Trädgården behövde mig lika mycket som jag behövde den

Ibland kommer tacksamheten över mig

Så här mitt i vintern som inte är någon egentlig vinter med kyla och mycket snö kan jag känna en djup tacksamhet till mitt växthus och min trädgård. Att dom finns och att jag har fått skapa dom i full frihet. Att det inte fanns någonting alls från början och att livets nyck gjorde att jag landade exakt i just den här trädgården som bara stått där och väntat på mig. Först klev jag in i en varm, stor och trygg famn för att så småningom även skapa en framtid i en trädgård som behövde mig lika mycket som jag behövde den.

Drömmarna växte sig stora

Vi tog varandra i handen och sakta strosade vi framåt en liten bit i taget. Drömmarna växte sig stora och gav välbehövlig näring - droppvis fyllde dom sinnen, rabatter och staket. Ruinen förverkligades och växthusdrömmen gick i uppfyllelse. Köksträdgården knackade på och en bit av Frankrike flyttade in i form av en lavendellund framför växthuset.  Jag tror på karma och att när man lämnar någonting i livet bakom sig som man är klar med så öppnas nya dörrar och livet kan bli magiskt. Lite som att efter ihållande regn och rusk kommer värmande solsken och förgyller livet igen. Som en gammaldags köksbonad som förr hängde på köksväggen.

MÅSTE få skapa

Trädgården är min målarduk - det förstår jag mer och mer. Att få skapa små installationer, anlägga blomstrande rabatter eller en köksträdgården i gamla militärtråg eller bygga växthus för ett andligt liv i samklang med Moder Jord ger mig tillfredsställelse och harmoni. Feelgood på riktigt. Någonting jag vill fortsätta med resten av livet - något som bara blir bättre och bättre. Roligare och roligare. Trädgården är inte bara min källa till kreativitet - den är min medicin också.

Min medicin

Att vistas i naturen är ju läkande och smärtan i min kropp känns knappt när jag är i trädgården. Den liksom går upp i rök så fort jag kommer ut i trädgårdens klorofyllrika omfamning. Jag kan till och med känna det nu när jag sitter här och bara tittar på bilderna. Mina sinnen minns känslan och återskapar vibrationerna i min kropp av att vistas där. Fördelen med att vara HSP (högkänslig).

Året när det händer ?!

Nu smider jag planer inför nästa trädgårdssäsong - kanske blir det året när det blir en trädgård även på framsidan. Den har skvalpat runt i olika planer och drömmar i många år men aldrig förverkligats - kanske vill den äntligen manifestera sig. Kanske kan presentkortet jag vann för "Finaste uteplatsen" hos Horto Green  i december bli en startplåt till växter efter staketet. Så roligt när det man skapat i trädgården genererar priser. Kanske blir en helvit rabatt verklighet. Har redan kikat på Vidjehortensian Annabelle !

Ha det så gott alla trädgårdsvänner och ge näring till dina vildaste trädgårdsdrömmar - en dag blir dom verklighet!
Kram/Isa