torsdag 13 november 2025

Julstämning på farstukvisten – med barrdoft, återbruk och lite höjdskräck



Tog hjälp av kultivatorn

Juldukningen på farstukvisten har fått sig en uppdatering de senaste dagarna. Jag har balanserat på trappstegen för att nå så högt som möjligt, lite läskigt har det varit ibland, särskilt när ljusslingan skulle upp och jag knappt nådde fast jag stod på översta steget. Då gäller det att vara uppfinningsrik och ta till hjälp – i det här fallet blev det kultivatorn som fick bli min förlängda arm! 

Man får vara tacksam för alla redskap som finns i trädgården ibland. 




Kraftiga – som riktiga trädstammar

Maken har retat sig på att den vildvuxna thujahäcken – som jag för övrigt klippt så mycket av den här hösten – hade brett ut sig mot husväggen. Han kapade resolut några av stammarna, och jag blev förvånad över hur kraftiga de var – nästan som riktiga trädstammar. 

Idag fick jag en idé hur jag skulle kunna använda dem. Jag knöt upp dem liggande över borden på farstukvisten och knöt sedan upp diverse julsaker i grenarna. 

Det var bara att plocka fram trappstegen och börja klättra igen – den här gången med långa thujagrenar i famnen. 




Återbrukade och upphängda

Det är smalt på farstukvisten mellan räcket och borden – trappstegen får precis plats. Efter lite klättrande upp och ner, och några flytt av stegen fram och tillbaka, var äntligen både thujagrenar och julpynt på plats. 

Jag blev så nöjd över att thujagrenarna blev återbrukade och fick bidra med något vackert hela vintern.




 
Hjärtan av plåt

Särskilt nöjd är jag över de juliga hjärtana i plåt, som jag hittat för många år sedan. Äntligen har de fått en plats som passar dem – hängande i de barriga grenarna på farstukvisten. Under årens lopp har de vandrat runt både i trädgården och inomhus, ibland har jag stuckit ner dem i vinterriset i en balja, ibland har de fått pryda varsin sida om de stora pardörrarna på växthuset. 

Men så här, hängande fritt tillsammans i en gren, blev utan tvekan den bästa platsen.



Ger allt i år

En av de franska fönsterluckorna fick också flytta ut på farstukvisten tillsammans med det största thujaträdet som maken kapade. I år har jag verkligen gått all in med installationen här ute – och det har varit så roligt (om än lite trixigt) att skapa allt. 

En del batteriljus och ljuslyktor saknas fortfarande, men de får bli pricken över i:et när de kommer på plats.




Trappstegen inställd för vintern

Letade fram några rostiga sticks som jag stack ner lite här och där i det barriga – de gör sig så himla fint till det gröna. Älskar den här rostiga känslan! Granar, små hus och renar i rostigt plåt – allt sånt går ju att använda både ute och inne. Och de stora kottarna, de åker fram varje år!

Här kommer jag garanterat att fortsätta att pynta när vi närmar oss advent. Har lådor på vinden som ska plockas ner – lika stor överraskning varje år att se vad som döljer sig i dem. 

Nu har jag ställt in trappstegen i trädgårdsateljén och hoppas den får stanna där resten av vintern. Känns som det är färdigklättrat utomhus för min del. I trädgårdsateljén behövs den för att lyfta upp de övervintrade dahlior på högsta hyllan, där de får gosa sig i matavfallspåsar tills våren kommer. 

Ha det så gott, alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa 

3 kommentarer:

  1. Verkligen myzigt och superfint hos dig! Så många söta detaljer bland det gröna sköna. Ser så välkomnade ut. Tack för fin inspiration. Höstkram Anky

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Anky!
      Härligt att du blir inspirerad – tusen tack!
      Ha det så gott!
      Kram/Isa

      Radera
  2. Solch eine gute Idee. Bin immer wieder inspiriert von den Ideen. Vielen Dank.

    SvaraRadera

Jättekul att du vill skriva en kommentar till mitt inlägg ! Varje kommentar värmer i hjärteroten ! kram Isa