Ljuvaste pioner i Mors Dagsbuketten

Brutal nedklippning

Idag röjde vi vid ruinen som varit eftersatt sista tiden. Jag trimmade medan maken klippte gräset - sedan upptäckte jag att jag inte klippt ned klematisen Summer Snow som brukar växa över ruinen, så det var ett styvt jobb att slita ner långa lianer från tallarna där den virat in sig bland grenarna. Den brukar växa 4-5 meter på en sommar - så nu hoppas jag den tar sig igen efter den brutala behandlingen den fick idag. Den är ganska tålig så den kommer nog igen.

Återvände med ljuvaste pioner

Maken åkte några ärenden och kom hem med tre buntar med de ljuvaste vitskimrande pioner till Mors dag. Det var så roligt att sätta ihop en bukett tillsammans med blommor från trädgården i en av mina favoritvaser - krukan från Gustavsberg.

Kantnepeta i närstudie

Kantnepeta hade jag ju gott om så det var bara att klippa av ett gäng från rostiga rosenrabatten. När jag sedan åt lunch i växthuset med buketten framför mig på bordet hade jag gott om tid att studera blomman i närbild. Det var fascinerande att se - den fick liksom ett annat utseende när den hamnade i bukett mot när man svischat förbi den i rabatten.

Hittade en liten äng

Brunnävan hade börjat blomma liksom riktigt mörklila akleja. Grenar från vinbärsbusken fyllde ut bra med sin vackra blad. Det är så mysigt att gå runt i trädgården och hitta blommor att fylla upp med. Bakom växthuset hittade jag en liten äng med förgätmigej så det blev lite olika höjder på blommorna.

Välkommen Bergsklint

Bergsklinten blommor också nu och hur jag än har försökt att förvisa den från trädgården så dyker den alltid upp så nu välkomnar jag den istället. Det blev en bukett där pionerna är primadonnorna och ackompanjeras av de övriga från trädgården.

Nu är bordet putsat

Bordet har en glasskiva som nästan alltid är smutsig. Skatorna älskar tydligen att skita precis här även om det blivit lite bättre med åren. Som tur är går det snabbt att putsa av skivan med fönsterputs och en liten borste från växthuset får också göra jobbet ibland.

Lyser i mörkret

Nu kom också de solcellsdrivna lyktorna från IKEA upp och tänk så mycket det gör för inramningen. Jag klängde på trappstegen upp i tallarna för att knyta upp ett snöre och sedan var det dags för andra sidan - så långt upp bland grenarna som möjligt i klotpilen. Tror att maken skall kunna passera utan problem under lyktorna. Skall bli så mysigt när de lyser i mörkret.

Dags för lite vila igen i däckstolen med bästa boken just nu - Tistelhonung. Sedan väntar makens goda middag. Toast skagen och till varmrätt rökt röding med färskpotatis. Livet känns ganska bra just nu måste jag erkänna.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner - var rädd om dig och varandra!
Kram/Isa