Blir lycklig av dansande fjärilar och surrande bin

 

Äng längst ner i trädgården

Längst ner i trädgården efter långa perennarabatten har jag låtit gräset växa och hoppas på det ska bli ett ängsliknande område där alla insekter trivs. Började redan i fjol, mycket på grund av att jag inte orkade klippa det här området utan planterade in prästkragar och blåklint istället. Jag trimmade området i höstas, krattade och klippte med gräsklippare tidigt i våras – det kanske inte var optimalt skött, men jag hoppas på det bästa.

Rostig barnsäng på ängen

Nu har den rostiga barnsängen som tidigare stod i solrosängen med perenna solrosor fått flytta in på ängen. Intill har jag placerat en zinkhink med klockranka – hon får klättra som hon vill och klä in sängen med sina vackra klockor.

Lycklig av dansande fjärilar och surrande bin

Jag har strött ut mängder med olika sorters fröer på ängen och hoppas att något tar sig. Orangefärgade fibblor kommer naturligt och det här ängsgräset som blommar i lila är det många av. Det tar kanske något år innan ängen blir som en blomstrande sommaräng, men man måste ju börja någonstans. Blir så lycklig när jag ser fjärilar dansa mellan blommorna och bina som surrar. 

Välkommen lilla vän

Något annat jag blir lycklig över är att en igelkott hittat till trädgården igen – det var några år sedan sist jag såg någon. Kanske är det grannens kotte som är på besök eller en helt ny. Idag är han här igen och tar sig en middagslur i rabatten på baksidan. 

Ett år hade jag en liten harpalt som bodde in sig i långa perennarabatten. Den höll på att skrämma livet ur mig när jag drog upp ett ogräs och harpalten helt plötsligt tog ett jätteskutt upp ur rabatten. 

Det är så trevligt med djur i trädgården (förutom de som äter upp växterna) och alla småfåglar som kvittrar så glatt och fladdrar runt. 

Allt det vackra framför oss

Det är lycka att följa all blomning som sker nu i trädgården – det händer hela tiden något. Allt står i startgroparna till att slå ut. Det är nästan den vackraste tiden just nu när vi har allt det vackra framför oss. Och också den allra intensivaste tiden när alla plantor ska ut och alla krukor och blomlådor fyllas. 

De senaste dagarna har regnskurarna avlöst varandra och det har blivit korta stunder i trädgården. Idag är det blå himmel igen och mitt på dagen gör jag nog som kotten – tar en middagslur i det fria. 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

Första ros- och pionblomningen i ett hav av kantnepeta och daggkåpa

 

I ett hav av kantnepeta

Vilken underbar färgton hon har på sina kronblad – Louise Odier. Den lyser verkligen upp i ett hav av kantnepetor i rostiga rosenrabatten. Så underbart när den första rosknoppen vecklar ut sig nu när man går i väntans tider på rosblomning – och annan efterlängtad blomning.

Lyser upp bland daggkåporna

Först ut att blomma i ruinrabatten är en rödskimrande pion. Hon brukar alltid ta täten och lyser upp så vackert mot daggkåpans limegröna utseende. Tur att man kan googla gamla inlägg och få upp sortnamnet som jag helt tappat bort. Hon är nog en Buckeye Belle – med en djup, röd, sammetsliknande nyans med guldgula ståndare. 

Sammetsmjuk färgnyans

Den beskrivningen stämmer bra in på min röda pion – den varmröda tonen gör mig glad när jag susar förbi i mitt trädgårderande. Man måste nästan tvärnita och beundra henne lite på nära håll – innan man hastar vidare.

Fler och fler för varje år

Sarah Bernhardts knoppar är minst lika magiska och blir bara fler och fler för varje år. Hon fick en giva med benmjöl tidigt på säsongen och även lite hönsgödsel några veckor senare som hjälp på traven till knoppsättning.

Österlenfynd

Betongansiktet på armeringsjärn står ute året om och passar så bra mot stenmuren. Henne fyndade jag i en trädgård vi passerade på Österlen, sedan dess har hon sin plats i ruinrabatten med uppsikt över pionerna. 

Bara en bladrosett i år?

Jag har dragit upp många plantor av Kungsljus Rosetta i år – tror att hon skulle passa bra bakom "häcken" av pioner och ta vid när pionerna blommat klart. Hon kan blomma redan första året om man sår henne tidigt, vilket jag gjort. Just nu är hon bara en bladrosett så vi får se om det händer något mer, annars är hon välkommen att blomma nästa år.

