Visar inlägg med etikett Perennarabatten. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Perennarabatten. Visa alla inlägg

tisdag 7 juli 2026

Överflöd av daggkåpa ger vackra kransar

 

Aldrig tänkt på

Såg kransar skapade av daggkåpa i något flöde på FB som fladdrade förbi. Det har jag aldrig ens tänkt på att man kan använda daggkåpan till kransmaterial och är det något jag har i överflöd i trädgården så är det just daggkåpa. 



Klippte mängder med material

Sagt och gjort – jag begav mig ut i trädgården i morse och började klippa blommorna till kransen. Vis av erfarenhet vet jag att det går åt mängder med material till en yvig och tät krans och nu är det ändå snart dags för att klippa jättedaggkåpan så det passade ju bra.

Plockade ner älsklingsstommen från sitt upphäng i växthuset och invaderade rostiga planteringsbordet i trädgården som numer (efter Tusen trädgårdar) är tomt och där jag kan bre ut mig med allt material.



Band små buketter

Klippte och samlade ihop små buketter i handen som sedan las mot stommen och knöts fast med bindtråden. Försökte ta bort så många blad som möjligt för att bindningen skulle gå lätt.



Tät och lite bullig

De små buketterna läggs efter varandra och bildar kransen. Gillar när det blir en så här tät och lite bullig krans av daggkåpematerialet. 

Som vanligt är det en härlig stund i trädgården och lite meditativt att klippa och binda i morgonens tystnad. Inga ljud hörs längre från gärdet där byggnation pågår eller nertagning av träden de sparat som chockade mig häromdagen när jag cyklade förbi. Trodde absolut att de skulle bli kvar och utropade till den stackars mannen som var ditkommenderad.

– TAR ni ner TRÄDEN?! 



Återkommande växt på gott och ont

Jättedaggkåpan återkommer i flera av mina rabatter och gör sig så bra mot växterna som växer innanför som pionerna på bilden som nu blommat över. Även om jag kan bli lite trött på den eftersom den brer ut sig som om den hade ensamrätt på rabatten. Kan den tar den gärna över grannens jordplätt också och mutar effektivt bort den.

Nävorna som växt mellan daggkåpeplantorna är i det närmaste utrotade både i den här rabatten och i långa perennarabatten. 



Tro hur den blir torkad?

Jag provar att hänga upp min krans lite överallt i trädgården och vi får se var den hamnar till slut. Det ska bli intressant att se hur daggkåpan kommer att torka på kransen – i rabatten blir den brun och ful. Det är då det är skönt att helt brutalt bara kapa den jämns med backen. 

Fast sedan jag gjorde det för många år sedan med häcksaxen och en groda skrikande hoppade upp ur rabatten törs jag inte vara så brutal längre. Grodan försvann genom staketet och in genom häcken till grannen på andra sidan. Hoppas den klarade livhanken i alla fall. 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner – nu ska jag ut och klippa daggkåpa igen för här ska bindas fler kransar!
Kram/Isa

måndag 29 juni 2026

Honungsrosen välkomnar vid portalen mot gatan

 

Rosdoften ligger tät efter gatan

Honungsrosen som blommar för fullt och visar upp sin vackraste sida välkomnade besökarna i går på Tusen Trädgårdar. Många stannade upp och bara njöt av doften och allt surrande från bina i rosen och jag är tacksam att hon passade på att slå ut helt – precis lagom till den 28:e juni. Doften ligger tät på den här sidan av huset och hela gatan kan njuta av den.



Citrondoft och växtglädje

Några steg in i trädgården tar Duchesse de Montebello över i långa perennarabatten och sprider citrusdoft och växtglädje. Hon liksom honungsrosen är engångsblommande och satsar allt när hon väl blommar. I värmen är det svårt att hålla jämna steg med att klippa bort överblommat så jag låter henne hållas.




Hon tar verkligen plats och fyller tillsammans med kaprifolen hela den rostiga  portalen och lite till. 



