lördag 13 maj 2017

Hyllar det personliga och operfekta





Jagar Miscantusgräs

Idag har jag klippt ner det höga Miscantusgräset vilket tar på krafterna. Jag har inte velat klippa det tidigare på grund av risken för nattfrost, men nu var det hög tid för att gräset skall få möjlighet att komma igång att växa. Torrt Miscantusgräset får man jaga i stora delar av rabatten för stråna virvlar in sig överallt och det är sååå skönt när man får bort allt från rabatten.

Efter det var det dags att göra något roligt som att skapa något i växthuset.





Blått tema

Jag tog fram en såsskål jag fyndat på loppis liksom en oasis av glas som är så himla användbar, sedan plockade jag en del växter från trädgården som pärlhyacinter och vintergröna och lite annat.




Det viktigaste är att ha roligt

Det är inte så viktigt att det blir perfekt utan att ha en rolig stund av skapande - man är ju bara en glad amatör och gör förmodligen alla fel man kan göra. Jag är så trött på all prestation man matas med i alla TV-program mm - inte undra på att fler och fler går in i väggen för hur ska man kunna leva upp till det perfekta. Näää - fram för det operfekta och mänskliga istället. Lite snett och vint. Levande och personligt.




Maken kom hem med ett gäng papegojtulpaner igår så jag toppade med några såna.




Det får ta tid

Nu har jag något fint att titta på när jag dricker mitt tee i växthuset som ger kraft att fortsätta att få trädgården i ordning. Det tar lång tid för mig att klippa ner allt i omgångar och rensa överallt. Det får vara så. Trädgården får anpassa sig efter mig och jag glädjs över allt som blir gjort istället för att fokusera på allt som skall göras. Som tur är har jag en trädgård som är förstående och aldrig ställer några krav. Känner mig alltid omfamnad när jag kliver ut i den - oftast med håret på ända, omålad och i gamla nötta kläder.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner och njut i din trädgård!
Kram/Isa

3 kommentarer:

  1. Håller med dig Isa, fram det mer operfekta och personliga.
    När jag var barn var sommar för mig när mormor gick ut med en orange plasthink som hon fyllde med vackra blommor och sådant som vi kallar för ogräs. En härlig vild blandning i olika former, färger och höjder. Hinken ställde hon sedan i den öppna spisen. Samma spis som vi satt framför om vintern med fötterna på den heta kanten och drack varm oboy och åt limpsmörgåsar med ost på. Det är bland mina finaste barndomsminnen.
    Kram Mona

    SvaraRadera
  2. Tjusigt!!
    Papegojtulpaner av liknade sort har jag i min rabatt, men de får jag vänta på ett tag till. Gillar dom mycket!
    Just det vita mot det gröna.
    Ha det gott!

    SvaraRadera
  3. Det där var ju super fint. Igår slog jag sönder en soppskål som jag älskar så nu får jag nog ut och leta. Det där med kolonin är så tungt just nu i kyla och regn Det får allt bli sol och värme nu. Vill flytta dit, och göra fint med blommor och blad.
    Ha det gott i veckan
    Kram Meta

    SvaraRadera

Jättekul att du vill skriva en kommentar till mitt inlägg ! Varje kommentar värmer i hjärteroten ! kram Isa