måndag 30 januari 2017

Tavelvägg med vissa svårigheter



Ett helt gäng

För flera år sedan ropade jag in ett helt gäng med gamla ramar för en billig penning på en auktion ute på stan. Hade ju tänkt att jag skulle göra "något" med dom och under helgen fick jag helt plötsligt inspiration. Fram åkte hela gänget och sedan plockade jag bort alla baksidor och glas så bara själva ramen blev kvar.




Svårt att välja - och otålig

Sedan la jag ut de ramar som passade in på golvet för att se hur dom skulle kunna se ut när jag satt upp dom på väggen. Och framför allt som ett stöd för minnet när det väl var dags för hängning.

Hela gänget åkte ut i garaget för spraymålning. Där hade jag svårt att bestämma mig - skulle jag välja en färg som kontrast till väggen i sovrummet eller spraya ramarna i vitt. Jag bestämde mig för vitt - ville ju hålla en rofylld färgskala i sovrummet där tapeten skulle bli själva motivet i ramarna.

Ramarna torkade ganska snabbt och jag min otåliga själ ville ju se så fort som möjligt hur ramarna skulle bli på väggen. Inte hade jag ro att vänta till dagen efter.


Ursäkta bildkvalitén - hopplöst med dåligt ljus


Migränchock av lukten

Sagt och gjort. Hämta med-knapp-nöd-torkade- ramar i garaget och fram med hammare och lämplig spik. Att komma upp i den mjuka sängen med ett krånglande knä fullt med ömmande cystor visade sig vara det svåraste. Dessutom måste jag ju ner från sängen efter varje hängning för att se hur det blev så det blev många upp- och ner från sängen för det stackars knät.

När maken stack in nosen i sovrummet höll han på att få en migränchock av lukten från de nymålade ramarna. Så det var bara att öppna fönstret för vädring och hålla sovrumsdörren stängd. Efter ett tag insåg till och med jag att lukten från ramarna var så stark att jag måste plocka ner dom igen för att vi överhuvudtaget skulle kunna sova i sovrummet. Det var bara att klättra upp i sängen igen med mitt värkande knä och slita ner alla ramarna från väggen som jag så mödosamt satt upp.


Samma här !


Öm fru och kvarglömd vitkål

De nymålade ramarna åkte ut i garaget igen och när det var läggdags hade äntligen lukten försvunnit från sovrummet. Under natten, när mitt värkande knä höll mig vaken låg jag och funderade om jag inte skulle ha tagit en kontrasterande färg istället. Ramarnas karaktär försvann helt när dom blev vitmålade. Hade tänkt göra ett nytt försök med ramarna idag men livet ville annorlunda.

Efter ett besök på restaurangen på jobbet för att förhöra mig om det fanns något allergisanerat bland dagens lunch stöp jag som en oxe över en kvarglömd nätkasse med vitkål som stod på golvet. Jag for handlöst i golvet och glasögonen flög flera meter.

Jag kände direkt att läppen höll på att svullna upp så när jag kommit på fötter igen linkade jag iväg till mitt rum med en isblåsa på läppen. Hela kroppen värkte  och maken fick rycka ut och hämta hem sin ömma fru. Den ömma frun har nu sovit i flera timmar och vaknat så smått till liv igen. Har man redan en öm kropp genom Fibromyalgin kan ett fall över ett gäng vitkålshuvud slå till rejält.

Vad har jag nu lärt mig av allt som hänt. Jo, att inte ha så bråttom när inspirationen slår till. Allt har sin tid. Även nymålade ramar. Och att vitkål kan dyka upp där man minst anar. Om det blir något fortsättning på ramäventyret visar sig - just nu ligger ramarna bra i garaget !

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

10 kommentarer:

annika sa...

Åå...stackars dig. Vilken otur att vitkålen fanns just där just då :(.
Hoppas att du inte blev alltför mörbultad utan att du får lust att fortsätta ramprojektet.

Kram
annika

Anonym sa...

OJ vilken vurpa! Ger dig här ett tips som min kära mor med värk använde. Vitkålsblad! Ta två tre blad och nagga dem med tex gaffel, lägg dem på onda knät och bind om med elastisk binda. Låt sitta över natten. Kanske lite lindring ? hoppas G Maria

Isas Trädgård sa...

Tack snälla Maria för tipset - det var kanske därför som vitkål dök upp i min väg - hihi !
Kram/Isa

Trädgård i Torslanda sa...

Jösses vilken vurpa, men tur att det inte gick värre. Känner igen ivern när man får en idé. Har också samlat ramar som ska blir ett projekt. Ute på någon vägg,..., eller inne. Men det kanske är bättre med vattenlöslig färg som inte luktar så.
//Helene

Sussi.Sussinghurst sa...

Stakkels dig, sikke en dag - hvidkål er ellers så sundt, men ikke sundt at ramla over. Hvad med grønne rammer?

Ellan H sa...

Men jösses! Stackars dig. :-(
Tavelväggen blir i alla fall jättefin! Dekorativt som attan. Ska bli kul att se slutresultatet så småningom. Men vila färdigt först.

/E

Rost och rädisor sa...

Fy sjutton! Vem kunde ana att vitkål var så skadligt för hälsan:-) Skämt å sidor så känner jag verkligen igen mig. När inspirationen slår till är man så ivrig att få se hur det blir. Inspirationen är ju också en medicin och morot när man kämpar på.
Ja, tyvärr försvinner nog ramarna in i tapeten. Annars gillar jag oftast ljusa ramar för de skäl inte fokus från motivet. Spontant tänker jag att guld som i nattlamporna kanske funkar eller om det nu är mässing, rött som i rosor på överkastet lite lekfullt och kaxigt. Men du har säkert egna idéer. Var rädd om knäet nu och skicka upp maken nästa gång istället.
Varm kram
/Anette

Meta sa...

Ja men kära nån då, en olycka följs visst alltid av fler känns det som.
Ta det lugnt du det lönar sig inte att alltid vara snabb.Det blir klart när det blir, är nåt som jag har fått lära mig av "fibron".
Det kommer att bli bra med ramarna om du väljer en, mörkgrön eller svart färg(skulle jag ha valt)Spännande att se hur du gör.
Ta väl hand om din onda kropp och krya på dig
Kram Meta

Janne i Fagerlia sa...

Oi, for en historie. Synes egentlig rammene ble ganske fine i hvitt mot den bladmønstrede veggen. Men du vil kanskje at de skal være mer framtredende. Hva med grønn farge?

HWIT BLOGG sa...

Oj oj, inte bra alls! Tur att du inte slog dig mer...dock småler jag att din iver med de målade ramarna! Det ska bli klart på en gång hi hi!
Men det blir fint där på väggen sen. Ta det nu lugnt resten av veckan - lova det!
Kram från Titti