Valdemar dominerar

I rostiga rosenrabatten dominerar en annan engångsblommare, nämligen Valdemar som nu klär in hela armeringsmattan och slänger ut sina grenar uppåt för att bre ut sig ännu mer. Han väckte en del uppmärksamhet under trädgårdsvisningen med sin enorma blomning.



Jättesöta rosa skålformade blommor

Blommorna är enkla, skålformade och jättesöta med rosa blommor som skiftar i vitt med gula ståndare. Att en så söt ros kan ha så sylvassa taggar visar att han även har en annan sida. Valdemar har man respekt för när man ska ansa de värsta lianerna som vandrar hej vilt.



  

Vacker och färgstark ros

En annan ros som väckte besökarnas intresse var rabattrosen Minerva som är helt ny för i år i trädgården. Hon blommar nu för fullt och har en fantastisk vacker färgton. Hon hade någon knopp när jag köpte henne för några veckor sedan på Plantmarknaden i Lindesberg och har nu satt ytterligare knoppar. Är glatt överraskad över livskraften och blomglädjen. 



Blir rörd av alla fina ord och möten

Minerva gör sig bra mot vårt vaniljsåsgula hus. Det ska bli spännande att se hur hon tar sig ut i rabatten när jag jordslår henne i höst. Tänkte sätta henne bredvid Novalis, tror de kan komplettera varandra bra.

Det var en strid ström av besökare under dagen trots regn vid lunchtid. Så många trevliga samtal och möten  – jag är helt uppfylld av allas upplevelse av min trädgård och fina ord. En stor eloge till det trevliga paret som åkt ända från Falun för att besöka trädgården – kvinnan har följt bloggen i många år och det är speciellt att möta läsare IRL – så himla roligt. Jag blir nästan lite rörd.

Nu vilar jag en värkande kropp och bara skrotar runt i efterdyningarna från gårdagen. Tusen tack till alla trevliga besökare för att du kom på besök i går till just min trädgård – hoppas du fick inspiration med hem till din egen!

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

lördag 20 juni 2026

Midsommar med kirskålshav, kungsnäva och säregna knoppar

 

Är allt klart nu?!

Så blev det äntligen midsommar – som man sett fram emot så länge! Det är nu allt arbete i trädgården skulle vara klart. Som vanligt återstår det lite här och där som får fixas i veckan. Jag inledde midsommar med att gå en morgonpromenad och plocka blommor till stora buketter. Underbart nöje!



Rätt växt på rätt ställe 

Intuitionen ledde mig in i skogen till ett helt hav av kirskålsblommor - så oerhört vackert. Hemma i trädgården gör jag mitt bästa för att utrota dem – kanske ska sluta med det och få ett helt hav i trädgården istället. 

Det är konstigt det där, med vad rätt växt på rätt ställe kan göra. 



Tacksam att plocka i stora fång

Slöjsiljan påminner lite om kirskålens vackra blommor och den drar jag ju med glädje upp från frön. Dags att omvärdera kirskålens förtjänster och omfamna den istället. Hon står länge i vasen och är tacksam att plocka i stora fång.

Jag kände mig rik när jag vandrade hemåt med famen full med kirskål!



Högtidsstund i trädgården

Underbart att stå i trädgården en tidig morgon och binda buketter. Egentligen ska de vattendra i flera timmar innan, men det hade jag inte tid med nu. Blada av gjorde jag direkt i skogen och sedan fick de komma direkt i vatten. 

Älskar de här urnorna från Gillberga gård och använder de flitigt hela säsongen.



Blommar lagom till midsommar

I trädgården blommar Kungsnävan lagom till midsommar. Den är vacker att använda i buketter och har en starkt lysande purpurton. Tyvärr blommar den inte så länge så jag håller tummarna för att de håller ut till nästa söndag. 



Hinner inte med

I långa perennarabatten växer den tillsammans med jättedaggkåpa där de tävlar om utrymmet med varandra. Tycker de är vackra tillsammans. Egentligen skulle jag ha hållt efter daggkåpan, men den växer så snabbt att jag inte hinner med. Hade tänkt gräva upp alla plantor som gett sig iväg på egen vandring, men det har jag inte heller hunnit.