Fortfarande rensar jag och klipper och planterar. Hoppas få ut alla uppdrivna plantor den här veckan. I helgen ska maken och jag (mellan regnskurarna) röja på utsidan av långa staketet där det är hål i gatan och där växter gärna slår sig ner. Mossa har oinbjudet invaderat plattrader runt huset och nu är det dags igen för rensning mellan alla stenplattor. Allt går igen så fort man vänder ryggen till – det är den här tiden på året man undrar om man är riktigt klok som håller på med trädgård. Men sen sitter man där supernöjd, med jordiga händer och bultande hjärta och tittar ut över sitt lilla paradis.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

Förälskad i bedårande pimpinellrosen Aicha, tidigt morgonbesök i Stadsparken och vackra fröställlningar

 

Bedårande Pimpinell

Idag efter ett morgontidigt frisörsbesök styrde jag cykeln till Stadsträdgården här i Örebro – det är alltid så vackert att besöka parken och nu håller rosorna i rosengården på att slå ut. Den här raringen blev en omedelbar förälskelse – en Pimpinellros Aicha, hon är precis lagom gulskimrande med saffransgula ståndare. 

Hon får nog flytta in

Hon blommar andra veckan i juni till början av juli för att sedan komma med ett andra flor senare i sommar. Hon är också skuggtålig och har en stark och härlig doft. Aicha åker helt klart upp på förstaplatsen över rosor jag gärna vill ha. Frågan är bara var jag ska sätta henne. 

Kanske i Vild Vackra rabatten på framsidan där en Claire Austinros dött – där skulle hon passa tillsammans med stäppsalvian Caradonna. 

Snart väller Valdemar över rosengången

Klätterrosorna i rosengången har inte riktigt kommit igång, men de har satt knopp i den klargröna grönskan. Snart kommer Valdemar att välla fram över gången och klä in taket med fantastisk rosenblomning – liksom mina Valdemar hemma i trädgården. Har sett att några knoppar har brustit ut i ljuvliga rosa toner högst upp på rosen som växer på gaveln. 

Det var så rofyllt att strosa runt bland växterna och bara njuta av att allt är så välskött och ansat. Det var bara några skolklasser som på led marcherade genom parken som gav liv med skratt och prat så här på de sista skälvande skoldagarna av den här skolterminen. 

Färgsäker hand komponerar

I prärieavdelningen fanns det välkomponerade rabatter att njuta av som blommade för fullt. Blomman som nästan ser ut som överblommade maskrosor gjorde sig så fint mot de lite mer högväxande växterna i purpur och blått med röda inslag. Här har en färgsäker hand ritat upp blomstermålningen med ständigt återkommande växter i mjuka sjok.  

Magisk lysande röd pion

På några ställen avvek rabatten från sin struktur och släppte in en magisk lysande röd pion. Hon lyste verkligen upp hela platsen med sin avvikande färgton och det var fantastiskt vackert mot den gröna häcken i morgonsolen. 

Är det en backsippa?

Undrar om den här växten med de vackra fröställningarna är en Backsippa?  Hon får vackra fröställningar efter avslutad blomning och blommar tidigt – redan i april. 

Nu vill jag genast ha backsippa för att först få den vackra blomningen och sedan sagolika fröställningar – nästan som ett Kinderägg. 

Påfyllande start på dagen

Att äntligen få bli klippt och få en dos blomning i Stadsträdgården gav en påfyllande start på dagen och gav mig energi att cykla hem igen till min egen trädgård i Marieberg. Min lite rufsiga och kanske inte så välansade som i Stadsträdgårdens idyll – men min alldeles egna. 

I alla fall såg Stadsträdgårdens lavendelplantor lika illa ut som mina egna som jag klippt under veckan. Vissa har nog inte klarat sig, medan andra fortfarande kämpar. På något konstigt sätt brukar det ändå alltid bli bra i slutänden när alla kommit igång. Man får ha tålamod med de små liven. 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

Louise Odier, Therese Bugnet och Valdemar har rosenknoppar i sitt hår

 

Louise har satt mängder med knoppar

Den här tiden i juni när allt står i knopp är fantastisk. Louise Odier i rostiga rosenrabatten har lagt sig över sänggaveln och vilar tryggt på rostiga damen som får rosenknoppar i sitt hår. Louise kan vara lite kinkig och vill gärna ha lite extra omtanke med vatten och gödning för att vara frisk och kry. 

