Riktiga hjältar, en skopa hästskit och ursöt saxifraga

 

Fortsätter livet som inget hänt

Frosten har legat som en vit skir filt över växthustaket varje morgon den här veckan förutom i måndags när man dessutom vaknade till en kall vit värld som dränkt hela trädgården - fortfarande ligger små snörester kvar på norrsidan av växthuset vid de stora pardörrarna. 

Mina små penséer är verkligen riktiga hjältar som härdat ut i alla sorters väder för inte sjutton har trädgårdskreatören (dvs jag) kommit sig för att bära in de små liven varje kväll. Dom har varit nedtyngda av snö och blivit helt invaderade, dom har stått som små stela soldater när frosten hänsynslöst nupit dom och hukat intensivt när blåsten satt in. När allt är över ser de helt oberörda ut och fortsätter bara livet som inget hänt - jag älskar dom !

Växer snabbt

Det är så mysigt att mötas av krukorna med penséer vid entrén när man kommer hem och dom har redan vuxit till sig lite sedan planteringen i början av april.

Ursöta saxifragan

Zinkbaljan planterade jag redan i mitten av mars och dom plantorna har kanske farit mest illa av allt oväder även fast dom för det mesta står under tak. Det är mest saxifragan som trivts och växt. De små ursöta blommorna blir man så glad av och allt man kan bli glad över i dessa tider är guld värt.

Ibland har man tur

Jag hade lyckan att fynda ett precis likadant bord som på bilden för en billig penning när jag och maken gjorde ett tidigt besök på EKO under veckan - det var det sista som fanns kvar och helt plötsligt liksom uppenbarades den bara framför mig. Små vackra bord i gjutjärn med marmorskiva kan man aldrig få för många av i trädgården. Egentligen är det samma sak med gamla patinerade trädgårdsstolar också, dom här hittade jag för en del år sedan på loppiset i Suckarnas gång i Simrishamn. Tyvärr var det inställt i somras och förmodligen i sommar också och året där för innan vräkte regnet ner så nu är det abstinens efter ett besök.

Firar våren

Den gamla damcykeln som jag fyndade på Vadstena Antik för några år sedan kom aldrig ur garaget i somras eftersom den så lätt blåser omkull hur jag än försökt förankra den. Fast nu har även den stått pall för vädrets nyckfulla makter och blev förgylld med några rokokopenséer tillsammans med murgröna i cykelkorgen idag för att fira våren. 

Vi slog ner armeringsjärn vid framstyret och vid sadeln och drog åt med rejäla träduppbindare och nu står den som ett tänt ljus - precis lika oberörd som penséerna när vindarna viner. Vi skall bara kapa armeringsjärnen som sticker upp ovanför cykeln. 

Ibland är lycka en skopa hästskit

Det skall bli jättehärligt med en helg i trädgården och dessutom väntar en skopa med välbrunnen hästskit på garageuppfarten. En skopa lycka att fördela i rabatterna som ger en bra start på säsongen 2021. Både jag och växterna blir glada.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner - var rädd om dig och varandra !
Kram/Isa