Tacksamma knoppar

Väddklinten säregna knoppar är så användbara i buketter och jag klipper flitigt av jätteplantan som rymt till andra sidan av staketet i långa perennarabatten. Stäppsalvia och kantnepeta bidrar också med sina spiror. Vinbärsbusken som jag kapade helt i höstas och tänkte ta bort växer nu som sjutton och jag klipper av dess grenar för att få fyll i buketterna – kanske den får vara kvar. 

Nu vankas midsommarlunch med vänner i växthuset med sill och lax som traditionen bjuder. 

Ha det så gott i midsommartid alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

söndag 8 februari 2026

Har gett upp min älsklingsblomma – solhatten

 

Solhattarna på topp

De första åren efter att jag anlagt långa perennarabatten i trädgården, dominerade solhattarna, och var så vackra under sensommaren. Jag flyttade många plantor från landet runt huset och en hel del var frösådda. Efter ett antal år började plantorna glesa ut sig för att till slut helt försvinna – till min stora sorg.



Fick till slut ge upp

Solhattarna är en stor favoritblomma hos mig och älskas också av fjärilar och bin. Jag har försökt att plantera in nya plantor, men de har inte tagit sig. Vet inte vad som förändrats under åren i rabatten som gör att de inte längre trivs. 

Nu har jag gett upp och letar andra växter istället. Ulleternellen på bilden tynade också bort efter många år och har nu ersatts med nya plantor. Kanske har jag varit dålig på att gräva upp befintliga plantor, dela och plantera igen för ge nytt liv åt växten.



 

Nytt försök med en vacker nykomling

Nu har jag fallit för Rosenflockel som jag vintersått i dag. Den har ungefär samma färgtoner som solhattarna, lite högre höjd och kommer göra sig så bra i bakkant mot det vaniljgula staketet. Växten är helt ny för mig så det ska bli spännande att följa hennes utveckling. 

Rosenflockeln är också vacker i buketter och det uppskattas alltid – dessutom älskad av fjärilar och bin vilket alltid är ett plus. Nu håller jag tummarna för att hon trivs hos mig – och vill komma tillbaka. Perenn som hon är.




Blommig, poetisk omsorg

Just den här fröleverantören är ny för mig och jag blev så överraskad när ett väldigt vackert paket landade i brevlådan – fröerna var inslagna i blommigt papper och kort med poetiska texter. Sån omsorg kan göra vilken tråkig, solskenlös dag i februari som helst till en riktig glädjefylld dag. Tusen tack!



Bra att läsa odlingsråden innan sådd

Odlingsråden är överskådliga och pedagogiska och hade jag läst på om just prärieklockan innan jag sått henne hade jag också lytt rådet att spraya med en fin stråle på fröna. Jag får göra det i efterhand istället, eftersom de ligger ovanpå jorden och är ljusgroende.

Jag har förstått att prärieklockan är ganska exklusiv och inte helt lättodlad – jag hoppas att några av de 5-6 fröna av Croma Champagne II (fröer från Fröskafferiet) som var i fröpåsen ska gro och förgylla blomstergården i sommar.

Nu ska hon, klockrankan och kronärtskockan få gosa sig på det varma badrumsgolvet – det är bara speciellt utvalda som får börja sin jordiska tillvaro där. De andra är vackert hänvisade ut i kylan till växthuset. 

Mer om det i nästa inlägg.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

söndag 5 oktober 2025

Blomsterskatter från trädgården i sommarens sista?!

 

Säsongens sista?!

Kanske är det säsongens sista blomsterbukett från trädgården som jag plockade häromdagen. Den stod ute hela natten för att vattendra och på morgonen var det strax under nollan. Blommorna såg pigga och alerta ut och hade klarat nattens kyla galant.

Nu har tiden kommit när man får plocka av det som finns tillgängligt och som tur är blommar kaprifolen i långa perennarabatten för fullt då jag planterat två tidigblommande och en senblommande så det ska finnas blomning hela säsongen. 