Hon fick en giva med hönsgödsel i går kväll eftersom det har regnat större delen av natten och ska regna hela dagen. Alla rosorna i trädgården har fått en giva eftersom jag inte har gödslat något alls i år.

Minerva – en ny bekantskap

I hinken har jag planterat rosen Minerva som är en ny bekantskap för mig. Hon har en häftig purpurfärg på sina kronblad som ska bli kul att se. Hon är en rabattros som blir ca 60-80 cm hög och som passar att ha i kruka. 

Jag brukar ha rosor i hinkar/krukor under sommaren och de brukar växa bra – när hösten kommer jordslår jag dem i någon av rabatterna och sedan brukar de bli kvar i jorden. Med varierat resultat.  

Kraftfulla Valdemar

I rostiga rosenrabatten växer även Valdemar som har brett ut sig så jag var tvungen att klippa de kraftigaste grenarna som klädde in parabolen som tidigare satt på väggen. Nu är rosen lite mer lätthanterlig (än så länge) efter lite putsning. Valdemar har riktigt vassa taggar så man får passa sig innan man går i närkamp med honom. 

Mer blomning horisontellt

Valdemar har satt mängder med knoppar och kommer att blomma så där överdådigt som i fjol. Hoppas han håller på sig till i slutet av juni när det är Tusen Trädgårdar där jag är anmäld i år. Valdemar är engångsblommande och brukar blomma i slutet av juni och ca tre veckor – så det finns hopp.

Grenarna växer horisontellt vilket gör att blomningen blir kraftfullare än om rosen enbart hade vuxit rakt upp. 

Favorit bland buskrosor

I rabatten växer fler rosor som Leonardo da Vinci som är en tålig, frisk, låg buskros som brukar blomma oerhört vackert och som jag något år även odlat i kruka. En omtyckt ros som blommar länge under säsongen, har en svag doft och vars blommor är fyllda, fluffiga raringar i ljusrosa toner. 

Bergsklinten vandrar gärna runt i rabatterna och slår sig ner som han vill. Han blommar över ganska snabbt så man får vara flitig med sekatören för att hålla honom fräsch. Eller också rycker man helt sonika upp honom med rötterna. 

Hjärtliga knoppar

I långa perennarabatten växer Therese Bugnet tillsammans med Wild Eric och båda har satt mängder med rosenknoppar. Wild Eric har ett litet yvigt växtsätt och buskarna ser nästan ut som statyer medan Therese håller sig till buskformatet. 

Henne klippte jag redan i höstas – gamla grenar behövde tas bort och buskarna glesas ut. Nu kommer hon med fart – och det är likadant med buskarna mellan ruinen och växthuset. 

Oj, nu händer det verkligen mycket i trädgården och jag har fullt upp att hänga med i svängarna.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

Ny Stjärnöga sätter tonen på rostiga damcykeln i rabatten

              

Dags för lådan att få lite sommarfägring

Häromdagen var det dags för den rostiga damcykeln i Vildvackra rabatten att fyllas med växter inför sommaren. Lådan på pakethållaren håller än så länge ihop även om den börjat ge sig på ena sidan. Får kanske byta ut den i höst. Och hålla tummarna för att den håller säsongen ut. 

Jag fyller lådan inför varje årstid och cykeln står ute året om. Vi har förstärkt den med armeringsjärn så den ska stå stadigt oavsett höststormar och snöoväder. 

Ny stjärnöga sätter tonen

I år gick jag helt på vad som fanns på Katrinebergs Handelsträdgård när vi gjorde ett besök och jag föll för den lite ovanliga färgnyansen hos Stjärnögat på bilden. Har aldrig sett den färgtonen tidigare – så den fick sätta tonen på lådan i år. Helt oväntat. 

Året runt – i ur och skur

Jag brukar annars alltid köpa växter i lilatoner med vita inslag – för det är färgerna jag har i Vildvackra rabatten. I år kände jag för att bryta av helt med andra färger så det inte blir så färgmatchat. Stjärnöga älskar jag och den håller ut ända till hösten liksom Million Bells där jag har en förkärlek för den dubbla näpna varianten.  

Den är planterad i en ampel som jag tryckt ner i cykelkorgen. Cykelkorgen sitter också på cykeln året runt och tidigare hade jag en större variant som rymde en större ampel, men den korgen rasade en vinter av all snö. Den här hittade jag på antikmarknaden i Karlslund för något år sedan och köpte direkt – får kanske leta efter en lite större cykelkorg i sommar på loppisar. 

