Frodig grönska, vackert på gång och sprakande gräs

 

Grönt och frodigt

Det är grönt och frodigt i långa perennarabatten efter allt regnande och mer skall det tydligen bli i helgen . Den vita höstfloxen har farit illa och nästan blommat över medan det stora Miskantusgräset reser sig vajande i sin hörna och börjar förbereda sina plymer. Då känns det som att sensommaren leder till sitt slut när gräset blommar. Lite blått skymtar i form av nävan Rozanne och broksalvia. 

Det övervuxna gräset som jag klippt i omgångar och som uppsamlaren vägrade ta upp är nu till slut anständigt efter att ha sett ut som en åker. 

Rosa toner i Sköldpaddsörten

I andra änden är det lite rosa toner där Sköldpaddsörten börjat blomma - fick lov att plantera in några nya plantor när de gamla försvunnit mer och mer. Har haft stora bestånd som tynat bort precis som solhattarna. Känns tråkigt eftersom man uppskattar blomningen den här tiden.

Kärleksörten på gång

Där är också kärleksörten på gång och den är nästan vackrast när den börjar skymta i rosa - som tur är är utvecklingsprocessen lång så man kan njuta länge av den innan den till slut blommar för fullt. 

Tacksam perenn

Den är ju också så tacksam i kransar och buketter - så glad att jag planterade in extra plantor i våras för kärleksörten lyser upp rabatten nu

Frodigt i vildvackra rabatten

I Vildvackra rabatten på framsidan är det också frodigt. Kantnepetan som jag klippt ner kommer nu tillbaka med råge även om dom inte blommar så mycket än. Stäppsalvian har jag också toppat och i just den här rabatten är den frodig, hög och buskig och täcker in stora delar av den gamla damcykeln.

Kul när dom blommar om

Nu skjuter dom nya skott i vacker lila/rosa nyanser. Plantorna köpte jag för några år sedan under Österlensemestern hos Engelska trädgården som verkligen har prima växter. Så nöjd med dom. Mina andra stäppsalvor i andra rabatter brukar aldrig komma igen med ny blomning. 

 

Slutklagat

Jag klagade på mina vitpytteplantor på försommaren som stod som utropstecken i rabatten - nu har dom buskat till sig och börjar etablera sig. Så tacksamma att klippa av som utfyllnad i buketter. 

Sprakande gräs

I cykelkorgen ståtar uppdragna plantor av Jungfruhirs - ett väldigt tacksamt lågt gräs att strössla med lite överallt i trädgården. Dessutom sprakar den till vilken bukett som helst.

Det är vägen som är mödan värd

Jag tjoppade ner egna plantor lite huller om buller i lådan på pakethållaren på damcykeln tillsammans med stjärnöga fast tanken var en helt annan från början. Tur man får en ny chans nästa år även om årets fyller upp bra med jungfruhirs, tandpetarsilja och lejongap. 

Annars har det känns som man kunde jobba heltid i trädgården med att klippa överblommat, trimma buskar, rensa ogräs som invaderar (där kan man snacka livskraft !) och klippa det långa gräset mellan allt regnande. Då får man tänka som i dikten av Karin Boye:

Den mätta dagen, den är aldrig störst

Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening på vår färd - men det är vägen, som är mödan värd. 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner - vad skulle vi göra annars om vi inte hade våra trädgårdar ?!

Kram/Isa