Både tidig och sen

Kaprifolen har vedartade stjälkar som man får klippa ett rejält snitt i änden så den kan dra ordentligt med vatten. Fullt utvecklade blommor står sig inte så länge, medan knopparna håller ut lite till. Jag föredrar det knoppiga stadiet i buketter.

Otroligt att den här kaprifolen blommar så överdådigt då jag gjorde mitt bästa för att ta död på den i fjol när vi bytte portal i rabatten. Den fick nog en nystart istället och sköt fart för att få överleva.




Ruby är välkommen tillbaka

Lejongapen Ruby som jag drog upp som kallsådd i våras blommar nu i läckert sammetsrött – en färg jag var lite tveksam till när jag väl skolade om hennes plantor i våras och därför hamnade hon lite varstans när alla småplantor hade växt mig över huvudet på försommaren och det var dags för utplantering.

NU uppskattar jag henne något enormt för hon livar verkligen upp en bukett – har jag fröer kvar ska hon absolut få komma tillbaka nästa säsong. Om jag frestar med bättre uppväxtförhållanden och riktigt soligt läge kanske hon till och med blommar tidigare och kraftfullare. Vilket också beror på om jag är flitig med sekatören eftersom hon gärna kommer med nya flor. Det har jag märkt på lejongap Apricot som nu mot slutet av säsongen kommer med nya pigga upprätta spiror i odlingslådan.



Kalla nätter bevarar fräschheten

Tro det eller ej men grunden i den här buketten är faktiskt från blomsterinstallationen jag gjorde i den loppade soppterrinen 12 september. De gula rudbeckiorna Sahara och grönt fyll från rosenskäran har stått sig sedan dess och även renfanan. Terrinen har stått kvar i växthuset hela tiden så kalla nätter har hållit buketten fin.




Skattrunda i trädgården

Annat jag hittade på min skattrunda i trädgården var  knoppiga stjälkar av höstaster, fler rudbeckior i härliga hösttoner, knoppiga dahlior, jätteeternell i rosa nyanser, lejongap och vippor från miscantusgräset. Jag vet inte vad som hände med mina sommarastrar i år – de torkade bort och knappast någon hann så långt som till att pryda en blomsterbukett. Väldigt märkligt. I fjol var de fantastiska den här tiden. En odlares berg- och dalbana i blomsterriket som lever sitt eget liv. Eller kan det bero på att odlaren kanske inte varit så flitig med vatten och gödsel som astrarna krävde?

Nu står buketten inne på frukostbordet och jag blir så glad av den. Härlig start på dagen att ha sånt vackert sällskap. 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

torsdag 2 oktober 2025

Höstkrans med nypon från Duchesse de Montebello

 

Vackra nypon

Blev så glad när jag upptäckte de vackra, djupröda nyponen i den rostiga, franska portalen i långa perennarabatten härom morgonen. Hade ingen aning om att rosen Duchesse de Montebello kunde ge så fina nypon framåt höstkanten om man lät hennes överblommade rosor sitta kvar. Jag har alltid klippt bort dem tidigare, men nu kommer jag alltid att låta de sitta kvar, för kransmaterial kan man aldrig få för mycket av. 




Ljuvlig ros

Här är hon i egen hög person i slutet av juni när hon blommar som mest. Ljuvlig ros som doftar av citronsockerkaka och har de allra raraste rosknoppar. Tyvärr inte remonterade så man får njuta som allra bäst från mitten av juni och några veckor fram när hon väljer att visa sin blommande sida. En kraftfull dam som växer enormt under en säsong.





Trevlig stund i trädgården

Det är alltid lika trevligt att strosa runt i trädgården på jakt efter kransmaterial. I år fick den överblommade astilben i långa perennarabatten bidra med sitt torkade växtmaterial liksom stensötan som oinbjuden slagit sig ner i öppningen till blomstergården och börjar bli lite dekadent sliten i kanterna. På ett snyggt sätt.