Åhh – vilken vacker blomma!

När jag stod i kön på Katrineberg var det en kvinna i kön som utropade: Vilken vacker blomma! Och jag håller med – stjärnögat i de här färgtonerna är något extra. Hon är samplanterad med några egenuppdragna broksalvia, sommarslöja och köpta lila lobelia. Blir så lycklig när jag hittar lila lobelia – det är inte alla handelsträdgårdar som har den.

Rondellpetunia i fjolårets låda

I fjol hade jag rondellpetunia i lådan som fyllde upp väldigt fint. Man behöver bara en planta för att det ska bli resultat.  Cykeln försvinner lite bakom funkian och stäppsalvian som var enorma i fjol. Får se om de har samma växtkraft i år när jag inte har orkat med att sprida ut hästgödsel. 

Egenuppdragna exemplar

Rondellpetunior har jag även i år dragit upp från frö – så tacksamma att så. Snart ska de få flytta ut i blomlådorna under fönstren på gaveln. I år tänkte jag att de skulle få sällskap av murbinka som jag nyligen skolat om. De har tagit god tid på sig att gro och fortsätter de i samma takt så vete sjutton om det blir några plantor att plantera ut. De är små, mycket små.

Otrolig växtkraft

Kanske räcker det med enbart rondellpetuniorna – ifjol växte de verkligen överdådigt (då satt jag två i varje låda). Gillar den här färgtonen med purpur som drar mot det vita hållet. Det är nästan ofattbart att mina uppdragna plantor kan bli så här stora. 

Naturens under och magi. Jag slutar aldrig att förundras. 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

Tulpanen Spring Green och Gullkornell i vacker kombination

 

Något vackert som lyser upp i trädgården

Mitt i allt trädgårderandet är det så påfyllande att få skapa en stund. Och helst något vackert som lyser upp i trädgården. Nu har buskaget bredvid ruinen börjat blomma med vita näpna blommor – jag tror det är något slags kornell, kanske gullkornell. Man kan klippa av grenar och stoppa i den stora urnan som står på bordet i ruinen. Det är inte ofta man har något riktigt högt som passar i urnan. 

För att kvistarna lätt ska kunna suga vatten och försörja grenverket klipper jag rakt upp på grenens slut, raka klipp från flera håll.

Från ett vilt hörn

Gullkornellen blommar nu i maj och juni med vackra vitgula blommor. Hon kanske inte står så länge i vas, men då är det lätt att byta ut kvistarna när man har ett helt buskage fullt med kornell att plocka av.

Det är verkligen ett friväxande buskage som växer bredvid ruinen och skyddar mot insyn. Fångas inte så ofta på bild eftersom det är ett vilt hörn i trädgården.

Högväxta tulpanen Spring Green

Som sällskap fick hon ett helt gäng med högväxta tulpaner – Spring Green. Jag skulle egentligen plantera dem i långa perennarabatten i höstas, men tydligen klämde jag ner dem i den stora zinkbaljan istället. Ibland orkar man inte som man tänkt.

Hoppas på det bästa

I blåsten som varit har de börjat bli lite ostadiga så jag klippte av allihop och satt dem i urnan tillsammans med kornellkvistarna. Kanske är lökarna förbrukade nu när inte näringen går tillbaka i löken, men jag gräver upp lökarna, förvarar dem i papperspåse i ateljén i sommar och planterar dem i höst där de var tänkta från början och hoppas på det bästa. 

Frasade härligt om stjälkarna

Spring Green är en populär sort jag haft i långa perennarabatten under många år och som stadigt kommit tillbaka även om det mattats av de senaste åren, därav inköp av nya tulpanlökar. Hon är en klassisk vit, stadig tulpan med limegröna fjäderformade band. Knopparna är nästan helt gröna och hon blir allt vitare i takt med att hon slår ut. 

Det ska bli intressant att se hur länge hon står sig i vasen för hon var alldeles krispig när jag klippte tulpanerna, vilket verkar lovande. Det frasade härligt om stjälkarna. Dessutom var det flera stjälkar som hade två blommor vilket jag aldrig upplevt tidigare.

Plockar av överflödet

Det händer att jag slår mig ner i korgstolen med dynan och hatten – oftast väldigt korta stunder innan jag kommer på något jag bara måste göra. Och det – finns det massor av den här tiden på året. Mikropauser är värdefulla påfyllare av energi i trädgården. 

Och även skapandet av en vacker bukett av överflödet. Det gäller bara att se vad man har som man kan använda. Eller från naturen. 

