lördag 17 april 2010

Krönika - Tegel en muskelkrävande och dyr historia !


Jag hade bestämt mig, gammalt tegel skulle det vara ! Skulle nu växthusdrömmen förverkligas var det bara gammalt, genuint, slitet, ojämnt i färgerna-tegel som gällde för att få den där äkta engelsk-trädgård-känslan i växthuset!

Det krävdes uthållighet, nyfikenhet och framförallt snabbhet och en blodhunds luktsinne för att nosa upp annonser på gammalt tegel på Blocket och i tidningsannonser som INTE låg i Skåne. (Ska ni bygga växthus och vill ha tegel och bor i Skåne, GRATTIS säger jag, det finns hur mycket som helst!!)

I Örebrotrakten däremot är det en klar bristvara !
En midsommarhelg kom jag dock ända fram, teglet fanns kvar när jag ringde !

Jiipi och nära var det också !
Eller nja, det beror på hur man ser på det, 12 mil enkel resa går ju fort att åka !
Att man skall hem också är ju liksom en annan sak !
Dessutom kanske man måste åka flera vändor, men det förtränger vi så länge !

Mannen invigdes i planerna och inför mina euforiska utläggningar hade han ingen chans att komma undan. Tegelstenarna mättes och vägdes och uträkningar gjordes. Den största bussen Statoil kunde uppbringa bokades och jag kunde knappt bärga mig till avfärd.

Iväg kom vi, dock något försenad, eftersom den bussen vi skulle ha tydligen hade varit på drift en vecka och precis kommit inseglande igen. Tyvärr inte i det skick den var i när den for ut från macken, utan väldigt tilltufsad och skrapad, med dörrar som fick hållas ihop av ett stort hänglås, men ändå i körbart skick.

Väl framme kryssade vi fram i villakvarteren och kom till slut till rätt adress. Mannen som sålde teglet hade själv fraktat hem det från en gammal ruin till lada i närheten och knackat alla stenarna rena från murbruk. De stod staplade i garaget och såg ut att vara ömt vårdade.



Att lasta hans älskade tegelstenar gick snabbt, en bar fram från garaget och två drog stenarna längst fram i bussen. När vi lastat hälften var det dags att dra hemöver igen. Även om det kändes lite snopet med så stort utrymme kvar i bussen så var vi nu i alla fall laglydiga med vår last.

Väl hemma igen mötte yngsta sonen upp med arbetshandskarna på, så avlastningen gick alldeles smärtfritt. Efter lunch och kaffe bar det iväg igen till vända nr 2.

Medan Mannen körde hade jag det ganska bekvämt på passagerarplatsen och tog mig en välbehövlig tupplur på ditresan, även om oron skavde över om hänglåset verkligen orkade hålla dörrarna på plats.


Bild lånad från nätet
När jag slog upp ögonen igen hade vi kommit in i villakvarteren och vad såg jag rakt fram i korsningen om inte Sven Erik Magnusson från Sven Ingvars, sommarklädd med rosa tröja knuten om axlarna och en liten vit vovve i koppel. Det kändes lite märkligt att han bara dök upp så där framför mina sömniga ögon. Även om det borde ha varit helt naturligt, vi var ju ändå i Karlstad !

Ny lastning med nu allt mer värkande armar och leder och med arbetshandskar som färgats röda av tegeldamm styrde vi kosan hemåt igen för att avverka de vid det här laget välbekanta 12 milen.

Rejält trötta började vi avlastning nr 2 och jag kunde konstatera att med allt vårt släpande med stenar fram och tillbaks över bussgolvet hade vi färgat hela golvet inne i bussen tegelrött. Hur sjutton skulle vi få bort det ?

Att försöka sopa bort det visade sig inte gå så vidare bra. Till slut tog Mannen vattenslangen och spolade ut dammet så tegeldamm och vatten stänkte och yrde överallt !

Jag vet inte vad det var som tände flamman, men plötsligt var vi rejält osams och jag slet och drog i vattenslangen, medan Mannen slängde ut sopen innifrån bussen med en kraft som hos en spjutkastare på en VM-tävling.

När det gäller att kasta ut en piasavakvast längst och snabbast innifrån en buss har han säkert nu gällande världsrekord !

Efter att den nu blöta tegelröda bussen med dörrar som inte gick att stänga ordentligt men som hölls ihop av ett hänglås hade återbördats till Statoil stöp vi i säng med värkande leder.

När räkningen för bussen sedan dök upp i brevlådan insåg jag att transporten av teglet kostade lika mycket som själva inköpet av teglet.
Plus allt åkande och arbetet med lastning samt värk i kroppen flera dagar efteråt! Var drömmen verkligen värt det ?

T.o.m. en optimist som jag får ge upp ibland !
Jag har nu omvärderat tegeldrömmen och kan numera tänka mig att ta vanliga lecablock till hela bakre väggen i växthuset och få en murad tegelkant runt resten av växthuset av det teglet vi nu har släpat hem.

Häromdagen hittade jag mer gammalt tegel på Blocket, på ”nära” avstånd !
Den här gången klickade jag snabbt förbi och överlåter det med varm hand till någon annan.
I släpa-hem-tegel-branschen har jag gjort mitt !!

5 kommentarer:

Sylvia sa...

Åh, vad jag kände igen mig! Allt detta stensläpande som man inte orkar glädja sig åt förnst muskelvärken lagt sig lite. Fast visst blir man lite stolt sen?! Höll på med en stenmur förra året som jag insåg att jag fick dela upp på flera säsonger och jag när liksom du en önskan om ett växthus med tegelgrund. Såå vackert!

Anonym sa...

Du berättar så underbart. Jag blir så inspirerad av dig, stort TACK för det!

Just drömmer jag om en mur eller ruin, liknande din. Jag måste lura med mig maken har jag förstått, det brukar gå bra! Stackars gubbar...

Louise i Falun.

Anonym sa...

Å vi som funderar på att lägga sten på vår gräsplätt i radhusträdgården. En sån där riktigt fin stenlagd bakgård med pergola, flera rostiga klätterstöd för klematis, rosor samt plats för mitt olivträd, pistageträd, myrten och vår stooora hibiskus från Näset, samt ett citronträd vore inte så dumt och naturligtvis timjan, salvia, rosmarin, oregano och naturligtvis lavendel. Det låter bra va...kram Åsa

Solhatten - Isas Trädgård sa...

Syliva, skönt att vi är fler som varit ute på liknande stenresa ! Och när orken tryter kan man ju predcis som du skriver dela upp det på flera säsonger !

Louise, härligt att du blir inspirerad ! Involvera gubben så får du säkert din mur !

Åsa, din bakgård låter helt underbar ! Känner doften ända hit !

KRAM
Isa

Monika Lindblom sa...

Härligt målande! Sitter med muskelvärk o kan knappt skriva på datorn. Vi gjorde precis samma resa igår! Är så glad att ha hittat och fått hem gammalt tegel, men är helt ledbruten. Var det svårt att mura med gammalt tegel?