Astrid Lindgrens sockerdricksträd

Knotigt, gammalt och klokt

Tänk att det fanns på riktigt - Astrid Lindgrens sockerdricksträd som hon skriver om i Pippi Långstrump. I alla fall förlagan till det. Trädet som Astrid Lindgren lekte vid och kanske klättrade i som liten flicka står kvar på Näs Trädgårdar som vi besökte i Vimmerby när vi reste ner till Österlen i somras. Knotigt, gammalt och klokt. Över 100 år om inte mer. Kanske dubbelt så gammalt. Det var ett mäktigt träd och det var mäktigt att betrakta det.

Gammal trädsjäl

Jag känner en sån vördnad inför ett gammalt träd. Det är som en gammal själ. Som stått på samma plats så länge och sett så mycket. Jag blundade lite där jag stod framför trädet och för min inre syn kunde jag se Astrid och hennes systrar virvla runt i ystra lekar. Skrattandes och flamsandes.

Sagolika miljöer och hemliga gömställen

Hela anläggningen andas Astrids lekfullhet och kärlek till naturen. Snirkliga promenadstråk leder till sagolika miljöer och hemliga gömställen. Vad är det som döljer sig bakom nästa krök där ljuset silas genom bladverket?

Man får vara uppmärksam för lite överallt dyker det upp en strof ur alla Astrids fantastiska böcker som här på ett plank. Det kan också vara på en sten eller något annat. Sånt gillar jag. Det ger en dimension till.

Längs promenadstråket runt anläggningen dyker sagolika installationer upp som här när när en stenmur möter en gräsklädd vedstapel. Astrid själv beskriver sin relation till naturen som :

"Stenar och träd, nästan som levande väsen, och naturen var det som hägnade och närde våra drömmar".

Önskekrus full med drömmar

Längst bort precis när man kommer ut ur skogen möts man av dessa säregna "hyddor" som är önskekrus skapade av amerikanske land-art konstnären Patrick Dougherty. Han har tillsammans med sitt team samlat material av hassel, pil och björk i trakterna av Vimmerby och skapat krusen.

Namnet på installationen härstammar från en gammal tradition att skriva ner sina drömmar och samla dom i ett önskekrus. Genom att drömmen blir nedskriven och varsamt bevarad kan den komma att bli sann. Överallt i krusen satt små lappar med drömmar.

Önskekrusen kommer att stå kvar på Astrid Lindgrens Näs så länge naturen tillåter.

Förtvivlans skulptur

Astrid väjer inte för det mörka i livet eller för döden i sina sagor. Alla har vi väl berörts av Skorpans och Jonathans öde i Bröderna Lejonhjärta och tröstats av tanken på ett Nangijala. Den här skulpturen av Karl Chilcott symboliserar Förtvivlan.

Återigen en sagolik miljö djupt inne i skogen med mossor som omslutes av höga krakar och en text som skymtar i bakgrunden. Magi !

9 st järnböcker är utplacerade lite överallt i parken där man kan läsa mer om hur Näs har påverkat Astrids författarskap, livssyn och tankegångar.

Den här vackra järngungan finns utplacerad i lövsalen och alla som varit på Nordiska Trädgårdar i våras känner säkert igen den från det vinnande bidraget i Årets Idéträdgård.

Pressbild Astrid Lindgrens Näs

Intressant föreläsning

Karin Eliasson arbetar som konstnärlig ledare på Astrid Lindgrens Näs och föreläser den 7 november kl. 18.30 i Glanshammars bygdegård på temat "Jord - mer än skit under naglarna". Det skall bli jättespännande att få lyssna på henne som skapat så mycket trolskt och enastående vackert i Astrid Lindgrens anda.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner - kom ihåg att skriva ner dina drömmar och lägga dom i ett önskekrus !
Kram/Isa

PS. Tyvärr har jag fått veta att Karins föreläsning är inställd - hoppas att hon har möjlighet att komma vid ett annat tillfälle. DS