Ha det så bra alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

Utplantering av sommarblommor, dahlian Break Out och ett skrubbat växthus

 

Dahliorna först ut

Nu har utplanteringarna i Blomstergården startat – först ut var dahlior som jag förgrott i växthuset i plastpåsar med varierat resultat. De kraftigaste planterades först. I den här odlingslådan har jag planterat fem dahlior, två blomsterkörvel och tre malva Pink Brush. Några fontängräs fick också plats liksom frösådda sömntutor sedan förra året. 

När de växt till sig ett tag syns det om det går att stoppa ner ytterligare någon planta. 

Trotjänaren Break Out

Dahliorna är en blandning av gamla övervintrade knölar och nyinköpta. Har två stora knölar av Break Out sedan tidigare och de kommer kraftfullt – jag kanske skulle ha delat dem, men det får bli i framtiden. De nyinköpta var lite klena och några har fortfarande inte visat sig, men än har jag inte gett upp hoppet – har de satt sugrötter i plastpåsen så finns det hopp.

 

Ser perfekta ut

När de ser ut så här är det ren och skär lycka – så härligt att följa utvecklingen och hoppet om vacker blomning under lång tid – ända till första frosten i höst.

Jag har tappat namnen på både gamla och nya dahlior då jag köpte en dahliablandning i rosa och vita toner i vintras och la aldrig sortnamnen på minnet.

Fler har flyttat ut

I den stora odlingslådan är Lejongap Appleblossom, Purple Eternell och den dubbla astern Syringa planterade. De har växt på sig bra sedan de fick komma ner i jorden utomhus. Lejongapen ska jag toppa för att få buskigare plantor. Spirorna är också vackra tillsammans med dahliorna så finns det utrymme klämmer jag nog ner några lejongap i dahlialådorna. 

Växthus utan småplantor

Nu är växthuset tömt på alla kallsådder och pelargonerna har fått flytta in. Jätteskönt att kunna duka upp till middag i växthuset utan att trängas med växter överallt. Här har det sopats, borstats, putsats och skrubbats så vi kan börja leva växthusliv på allvar. 

Ett litet steg i taget blir trädgården färdig att ta emot säsongen 2026. Massor med småplantor skolas fortfarande om och planteras ut lite i taget. Alla blomlådorna nedanför fönstren runt huset ska fyllas och rondellpetunior, sommarslöja och murbinka står på tillväxt. Snart är de nog redo för sommarens liv i lådorna. 

Ha det så gott alla trädgårdsvänner! 
Kram/Isa

Trädgårdsnejlikan Chabaud La France – från vindruvsask till bukett

 

En hel jordkaka i asken

Fortfarande återstår ca åtta vindruvsaskar som ännu inte blivit omskolade och så här kan en odling i en ask se ut som är vintersådd i februari. Det är bara att ta ur hela jordkakan med småplantor där rötterna bildat en stabil matta. Det är väldigt smidigt att vinterså i vindruvsaskar. Plantorna är avhärdade i och med att de stått i kallväxthuset och är van vid skiftande temperaturer. Pardörrarna har stått öppna och släppt in vind och de har stått i strålande sol den sista tiden. 

Det är ingen chock för dem att komma ut i friska luften. Och det är skönt att slippa det momentet.

Lätt att dela med händerna

När det är dags för omskolning är det lätt att dela jordkakan i flera delar med händerna och försiktigt lirka loss plantorna från varandra. Ibland sitter de så tätt att jag låter flera plantor följa med, men oftast går det att dela dem ganska smidigt. Jag brukar få ut mellan 15-20 plantor per ask – ibland upp till 30.

Får en bättre start med omskolning

Det är varierande storlek på plastkrukorna jag omskolar till beroende på vad jag har ledigt. Jag vet att en del sätter ut direkt i odlingslådorna utan att skola om plantorna, men jag vill att de ska få växa till sig lite mer i egen bostad innan de planteras ut så de får en bättre start. 

Man kan riktigt se på dem hur glada de blir att slippa trängas med rötterna och växer glatt vidare. Efter ca 2 veckor får de flytta ut i lådorna.

Sommarhäng i lådorna

Säsongen 2024 drog jag upp trädgårdsnejlikorna La France och Chabaud Magenta (som syns närmast i bild). Jag hade fröer kvar som jag vintersådde i år och det är La France som jag nu har skolat om. Nejlikorna gjorde sig inte riktigt i blomlådorna nedanför fönstren på gaveln utan i år får de bo i Blomstergården för att plockas av till buketter och få ett mer upprätt växtsätt.