Går snabbt att binda en krans

Valde en av de tunnare kransarna som underlag för då går det snabbt att binda en krans. Just den här med rep runt om är en klar favorit. Gillar storleken och att man kan lämna en del bar.



Riktig må-bra-stund

Det är en riktig må-bra-stund att stå i växthuset eller vid det rostiga planteringsbordet och binda en krans. Att ödmjukt få ta del av naturens rika överflöd och skapa något vackert. 

Nu tänker jag till hela tiden när jag planterar eller sår något i trädgården – om växten också genererar något vackert till höstens alla kransar, såsom jungfrun i det gröna vackra kapslar. Tyvärr fick jag inte så många blommor som jag trodde så nästa år får hon en ny växtplats. 

Rosen Valdemar har också börjat bilda små nypon liksom honungsrosen fast ännu är de i minsta laget för att använda till kransmaterial. Ingen av dem remonterar så deras överblommade rosor har fått sitta kvar. Dagens krans är nog bara den första i raden av höstkomponerande kransar för det är så kul att få skapa mellan allt klippande, planterande och rensande. 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa


söndag 6 juli 2025

Prunkar i Blomstergården

 

Alerta sömntutan slänger sig över lådkanten

Nu växer det för fullt i odlingslådorna i blomstergården. Sömntutan Alba slänger sig över lådkanten och klär in hela lådan så den inte syns. Precis som i mina drömmar. Så härligt att följa varje dag - förutom sniglarna då som gärna kalasar på växterna. 

De oinbjudna gästerna våldgästar totalt utan hänsyn. Försöker kriga mot dem, men orkar inte alla dagar och nu har det ju regnat varje dag så de har ett försprång. Får ladda om och gå ut i kvällningen med mitt mordvapen - den raka spaden som snabbt hugger marodörerna mitt itu. Blir nästan lite rädd själv för mitt mordiska sinne, som jag inte visste jag hade, innan mördarsniglarna invaderade tillvaron.



Utlämnad till vädrets makter

Fördelen med allt regnade är i alla fall att man inte behöver vattna så ofta. Nackdelen är att mycket lägger sig ner efter en kraftig regnskur. Det är en odlares vedermödor att vara utlämnad till vädrets makter - på gott och ont.




Dahliorna börjar blomma

Dahliorna har nu börjat blomma och än så länge har i alla fall knopparna klarat sig från mördarsniglarnas glupska aptit. Bladen skvallrar om deras framfart i lådorna där de lämnar spår efter nattens härjningar. Uvva!



Allt blir inte som man tänkt sig

Tandpetarsiljan är på gång med sitt dilliga bladverk som gör sig så bra i buketter medan malvan och lejongapen gör sig beredda för blomning. Sommarlövkojan höll inte vad den utlovade på fröpåsen, och beter sig lite underligt - den går liksom aldrig riktigt ända fram i blomningen. En erfarenhet att ta med sig till nästa års urval av fröer. 



Blir nog till att plocka sig en bukett

I mittenlådorna i blomstergården är trängseln stor. De som blommar bäst är spretig blomsterkörvel och alerta sömntutor, tätt följd av stolt broksalvia, spirande lejongap och knoppiga dahlior. Ska nog ta och plocka in en maffig bukett att sätta på bordet att njuta av nu när så mycket har kommit igång. I en annan låda har jätteternellen börjat visa sig och vitpyttan står i full blom - härligt att även ha perenner att plocka av.

H det så gott alla trädgårdsvänner - ha det så gott i juli, oavsett väder!
Kram/Isa

söndag 29 juni 2025

I rosornas och pionernas underbara blomningstid


Trädgården exploderar i blomning

Nu är det verkligen rosornas och pionernas tid. Det blommar överallt i trädgården och har man varit på resande fot några dagar har trädgården exploderat i doftande blomning när man landar i trädgården igen. Så underbart.  



Trånar efter blomning

Det var inte så länge sedan som pionerna var sprängfyllda knoppar. Jag gick varje dag och tittade till dem och trånade efter blomning. 



