tisdag 10 april 2018

Små tuffingar, ett vittrande kärlekspar och en stock med inneboende




Samma ställe år efter år

Varje vår brukar jag ställa ut penséer på stegen utanför växthuset annars är det sällan som något ser likadant ut år efter år i den här trädgården - ombyte förnöjer tycker jag, men just dom här små godingarna får gärna hälsa våren välkommen på samma ställe år efter år.






Små tuffingar

Tur att penséerna är lika tuffa som dom är söta för fortfarande kan det bli kallgrader på nätterna och idag var det riktigt kyliga vindar när jag cyklade hem från jobbet. Efter en snabbrunda i trädgården där jag glodde längtansfullt och räknade alla alliumknoppar som kommit upp efter lökarna jag satt i höstas frös jag snabbt in.





En hel värld döljer sig i stocken

Blir jättelycklig för varje knopp som visar sig och sedan är dom så vackra också - hittills har 11 st visat sig och jag satt ca 30 st så än är det många som fortfarande tar sats i myllan inför språnget upp genom jorden. Av den stora stocken efter pilen som vi tog ner för att den var sjuk och stod i vägen för växthusbygget återstår ca 2/3.

Resten har förmultnat efter att olika insekter ätit av den. Man kan se helt runda hål i stocken på flera ställen och man blir förundrar över exaktheten och att det finns en hel värld som lever där som man inte vet något om.




Oj, vad åren går

Letade fram några gamla bilder från när rabatten var ny runt 2009 och stocken fortfarande var hel. Den brukar knappt synas när jättedaggkåpan blommar för fullt.





Kan du ana kärleksparet

Här är också alldeles i början - när allt tingeltangel syns mer än själva växterna. På stocken sitter ett litet kärlekspar som du kanske kan ana.





Herr och fru Groda

Dom var så söta tillsammans - 50-talsgrodan med sin fina prickiga klänning och grodhannen som jag hittat på helt skilda håll. Hannen i en inredningsbutik i en galleria i Jönköping som kan ha hetat "Fågel Blå" och den charmiga honan på en lokal loppis, en sån där med massor med utställare med egna bord.





Söker ny fru

Tyvärr var hon gjord av gips och vittrade snart sönder och Herr groda hamnade senare i växthuset uppflugen på en låda i ett av fönstren så slapp han sitta på sin multnande stock och längta ihjäl sig alldeles ensam. Får nog hålla utkik igen till sommaren ifall jag hittar en ny fru till honom.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

8 kommentarer:

Team TrädgårdsFägring sa...

Vilken underbar men sorglig liten kärlekshistoria :) Så klart måste du försöka hitta en tjej till honom. En lite mer trogen som inte vittrar sönder och försvinner!

D2 Bet sa...

En lite mer trogen som inte vittrar sönder och försvinner!


Royal1688

Charlotte Neve Grün/ Hos Villa Fryd sa...

Du har virkelig så mange smukke ting på hjertet.
Elsker din stige med de små hornvioler. Som byder foråret velkommen.
Hyggeligt at have fundet dig

Klem
Charlotte

HWIT BLOGG sa...

Ja din trädgård är som en liten dröm :) MÅSTE köpa lite penséer till helgen, herregu jag ligger efter med ALLT!!!
Kram från Titti

Furulunden sa...

Så herlige bilder. Til helgen starter jeg også med noen får stemor og annet i krukker. Herlig tid. Jeg deler innlegget ditt på Facebooksiden Furulunden idag :) Klem fra Mette

Anita sa...

Vilket härligt inlägg Isa! Så snyggt det är med penséstegen. Fantastiskt att läsa om stocken. Hur den gett plats till en hel värld. Och det var lite sorgligt med det söta kärleksparet som var så fina tillsammans. Jag hoppas du kan hitta en ny fru till herr groda.

Ha en fortsatt fin vecka!
/Anita

Meta sa...

Ja men visst är det väl härligt med de nya blommorna varje vår och på samma ställe. det är nåt extra. Stackars lilla groda det är klart du måste hitta en ny fru till honom det blir han nog säkert glad för.
Ha det nu så gott i alla härliga vårdagar vi har framför oss.
Kram Meta

Maribel sa...

Hej Isa!
Din pensétrappa är helt underbar. Hoppas du hittar en maka till grodan. Råkade också glömma en groda ett år, det fanns bara kvar en söndervittrad hög.
Ha det fint /Marika