Skira toner i buketten

La France är så fin som utfyllnad i buketter i sina pastellrosa, skira toner tillsammans med dahlior och astern Chamois. Använder också rosenskärans dilliga stjälkar som grön utfyllnad i buketter – står hur länge som helst och det har hänt att de utvecklat rötter. Jag har till och med planterat tillbaka en sån stjälk som gladeligen fortsatte att växa och blomma.

Njuter av trädgårdslivet nu i sköna maj och kvällarna är magiska – värda att längta efter i januari. Härligt att stå vid det rostiga planteringsbordet i trädgården och skola om små plantor och vara mitt uppe i växtprocessen.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa

Kruksamling framför växthuset, änglapelargon och ärgade ting

 

Efterlängtad städning

De senaste dagarna har jag lagt tid på att få ordning framför växthuset. Allt plockas bort, stenplattorna rensas från ogräs och alla gamla löv som gömt sig bakom krukor och annat sopas bort. En skön känsla att fylla krukorna med sommarblommor, ställa iordning och skapa miljöer. 

Försöker att plantera så mycket som möjligt från mina egna odlingar även om krukorna blandas upp med köpta exemplar av sommarblommor.

Ljuvlig änglapelargon

En liten änglapelargon i ljuvliga färgtoner gick ju inte att motstå vid ett av besöken på handelsträdgården. Just änglapelargoner har alltid varit svåra att övervintra och jag vill gärna ha minst en i kruksamlingen framför växthuset. Just den här är en knubbig, låg variant. 

Min engelska pelargon som jag haft i många år har tyvärr tynat bort i vinteridet. Den påminner om änglapelargonen även om den är avsevärt större med större blommor och blad. Får se om jag kan få den lilla friska delen av pelargonen att överleva. 

Så futtigt i början

Det ser ju så futtigt ut den första tiden i krukorna när allt är nyplanterat – mina uppdragna broksalviaplantor syns inte där de är planterade i mitten av de stora olivkrukorna. De kommer att passa bra där med sitt upprätta växtsätt och vackra färgton när de väl fått upp farten bland grusnejlika, stjärnöga och verbena. 

Ärgad sak med mycket själ

Älsklingsfärgen är naturligtvis med i fönsterluckor och ärgade loppade saker. Älskar den här patinerade gamla saken som säkert har använts flitigt i någon ladugård tillbaka i tiden. Tänk om den kunde berätta sin historia – så intressant det hade varit.

Blir aldrig klar

Jag kommer säkert att flytta om både krukor och pryttlar under sommaren innan jag är nöjd. Nu hoppas jag att både broksalvia, gräset Bunny Tails och Lejongap appleblossom ska trivas i sina krukor och även en vitpytta väntar på att få flytta in i kruka. 

The Pearl som jag drog upp från frö för flera år sedan återkommer troget i både lådor i blomstergården och i blomlådorna under fönstren på gaveln. Och jag är inte säker på att jag vill ha henne där. Hon är tyvärr inte lika vacker som hennes släkting Marshmallow som är helt ljuvlig både i rabatt och bukett. 

Samlar in kruksamlingen i terrakotta

Just nu tar pryttlarna över kruksamlingen framför växthuset innan blommorna kommit igång ordentligt. Det kommer nog att kompletteras med fler krukor om jag känner mig själv rätt. Försöker enbart ha terrakottakrukor på den här platsen för att hålla ihop kruksamlingen i samma material. 

En del har krossats i vinter när de stått ute, andra står kvar i garaget och ska tömmas på döda hortensior som inte överlevt vintern.

På tunnan eller bland pelargonerna?

Den lilla söta 30-talsflickan jag fyndade på stadsauktion har fått flytta ut på trätunnan framför växthuset. Förgätmigejen ska snart bytas ut mot någon fräschare sommarblomma – blir nog en utflykt under helgen till Katrinebergs Handelsträdgård som alltid har bra plantor. 

Pelargonerna som stått i Trädgårdsateljén är på väg att komma på plats i växthuset så flickan kanske får flytta tillbaka in igen – tror hon blir perfekt bland blommande pelargoner på skrivbordet i växthuset.

Lite i taget blir bit för bit klar i trädgården, även om det återstår en hel del innan man kan pusta ut och allt är på plats. Ogräset tar ju aldrig paus – inte gräset heller.  

Ha det så gott alla trädgårdsvänner!
Kram/Isa