Favoritpionen nummer ett

Underbara Sarah Bernhardt blommar nu för fullt i ruinrabatten och jag går där och doppar ner nosen i dess många kronblad. Hon doftar underbart och är så härlig att dekorera fat och installationer med. 



Plötsligt händer det

Valdemar har nu slagit ut i full blom och klär in stora delar av gaveln på den uppsatta armeringsmattan. Det är första året som rosen växer så här överdådigt. Blomningen är ännu mer fantastisk än i mina vildaste drömmar. Plötsligt händer det.




Båda blommar överdådigt i år

Även i långa perennarabatten blommar Valdemar så vackert i år - till min stora förtjusning. Ända sedan jag anlade rabatten 2008 har jag drömt om en ros som klär in armeringsmattan - äntligen har det hänt.



Sylvassa taggar och engångsblommande

Valdemar är engångsblommande så det gäller att passa på att njuta så länge blomningen varar. Man får akta sig för de sylvassa taggarna som döljer sig där inne i det friska bladverket. Jag brukar plocka av klasar för att dekorera fat och vaser - rosen står sig bra som snittblomma.



Favorit i tre våningar

Fatet i tre våningar har blivit en favorit att pynta upp med blommor - allra helst när vi har gäster i växthuset. Så trevligt och roligt att dekorera. Nu när värmen har kommit står sig inte blommorna så länge, man får dekorera samma dag som man vill ha lite blomsterprydnad på bordet. Huvudsaken de är fräscha just den stunden man sitter till bords och utgör ett blickfång.

Idag blåser det igen och min kropp vägrar gilla läget. Den vill bara vila, så jag lyssnar på sommarprat, pysslar med bilder och skriver lite i samförstånd med mitt lekamen. Det är bara att vänta in en urvriden kropp, på ny energi och bättre väder. Allt går i slow motion i dag. I morgon är som tur är - en annan dag. Den ser jag fram emot.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

måndag 2 juni 2025

Bladlusinvasion - en trädgårdsnörds mardröm

 

Första rosorna att blomma

Nog för att jag hade sett att Therese Bugnet och Wild Eric hade satt knoppar, men därifrån till att slå ut var steget långt - trodde jag. Därför blev jag så förvånad när jag idag såg att de första rosorna hade slagit ut - oj, så fort det går nu med blomningen. 




Humlan blir yr av glädje

Härligt att få stoppa nosen i de här blommande exemplaren och snosa på rosdoften ...



.... det tyckte nog den här humlan också - som tryckte in  hela sig i rosens kronblad för att komma åt det gottaste.

Tur att man kan glädjas åt rosblomning i trädgården när det finns annat som är mindre roligt just nu.



 

En mardröm

Alla möbler i växthuset är invaderade av små svarta skalbaggar eller om det är någon variant av bladlöss - så himla otrevligt. De springer överallt upptäckte jag plötsligt. OBS. de är mycket mindre än på bilden - vet man inte om att de är där - ser man dem knappt.




Baggar överallt

Det var bara att packa ihop alla kuddar och slänga alla filtar i tvättmaskinen. Innan dess hade jag skakat av filtarna utanför växthuset och upptäckte senare att då hade baggarna invaderat krukorna och allt annat i stället. Ännu mer att sanera. 




En trädgårdsnörds mardröm

Ut med alla möbler och spraya med en blandning av såpavatten toppat med T-sprit och sedan skölja av med vattenslangen. Proceduren upprepades ett antal ggr och möblerna fick stå ute över natten medan jag gick igenom hela växthuset. 

Tror ni att det hjälpte?

De små svarta krypen gömde sig någonstans och bara väntade på att jag skulle plocka in alla möbler igen och nu springer de för fullt på möblerna igen och inte nog med det - nu har de även invaderat mina småplantor som stod runt om växthuset. Jag sliter mitt hår och ropar till högre makter om hjälp!

Just nu känns det som jag lever i en trädgårdsnörds mardröm - snälla kan jag få vakna upp till ett bladlusfri växthus och skona gärna mina plantor också!

Ha det så gott alla trädgårdsvänner - och må du slippa en bladlusinvasion!
Kram/Isa