuset är det fortfarande bara gräsmatta.



2013

Likadant sommaren 2013 - jag fokuserar på det som redan finns som växthus, ruin och köksträdgård.



2014

Sommaren 2014 har två små ynkliga Silverpäron planterats framför växthuset samt en klotpil mellan växthuset och ruinen som inte syns på bild. 



2015

Sommaren 2015 har det börjat hända lite mer som ruinrabatten med daggkåpa och fingerborgsblommor och en klotpil mellan ruinen och växthuset. En rosenhäck har planterats mot växthuset. 



2016

Sommaren 2016 har rosenhäcken framför växthuset växt till sig och klotpilen börjat utveckla sin krona. 



2017

Rosenhäcken fick klippas ner och börja om igen - klotpilen står nästan still. Daggkåpan är enorm i ruinrabatten. Det är försommar och grönskan är så skir ännu. Lavendellunden framför växthuset och bakom rosenhäcken är anlagd. 



2018

Rosenbusken vid ruinen har fått fart liksom rosenhäcken framför växthuset. Klotpilen fortsätter att utvecklas i sakta mak. Man har ingen aning om växtkraften som väntar om några år. 



2019

I början av juli 2019 har klotpilen etablerat sig ordentligt och har en riktig krona. Rosenhäcken vid växthuset har rotat sig och växer så det knakar. Pionerna i ruinrabatten blommar för fullt.



2020

För 2020 hittar jag ingen bild tagen från ruinhållet men de ynkliga Silverpilarna har också etablerat sig och man får hålla efter dom duktigt med klippning varje höst. Lavendlarna har tagit sig bra i lunden. 



2021

Sommaren 2021 har klotpilen fått fnatt, kronan är enorm och man får klippa de lägsta grenarna för att överhuvudtaget ta sig ner till ruinen. Växthuset syns knappt och rosenhäcken växer in i pilen. Lite kaos.



 

2022

Sommaren 2022 har jag ingen bild tagen från ruinhållet utan hittade en från september där klippning av av silverpilarna pågår. Det är fantastiskt hur mycket träden växt under de här åren.




Lycka att sitta under ett träd

Under sommaren 2022 går det att sitta under Klotpilens stora krona som silar ner solljuset så vackert. Där har jag häckat i solstolen under varma dagar - doftat på rosorna och bara mått bra. Har alltid drömt om ett träd som man kan sitta under och hämta kraft från och nu har jag ett. Vilken lycka. 

Jag läste någonstans att det bästa tillfället för att plantera ett träd var för 20 år sedan och det näst bästa tillfället är i dag. Det är svårt att föreställa sig hur stort trädet blir efter ett antal år när det är så ynkligt när man planterar det även om jag hade på känn att rosenhäcken och pilen stod för nära varandra. Men det blev ju ett underbart litet trädgårdsrum där man kan gömma sig. 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner - dröm om underbara gömställen i trädgården !
Kram/Isa